2348991 GK0981 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:81 Onsdagen den 19 mars 1996/97 81 1997-03-19 00:00:00 Mänskliga rättigheter m.m. 24E49E20-766D-404E-9B46-AC29CD886F95 202 GUSTAF VON ESSEN (m) m Fru talman! Jag har några kommentarer kring kur- dernas situation och situationen i Turkiet och Irak. Jag tycker att utskottets ställningstaganden och skrivning- ar är väl balanserade. Man har hittat bra formulering- ar. Så har man också tränat sig på detta, år efter år, under en lång tid. Det här är en fråga som återkommit åtminstone så länge som jag har varit här i riksdagen - sedan 1991 - men givetvis även tidigare. Jag tycker också att Bengt Hurtigs inlägg var väl- balanserat. Jag har inte så mycket att invända mot det. Tvärtom gör jag ungefär samma analys. Västvärlden har ett ambivalent förhållandet till Turkiet. Till en del ses Turkiet som en allierad, och landet var också ett värn mot den sovjetiska imperia- lismen på sin tid. Nu är situationen något annorlunda, men fortfarande ses Turkiet som en allierad. Demo- kratin i Turkiet är också väsentligen, och jag menar just väsentligen, bättre än styrena i alla de stater som finns runt omkring, i arabvärlden och på andra håll - Iran, Irak, Syrien m.m. I Turkiet förs, som Hurtig själv sade, en frisk debatt om timade händelser, och den tror jag också gör att situationen kan komma att förändras successivt. När det gäller tullunionen var det faktiskt de västorienterade krafterna i Turkiet som ville ha in landet i tullunionen - inte minst de upplysta vänster- krafterna. Dessa vädjade om att vi skulle låta Turkiet komma in i tullunionen. Det är alltså litet konstigt att motsvarande vänsterkrafter här i Sverige ville ute- stänga Turkiet när deras kolleger där närmast önskade att man skulle ta in Turkiet i tullunionen. Nu är Turkiet inne, och därmed kan också en dia- log hela tiden föras med den turkiska regeringen om mänskliga rättigheter, om demokrati och om över- tramp av olika slag. Just nu är Turkiet inne i en dramatisk period, där det regerande islamistiska partiet har kommit i kon- flikt med militären och det nationella säkerhetsrådet. Det är en balansakt som pågår. Samtidigt fattade det turkiska parlamentet häromdagen beslut om att för- bättra och förändra regelsystemet när det gäller häkt- ningstider och liknande, så det tas ändå vissa steg i rätt riktning. Det är viktigt att vi i Sverige, liksom givetvis Västeuropa över huvud taget, ställer tydliga krav på Turkiet. Mänskliga rättigheter är ingen relativ fråga utan en absolut fråga. Det måste vi vara överens om, och det är vi också. Vi måste markera mot övergrepp. Det är ytterst fråga om mänsklig värdighet, en grund- bult i varje mänsklig samvaro. Men vi kan inte vänta oss och räkna med att all- ting sker på en gång. Otåligheten i den här salen är och har alltid varit stor när det gäller de här frågorna, men jag tror att man måste räkna med pragmatiska lösningar och framsteg som sker steg för steg. Det är den enda metoden. Men vi måste se till att färdrikt- ningen är den rätta och riktiga, annars går det inte. Det finns i Sverige, som i väst i övrigt, en bristan- de förståelse för och insikt i Turkiets politiska kultur och dess samhällsstruktur, vilken har byggts upp under från oss i väst skilda historiska och religiösa betingelser. Vi måste visa respekt för det. Vi måste förstå att de har en annan historia och en annan bak- grund. Men vi måste också stödja de västorienterade krafterna - de som vill ha mänskliga rättigheter, de som vill modernisera landet. PKK är en utmaning mot det turkiska samhället. Jag vet också hur det var innan - jag har följt med det och läst om det - så jag kan konstatera att Hurtigs inlägg därvidlag var riktigt. Men ändå: PKK är en marxist-leninistisk organisation som med våld vill upprätta en separat stat i Turkiet, och Turkiet har legitim rätt att försvara sig mot detta. Jag tycker att det är tragiskt att Turkiet inte steg för steg, tillsammans med demokratiska krafter bland kurderna, löser upp konflikten och tillgodoser kurder- nas vilja till regionalt självstyre och kulturella rättig- heter. Det är i en dialog med de demokratiska krafter- na som man kan åstadkomma någonting - inte genom att försöka bomba ihjäl PKK. Vi hade i dag, både fru talmannen och jag, besök i olika sammanhang av en representant för den kurdis- ka stiftelse som nu är erkänd av Turkiet och som skall premiera just insatser för mänskliga rättigheter samt insatser för barn, kvinnor och andra. Det är en sådan sak som vi skall stödja, liksom vi stöder andra MR- organisationer i Turkiet. Fru talman! Kurdfrågan är geopolitiskt mycket komplicerad. Vad som sker i norra Irak har bäring på helheten. I Irak råder ju, som har sagts här, en komp- licerad situation med ett inbördeskrig, även om det just nu är stilla, mellan de två partierna. Jag tycker att det ligger i Turkiets intresse att NGO:er får verka i området och komma in där. Jag ser deras insatser som flyktingförebyggande insatser. Om alla dessa lämnar området släcks hoppet för många. Flyktingströmmar kan uppstå, och det blir då Turkiet som främst får ta stöten. Jag tycker det är minst sagt oförståeligt att Turkiet inte låter NGO:er passera gränsen till Irak och verka där inne. Det är kontraproduktivt för Turkiets intressen. Slutligen finns det trots allt anledning att från svensk sida noga följa de ansträngningar som görs för att medla i den interna konflikten mellan de kurdiska partierna och, om förutsättningar föreligger, aktivt bidra till att en förtroendeskapande process kan kom- ma i gång som gör att det dagliga livet för de 3,5 miljoner kurderna i Irak blir rimligt och uthärdligt. 0773312517000 N 2010-01-01 00:00:00 218691 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0981/#anf202