2348991 GK0981 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:81 Onsdagen den 19 mars 1996/97 81 1997-03-19 00:00:00 Mänskliga rättigheter m.m. DAAC5865-3B9E-4127-BB7D-FAA3A398B912 201 RAGNHILD POHANKA (mp) mp Fru talman! Jag skulle ha yrkat bifall till reserva- tion 12, men det är redan gjort av Ingrid Näslund. Vi kommer att stödja den vid en eventuell votering. Fru talman! Jag skall börja mitt anförande med ett citat av Dalai lama: "För att möta vår tids utmaningar anser jag att människor måste utveckla en större känsla av univer- sellt ansvar. Var och en av oss måste lära sig att inte enbart arbeta för sitt eget, familjens eller nationens bästa utan för hela mänsklighetens bästa. Universellt ansvar är den verkliga nyckeln till mänsklig överlev- nad. Det är den bästa grunden för världsfred, för den rättvisa användningen av naturresurserna och genom omtanke om framtidens generationer - en omvårdnad om alla aspekter av vår miljö." Den här debatten handlar just om universellt an- svar och ansvar för framtiden. Först när människor har sina basbehov tryggade och åtnjuter mänskliga rättigheter kan de verkligen sätta in sin kraft på rättvi- sa och för framtidens generationer. Vi ser hur för- tryckta folk inte klarat av sin nya frihet - i alla fall inte till en början - och hur de vänder sig mot varand- ra i inbördeskrig och våldshandlingar. Jag skall bara tala om ett fåtal länder, då Bodil Francke Ohlsson talat övergripande om MR för Mil- jöpartiets räkning. Jag skall börja med Tibet. Invasionen och annekteringen av Tibet 1949-1951 och den icke-våldsprincip som tibetanerna har fört sin kamp mot övermakten med står i särklass. Den kine- siska regeringen hävdar att det s.k. sjuttonpunktsavta- let för Tibets fredliga befrielse - vilket underteckna- des 1951 efter den lilla tibetanska arméns nederlag - visar att tibetanerna inte bara gick med på att invade- ras av Kina utan att de t.o.m. inbjudit Kinas kommu- nistiska trupper att befria Tibet. Fakta visar dock att den tibetanska regeringen tvingats att godkänna detta dokument som formulerats av Kina och som påtving- ats de tibetanska förhandlarna under hot om total militär erövring. Svält och hunger var okända fenomen fram till in- vasionen 1949-1951 men bl.a. därför att så många kineser nu bor i Tibet har svälten gjort sitt insteg. Tibet har naturligtvis sina begränsningar när det gäller att föda en växande befolkning, därför är svälten nu en del av livet i den tibetanska vardagen. När jag var i Lhasa och vi åt ute stod magra och smutsiga små tibetanska barn och tiggde om resterna. Förtrycket i Tibet har gått i vågor. Minst 1,2 mil- joner människor av inalles 6 beräknas ha dött på grund av ockupationen, förtryck, svält, våld och direk- ta massakrer under åren 1951-1979. Kolonialismen i alla dess former måste stoppas vare sig de skyldiga är länder i eller utanför Europa. Det påpekas också av ett flertal länder, bl.a. Malaysia och Irland, i samband med FN:s generalförsamlings debatter rörande Tibet- frågan. Tibet är i dag, trots över 40 års kinesisk ockupa- tion, fortfarande en självständig stat som blivit utsatt för illegal ockupation. Detta har erkänts av ett flertal länder, bl.a. av USA och Australien så sent som 1992. Det tibetanska folket är i dag ett mycket bra exempel på ett folk med rätt till självbestämmande. Det har en exilregering. Det har hela tiden gjort motstånd. Det hade några internationella förbindelser före ockupa- tionen, men det förde en isolationistisk politik, och det behöver vi ju inte försvara. Dalai Lama har uppmanat Kina att gå med på att en internationellt övervakad folkomröstning hålls i Tibet. Det skulle ge tibetanerna möjlighet att i enlig- het med sina rättigheter uttrycka sina önskemål med hjälp av demokratiska medel. Detta har Kina hittills vägrat att gå med på. År 1991 antog FN:s underkommission för före- byggande av diskriminering och skydd av minoriteter en resolution om situationen i Tibet. Den riktade uppmärksamheten mot de brott mot de mänskliga rättigheterna och den fundamentala friheten i Tibet som hotar det tibetanska folkets utpräglade kulturella, religiösa och nationella identitet. Mänskliga rättighe- ter existerar knappt för tibetanerna. Här i Sverige anser Miljöpartiet att ett seminarium om Tibetfrågan skulle anordnas med en inbjudan till Dalai Lama att delta i eller leda seminariet. Fru talman! Buddismen är långt mer än en religiös tro för tibetanerna. Den omsluter hela deras kultur och civilisation och utgör själva kärnan i deras existens. Av alla band som förenar tibetanerna som ett folk och en nation är religionen utan tvivel det starkaste. Tibets religion och nationella identitet är helt enkelt en och samma sak. Kloster, tempel och eremitboningar stod att finna i varje stad och by över hela Tibet. År 1959 fanns det totalt 6 259 kloster och tempel vilka beboddes av över en halv miljon munkar och nunnor. Sedan raserades eller skadades alla utom sju stycken. Förtrycket är ofattbart med tvångssteriliseringar, husrannsakningar, fängslanden och direkta konfiskationer av tibetaner- nas egendom, rivningar av hus m.m. Tibetfrågan bör återigen komma upp på FN:s bord trots Kinas protes- ter. Det är allmänt känt vad som hände Panchen Lama som Dalai Lama utsåg. Han kidnappades med sin familj av kineserna som själva utsåg en tibetansk efterföljare från en mot överheten lydig tibetansk familj. Detta är mycket allvarligt. Det hotar också framtiden för sammanhållningen i Tibet. Sedan pågår det en hjärntvätt i Tibet. I tre timmar om dagen under flera månader får man en information och upplysning om Kina i olika kloster. Efter den skall man skriva under att man bl.a. tar avstånd från Dalai Lama. Detta har orsakat en ny flyktvåg av mun- kar och nunnor över bergen ned till Indien. Ibland lyckas de, ibland inte. De som inte lyckas hamnar i fängelse som samvetsfångar med allt vad det innebär. Jag skall nu övergå till att tala litet om Iran. Am- nesty säger att dödsstraffen fördubblats i Iran, och det kan vara mycket högre siffror än så eftersom många dödsstraff aldrig rapporteras. Ofta döms de också utan riktiga rättegångar. Hedayatollah Zendehdel och Abolghasem Majd Abkahi är två män som satt fängs- lade sju år innan de dömdes och straffades med dö- den, huvudsakligen av politiska orsaker. Det är alltså mycket långa fängelsestraff innan domen kommer. Den kritiska dialogen med Iran har kollapsat. Att ha dialoger med en diktaturregim är nog tyvärr dömt att misslyckas. Men det är viktigt att pröva alla för- handlingsmetoder. USA bojkottar landet, och i Tysk- land uppmanar nio CDU-parlamentariker landets ledning att likt England och Danmark upphöra med den s.k. kritiska dialogen. Den blir utan mening när oppositionella och religiösa minoriteter mördas och torteras. Nu är det dags att överväga nya former för att på- verka Iran. Fem partier har också i reservation 11 under mom. 38 uttryckt att om nya politiska påtryck- ningar förblir utan resultat bör någon form av sank- tioner övervägas. Reservation 12 behandlar asyl för iranska kon- vertiter. Där instämmer Miljöpartiet till fullo med Ingrid Näslunds inlägg. Europaparlamentet fördömer Irans systematiska brott mot MR i Iran och också deras terrorism mot oppositionella och deras familjer i exil och noterar att situationen för de mänskliga rättigheterna ytterligare har förvärrats de senaste åren. Vi bör här i parlamen- tet fördöma den fortsatta diskrimineringen av kvinnor och deras rättigheter. Vi bör också fördöma arreste- ringar och tortyr av samvetsfångar. Då den iranska regimen inte tycks förstå det språk EU och Sverige talar, får vi tala ett språk som de förstår. Miljöpartiet vill att Sverige inte skall inleda större handelsförbindelser med den iranska islamiska republiken. I Nigeria har staten och ett multinationellt bolag, Shell, i största samförstånd exploaterat oljetillgångar- na i Ogoniland med en oerhörd naturförstöring som följd. Detta bör fördömas. Där har vi också varit akti- va. Detta är kolonialisering när den är som värst med vapen i hand och utarmning av folkets överlev- nadsmöjligheter av fiske och jord. Ken Saro Wiva fick det alternativa nobelpriset The Right Livelihood Award. Jag tror att han fick det mycket för att kanske rädda hans liv och hans idéer. Han mördades ju som bekant tillsammans med åtta andra. Fängslande, tortyr och dödsstraff förekommer också mycket här. Detta gäller ju urbefolkningarnas rättigheter i hela världen. På liknande sätt kränks urbefolkningarnas rättigheter. Det är 250 miljoner människor som tillhör urbefolkningar. Det är stora grupper av människor. Den största är kurderna med 25 miljoner, och sedan är folken mindre. Kurderna i Turkiet talar Per Lager om, och förföl- jelserna i Iran har jag talat om. De träffar kurderna om möjligt än hårdare än den övriga befolkningen. I norra Irak, där kurderna har eget parlament har det länge pågått en väpnad kamp mellan de två största partierna PUK och KDP. De hotas från tre håll. Från norr av Turkiet, från söder av Saddam Hussein och från mul- lornas regim i Irak. Här behövs en medling mellan partierna av utomstående och en fortsatt närvaro av FN för en fredlig samexistens. 0161018662505 N 2010-01-01 00:00:00 218690 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0981/#anf201