2348988 GK0978 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:78 Torsdagen den 13 mars 1996/97 78 1997-03-13 00:00:00 Försvaret och miljön 1DCD85A2-4FE7-44BC-85E6-8CC81C4A3054 166 ANNIKA NORDGREN (mp) mp Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 1, 4 och 6. För ett tag sedan tog jag del av ett TT-telegram där det stolt deklarerades att JAS-planen numera målas med miljövänlig färg, och det är naturligtvis positivt. Men min spontana reaktion var att om man tycker att det är så viktigt och sensationellt att måla med miljövänlig färg att man skriver ett pressmedde- lande om det, då undrar jag hur stor miljömedvetenhet som annars präglar det som man sysslar med. I Försvarsmaktens broschyr Försvaret för miljön har man på omslaget spaltat upp försvarets del av Sveriges totala utsläpp. Det är siffror som man ofta brukar använda sig av i olika sammanhang. Det är inte konstigt, eftersom siffrorna ser bra ut. Försvar- smakten ansvarar t.ex. för 1,5 % av Sveriges totala CO2-utsläpp. Både försvaret och somliga politiker hänvisar ofta till dessa siffror, därför att de - enligt detta resonemang - talar för att försvaret släpper ut så litet jämfört med andra aktörer att det egentligen inte är någonting att bråka om. Ett annat vanligt argument som man hör är att krig är det värsta miljöhotet som kan drabba oss och att detta då skulle berättiga undan- tag för miljölagar i fredstid. Och så slår man sig lugnt till ro och förskräcker sig på sin höjd åt vad försvaret, indirekt eller direkt, ställer till med och har ställt till med i andra länder. Detta duger naturligtvis inte. Jag hävdar att försvaret har ett särskilt miljö- ansvar, eftersom riksdagen har beslutat om att vidga säkerhetsbegreppet till att gälla även andra hot än militära. Ett av dessa reella hot är den pågående mil- jöförstöringen. Totalförsvaret måste därför ligga i täten när det gäller miljöfrågorna, särskilt nu när miljöhoten är ett säkerhetspolitiskt hot. Försvarets miljöengagemang - i teori, men framför allt i praktik - har givetvis bety- delse både för folkförankringen och för trovärdighe- ten i och med att miljöförstöringen är ett säkerhets- politiskt problem. Gör då Försvarsmakten någonting på miljöområ- det? Svaret är givetvis ja. Det är mycket som har hänt och det är mycket på gång. Bl.a. kan jag nämna regi- onala miljöplaner, miljöledningssystem, miljörevisio- ner och redovisning. Allt detta är bra initiativ som är väl värda att lyfta fram. Därför blir det litet tråkigt när man läser Försvar- smaktens remissyttrande i anledning av miljöbalken. Det andas inte den progressivitet som jag skulle önska eller som man skulle kunna kräva av den myndighet som en majoritet av försvarsutskottet anser vara ett föredöme för andra s.k. sektorsmyndigheter. Försvarsmakten framför i remissvaret att man bi- träder mål och syfte med miljöbalken, men att man vill särreglera försvarets roll i lagstiftningen på sådant sätt att det tydligt skall framgå att Försvarsmakten skall kunna beviljas undantag från miljölagarna. För- svarsmakten anser inte att strandskyddet skall utgöra hinder för uppförande av totalförsvarets byggnader, och man tycker inte att det är lämpligt att ge ideella organisationer på miljöområdet rätt att överklaga domar och beslut enligt balken. När det gäller buller anser Försvarsmakten att gränsvärden är olämpliga. Normerna bör - om de skall införas - enligt Försvar- smakten få karaktären av riktvärden, dvs. värden som skall ses som en utgångspunkt och en vägledning. Vad säger då försvarsutskottet? Ja, i den försvars- proposition som regeringen och Centern lade fram i höstas finns det ett avsnitt om miljön i totalförsvaret, men regeringen kom inte med ett enda förslag till riksdagsbeslut på miljöområdet. Man redovisade vad som var på gång inom Försvarsmakten, och med detta skulle riksdagen låta sig nöjas. Utskottet lät sig tyvärr nöjas och har inte tagit nå- got initiativ till att skruva upp ambitionsnivån. Ett konkret exempel är att regeringen i propositionen skriver att utsläppen skall begränsas ytterligare. Dock specificerar regeringen inte mer än så vad man egent- ligen menar och vilka nivåer som man anser att För- svarsmakten skall sträva mot. Här kunde utskottet ha gjort en insats. Ett annat exempel är att utskottet borde ha gett re- geringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett förslag till slutdatum och en avvecklingsplan för användning av blyad ammunition i det svenska för- svaret. Utskottet borde också ha slagit fast att miljö- målen och miljöarbetet skall delas av alla i samhället utan undantag för Försvarsmakten. Undantag omöj- liggör enligt min mening den önskvärda ambitionen att vara en förebild när det gäller miljöfrågorna. Det finns mycket material som utskottet skulle ha kunnat ta fasta på. I Norge har man t.ex. i sin Mil- jöplan Försvaret 1992 konstaterat att försvaret i Nor- ge i all sin verksamhet skall inarbeta en medveten hållning till miljöfrågor och vara en föregångare med hänsyn till att efterleva nationella och internationella miljöbestämmelser. Dessutom skall det norska försva- ret vara en pådrivare för att främja leverantörers vilja och nivå att leverera miljövänliga produkter som är producerade med miljövänliga metoder. Det skall vara tydligt och klart att försvaret väljer den miljö- mässigt bästa lösningen. Utskottet kunde också ha tagit fasta på det förslag till miljöstrategi som fms - forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, som är en samverkan mellan Stockholms universitet och FOA - har sammanställt. I rapporten skriver fms att målet för det militära försva- rets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart försvar och att försvaret skall ha ambitionen att vara en fö- rebild för det övriga samhället i miljöarbetet. Fms-rapporten ger en hel del förslag till vidareut- veckling av försvarets miljöengagemang. Inför fram- tiden föreslår fms bl.a. att miljöhänsyn skall ingå i underlaget för beslut, att en framförhållning med hänsyn till morgondagens miljöproblem och mil- jökrav erfordras, att kretslopps- och försiktighets- principerna tillämpas och att Försvarsmakten bör vara pådrivande när det gäller framtagning av miljöanpas- sade produkter. Fms anser också att uppföljningen av miljöarbetet inom Försvarsmakten bör utvecklas samt att en viktig grund för miljöarbetet är att den fredstid verksamheten bedrivs effektivt. Fms förslag innehål- ler också frågor om ekonomiska styrmedel och kon- kreta avvägningar gentemot andra sektorer i samhäl- let. I dagarna kom också fms andra rapport Fram- tidsbilder av ett ekologiskt försvar. Den handlar om fyra olika intressanta framtidsbilder baserade på principiellt olika möjligheter att minska försvarets miljöpåverkan. Den lägsta av dessa fyra nivåer inne- bär en halvering av nuvarande energianvändning kombinerat med en reduktion av fossila bränslen med 30 %. Fru talman! På lång sikt skall miljömålet för buller utomhus vara 55 decibel. Naturvårdsverket och Kon- cessionsnämnden för miljöskydd har föreslagit en nivå på 90 decibel. Detta accepterade inte Försvar- smakten, som överklagade eftersom man vill ha en högsta tillåtna bullernivå på 100 decibel. Regeringen har nyligen föreslagit att ett åt- gärdsprogram mot bullerstörningar i befintlig bebyg- gelse skall upprättas och genomföras i två etapper. Regeringen skriver att toleransen mot buller från militär verksamhet bör vara högre än för annan verk- samhet. I och med detta åtgärdsprogram tillmötesgår regeringen Försvarsmaktens krav. Miljöpartiet anser att en decibelnivå på 100 % är helt oacceptabel. Inför nästa försvarsbeslut är det naturligtvis väldigt viktigt att vi tar hänsyn till de bullermål som vi har satt upp. Det kommer naturligtvis att påverka placeringen av flygflottiljer och övningsfält. Så till vindkraften. Vindkraften är viktig för att minska sårbarheten i vårt samhälle. Försvarsbered- ningen har slagit fast att kärnkraften är ett sårbarhets- hot genom risken för terroristdåd och förekomsten av och bristande kontroll över avfall från kärnkraftverk- samhet. Det bör naturligtvis vara i Försvarsmaktens intresse att stödja övergången till ett säkrare energi- system och ett robustare samhälle. På många områden använder man sig av teknik för att lära sig mer om den, vilket Försvarsmakten verkli- gen borde praktisera. Därför borde man genomföra en vindkraftssatning för att lära sig mer om den. I Miljö- strategi för Försvarsmakten står att läsa: "För För- svarsmakten är det både ur miljö- och säkerhetssyn- punkt viktigt att satsa på förnybara energikällor. Om energin kan produceras lokalt innebär det att Försvar- smakten blir mindre sårbar och att den negativa mil- jöpåverkan kan minska. Vilken typ av förnybar energi som man satsar på bör bestämmas utifrån lokala för- utsättningar." Jag har motionerat om detta, men utskottet konsta- terar bara att Försvarsmakten inte i dag producerar någon elenergi och att man i stället bör koncentrera sig på huvuduppgiften. Det kallar jag för ett goddag- yxskaft-svar. Försvarsmakten har med hänsyn till försvarsintres- set avstyrkt 40-50 % av ansökningarna om bygglov av vindkraftverk. Anledningen är, säger man, att vindkraftverk i vissa fall stör radio- och radarsignaler från försvarets anläggningar. Försvarsdepartementet inrättade 1995 en samar- betsgrupp rörande frågor om försvaret och vind- kraftsintresset. En huvudstudie har nu föreslagits börja 1998 med syfte att utveckla modeller för vind- kraftens inverkan på militära system. Men jag anser att kunskaperna om signalspaningsstörningar är till- räckligt stora för att Försvarsmaktens skyddszoner omedelbart bör ändras, så att inte nyetableringar av vindkraftverk längre hindras av Försvarsmakten på tveksamma grunder. Utskottet säger i betänkandet att man vill skynda på utvecklingen, vilket är bra. Men det räcker inte. I rapporten Miljöstrategi för Försvarsmakten skriver fms: "Miljöfrågorna har hittills inte i nämn- värd omfattning påverkat avvägningar som rör för- svarsmaktens storlek och struktur." Vidare skriver man: "Miljöhänsyn kan och bör vara en faktor som vägs in vid dimensionering och inriktning." Detta är tankar inför nästa försvarsbeslut. De miljömässiga effekterna av beslut rörande t.ex. lokaliseringar av flottiljer, garnisoner, övnings- och skjutfält måste enligt min mening vägas in inför nästa försvarsbeslut. Det skall också, enligt min mening, genomföras miljökonsekvensbeskrivningar av de förslag som Försvarsmakten presenterar inför nästa försvarsbeslut. Syftet är naturligtvis att spara miljö, resurser och på sikt också pengar för samhället. Avslutningsvis, fru talman, kommer Ragnhild Po- hanka att ta upp situationen vid Älvdalens skjutfält. Senare kommer Gudrun Lindvall från Miljöpartiet att behandla Torhamns udde i en interpellation. Jag överlämnar dessa ärenden med varm hand till mina kolleger. 0251174631818 N 2010-01-01 00:00:00 218330 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0978/#anf166