2348988 GK0978 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:78 Torsdagen den 13 mars 1996/97 78 1997-03-13 00:00:00 Tandvårdsfrågor B2EAEDC8-65F7-4C0E-853E-9C09E2428B20 92 LISELOTTE WÅGÖ (m) m Fru talman! I socialutskottets betänkande nr 11 behandlas tandvårdsfrågor som i huvudsak handlar om konkurrensfrågor samt avvecklingen av amalgam som tandvårdsmaterial och avgifter inom barn- och ungdomstandvård. Jag kan bara konstatera att just kunkurrensneut- raliteten mellan folktandvården och privattandvården behandlas mycket styvmoderligt av utskottet. Jag beklagar detta, och vi moderater har därför reserverat oss på den punkten. Frågan om konkurrens i tandvår- den är av utomordentligt stor betydelse. Men ut- skottsmajoriteten visar inte något större intresse för denna fråga. Detta är mycket beklagligt. I vår reservation har vi angivit olika vägar för att råda bot på det missförhållande som faktiskt finns i dag när det gäller konkurrensen mellan folktandvår- den och den privata tandvården. I utskottsbetänkandet kryper utskottet på punkt efter punkt bakom den av Socialdepartementet tillsatta utredning som just i dagarna, jag tror t.o.m. att det var i går, blev offentlig. Det är den utredning som jag antar skall ligga till grund för en proposition från regeringen, där man har för avsikt att föreslå bl.a. att vår nuvarande tandvårds- försäkring skall avskaffas. Det är ett olyckligt utskottsbetänkande. Det är ett olyckligt utredningsförslag. Men som ni känner till kommer en olycka icke alltid ensam. Tandvårdsför- säkringen skall avskaffas. Vad skall komma i stället? Det är inte lätt att begripa av det som kommit från utredningen. Jag kan bara konstatera, att om riksda- gen skulle ställa sig bakom ett förslag som ansluter sig till vad utredningen har sagt, är jag övertygad om att det skulle få förödande konsekvenser för tandhäl- san hos grupper i samhället. Jag tror också - och det är inte att överdriva - att det är dödsstöten för privat- tandvården. Fru talman! Det hjälper föga att man i utredningen nu föreslår etableringsfrihet för tandläkare och fri prissättning. Det finns nämligen ingen marknad längre för privattandläkare, och det finns heller inte mycket kvar att fritt prissätta. Förslaget går nämligen ut på att lägga i stort sett allt ansvar på folktandvården, främst när det gäller människor med ett stort tandvårdsbehov. Av den knappa miljard som nu finns kvar av den gamla tand- vårdsförsäkringen försvinner mer än hälften i form av bidrag till landstingen, nya bidrag till verksamhet som i vissa fall är del av det ansvar som man redan i dag har. Det här kommer att snedvrida konkurrensen ytter- ligare. Ser man det utifrån utskottsmajoritetens ställ- ningstagande i betänkandet är det mycket allvarligt. Vi kommer ingen vart. Jag vill fråga utskottsmajoriteten: Är den hante- ring av de knappa resurserna som man nu har aviserat i utredningen när det gäller tandvård, ett ansvarsfullt sätt att hantera dem på? Det är restriktioner och åter restriktioner, när det gäller både vårdgivare och patienters fria val. Det finns t.o.m. - hör och häpna! - förslag om att den del som försäkringskassan skall kunna administrera, som är mindre än hälften av pengarna, skall utgå i form av en av staten fastställd timtaxa. Den som är påläst vet vad som hände i oktober 1996. Då införde man något som kallades ö-tax. Det gjorde man därför att man var starkt kritisk till tim- debitering. Man ville ha bort timdebitering och införa styckepris i stället. Nu läggs ett förslag om timdebitering fram igen. Det är så man tar sig för pannan! Den omställningen av debiteringssystemet kostade förfärligt mycket pengar i oktober månad förra året. Det blev stora dataomkostnader för att ändra på det här. Det var pengar som skulle ha gjort väldigt stor och bra nytta inom tandvården, framför allt för dem som har stora tandvårdskostnader. Nu är man tillbaka igen. Jag tycker inte att det är ansvarsfullt att hantera den knappa miljarden på det här sättet. Vad som också är mycket allvarligt är att man inte heller föreslår något generellt högkostnadsskydd. Det innebär alltså att om man är fattigpensionär och har knappt 4 000 kr i månaden, och om man har ett stort tandvårdsbehov men är "bara" gammal och frisk i övrigt och inte bor på sjukhem - om man alltså inte tillhör de särskilda grupper som stödet riktas till i utredningsförslaget - får man i stort sett betala hela tandvårdskostnaden själv. För mig är det fullständigt obegripligt hur man över huvud taget från utredningens sida kan lägga fram ett sådant förslag. Jag vädjar till socialdemokra- terna att titta noga på utredningsförslaget innan ni godkänner det. Det här kommer nämligen att få stora konsekvenser för stora grupper som har ett tandvårds- behov. Det är ett torftigt betänkande, jag vidhåller det. Även om det är torftigt inger det mycket stor oro, bland både allmänhet och tandläkare. Ingen är nöjd. När det gäller utredningsförslaget är inte ens tjänstetandläkarna nöjda - de som egentligen har vunnit i den här utredningen. I ett pressmeddelande, som jag kan ställa mig bakom, säger de så här: Den krympning av tandvårdsförsäkringen som följer av förslaget betyder att samhällets stöd utgör cirka en femtedel av vad det var för ett par år sedan. Sådana besparingar passerar inte obemärkt, utan gör oss tjänstetandläkare allvarligt oroade för tandhälsan. Särskilt oroande är situationen för s.k. särskilda pati- entgrupper, patienter med stora tandvårdsbehov, samt de ekonomiskt och socialt svaga som skjuter upp eller avböjer angelägen vård. De avslutar pressmeddelandet på följande sätt: Det vi mest saknar är ett stöd som underlättar för dem som har det sämst ställt att få hjälp till nödvändig bastandvård. Ingen är nöjd. Jag tycker att det är allvarligt. Om det nu skulle vara så olyckligt att den här ut- redningen skulle ligga till grund för ett nytt högkost- nadsskydd, eller vad jag skall kalla det för, det är svårt att hitta ett bra namn, inom tandvården, så skulle det innebära att vi allvarligt riskerar tandhälsan i Sverige för stora grupper. Nej, tänk om! Det är olyckligt att utredningen blev försenad och att vi inte fick förslaget redan i början av februari. Då hade vi i utskottet kanske fått litet mer ledning än vad vi har fått. Nu har vi precis avlämnat vårt betänkande. Vi debatterar det här i riksdagen samtidigt som utredningens förslag kommer. Det innebär naturligtvis att man inte haft möjlighet att överväga förslagen. Det är också av det skälet som man upplever torftigheten i utskottets betänkande. Det här är olyckligt, men jag hoppas att vi får möjlighet att komma tillbaka till frågan och diskutera den igen. Jag vill i alla fall yrka bifall till vår reservation i betänkandet, reservation 1, mom. 1. Vi står självklart bakom våra reservationer 2 och 4, men för tids vin- nande nöjer jag mig med att yrka bifall till den första reservationen. 0425391168202 N 2010-01-01 00:00:00 218256 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0978/#anf92