<anforande>
<dok_hangar_id>2348991</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0981</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:81 Onsdagen den 19 mars</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>81</dok_nummer>
<dok_datum>1997-03-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mänskliga rättigheter m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E7C3284A-A68C-481F-9435-5B7F3D167197</anforande_id>
<anforande_nummer>192</anforande_nummer>
<talare>TONE TINGSGÅRD (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Först vill jag ta upp Indonesien. Där
vill jag hänvisa till utskottsbetänkandets s. 39 och de
mycket kritiska synpunkter där som ett enigt utskott
står bakom. Lennart Rohdin talade om att det i debat-
ten för en månad sedan var fem partier som var över-
ens om den kritiska synen på Indonesien. Då kan jag
glädja Lennart Rohdin med att det här är sju partier
som är överens. Att vi sedan har olika uppfattningar i
ett par av de yrkanden som förts fram, minskar inte på
något sätt kritiken.
Lennart Rohdin uppehöll sig sedan vid Taiwan
och den s.k. ett-Kina-politiken. I det här betänkandet
yttrar sig utskottet mycket kritiskt om Kina och
mycket positivt om Taiwan. Då hamnar vi på nytt i en
sådan där situation där man faktiskt måste väga litet
grand. Det är ju inte alltid säkert att man skall företa
en aktion. Man kanske måste överväga vilka utsikter
den har att lyckas. Det är inte givet att ytterligare ett
misslyckande att föra upp Taiwan på dagordningen
skulle gynna Taiwan. Där står utskottsmajoriteten i
dag, tror jag.
</anforandetext>
<intressent_id>0996403729104</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>218681</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0981/#anf192</protokoll_url_www>
</anforande>
