2348988 GK0978 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:78 Torsdagen den 13 mars 1996/97 78 1997-03-13 00:00:00 Vissa grundskolefrågor m.m. 1EAC34A9-987F-4671-83E3-6A01B875BD9B 125 TOMAS HÖGSTRÖM (m) m Herr talman! Under denna punkt behandlar riks- dagen ett antal motioner från den allmänna motions- perioden. Utskottets betänkande kan betraktas som en redovisning över den mångfald av problem och möj- ligheter som i dag diskuteras i skolan. Motionerna behandlar många olika ärenden. Alla är mer eller mindre viktiga för utvecklingen av det svenska skol- väsendet. Jag tänker i detta anförande nöja mig med att re- dovisa den moderata inställningen till några särskilt viktiga frågor för skolans och elevernas möjligheter. Det finns tendenser till segregation i samhället. Den socialdemokratiska bostadspolitiken, som den tog sig uttryck i miljonprogrammet, ligger bakom mycket av de problem med segregation som vi ser i dag. Den tar sig olika uttryck som påverkar olika delar av samhället. Självklart är skolan en av de delar i samhället som drabbas. Det är knappast något nytt, utan är ett erkänt faktum. Vad som däremot är nytt är möjligheterna att välja skola, vilket tydligare synliggör problemen. Tyvärr finns en ovilja bland beslutsfattare att inse detta faktum. På olika sätt har man därför försvårat för de fristående alternativen att etablera sig och även infört begränsningar i möjligheterna att välja skola. Det är ett erkänt faktum att skolan påverkades i positiv riktning i och med att alternativ och möjlighe- ter i större utsträckning fick utrymme i skolvärlden. Detta faktum måste tas till vara. Rätten till fritt val av skola utgör en stimulans för skolan. Förutsättningen för denna utveckling är stabila regler och rimliga ekonomiska villkor för friskolorna. De måste därför enligt vår mening ånyo garanteras en lägsta ersätt- ningsnivå om 85 % av kommunens genomsnittskost- nad per elev i grundskolan. Vid fredagens konferens här i riksdagen om mi- noriteternas skola var det många talare som redovisa- de att de såg möjligheter med friskolor med olika inriktning och profil. Det ansågs vara en förutsättning för en lyckosam integrering. Enligt vår mening måste dock grundkravet vara att förutsättningarna blir bättre än i dag för att bygga upp etniska och språkligt fristå- ende skolor och därmed ge invandrargrupper möjlig- het att uttrycka en kulturell och språklig identitet. Det kan ses som en förutsättning för en lyckosam integre- ring. Vi anser att en viktig förutsättning för att bekämpa segregation i skolan är att föräldrar har rätten att välja skola. Det skall då inte enbart vara förbehållet föräld- rar och elever i bostadsområden som betraktas som välartade. Det måste också tillåtas vara en möjlighet för föräldrar i mer utsatta områden. Valfrihet påstås utnyttjas olika bland skilda elev- grupper. Den lösning som regeringspartiet har valt förstärker denna situation. I stället för att stödja och utveckla valmöjligheterna så att fler utnyttjar dem, har socialdemokraterna valt den omvända metoden. Det gagnar inte möjligheterna att bekämpa segregation av olika slag. Elever med behov av särskilt stöd måste kunna på- räkna ökade resurser, oavsett vilken skola eller skol- form som eleverna väljer. Att bo i ett område med tung social belastning skall inte vara liktydigt med att den närmaste skolan är dålig. I vår reservation nr 1, som jag i och med detta yrkar bifall till, har vi före- slagit att riksdagen skall göra ett uttalande med denna innebörd. Tyvärr har utskottsmajoriteten valt att inte gå på den linje som vi anvisar, vilket vi anser vara till förfång för skolan. Utvecklingen mot alternativa former och de möj- ligheter som detta rymmer gäller även barnomsorgen. Den pedagogiska verksamheten för barn i förskoleål- dern får inte ensidigt koncentreras till kollektiv barn- omsorg. Med tanke på den omfattning som alternativa barnomsorgsformer fått kan vi förvänta oss ett alltmer ökat föräldraengagemang i skolan. Alla de föräldrar som engagerat sig i byggandet av de fristående barn- omsorgsformerna kommer inte att nöja sig med att vara åskådare, utan vill vara med aktivt och påverka. Denna resurs måste vi ta till vara. Barn utvecklas olika och i olika takt. Det är därför nödvändigt med en mer flexibel skolstart. Enligt mo- derat uppfattning är nu tiden mogen för att införa skolstart vid sex års ålder. Möjligheter måste dock finnas att skjuta upp skolstarten ett år beroende på barnets mognadsgrad. Herr talman! När når eleverna de mål som är upp- satta, och når eleverna de mål som är uppsatta? Vilka är deras förutsättningar för vidare studier? Det är frågor som i allra högsta grad är aktuella. De rappor- ter som nu redovisas över hur många elever som inte når målen är oroande och visar på att skolsystemet måste bli mer flexibelt och mer anpassat till elevernas olika förutsättningar. En åtgärd som är viktig i detta sammanhang är att ge eleverna möjligheter till un- dervisning till det att eleven fyllt 16 år. Till sist: Mobbning är ett problem. Därom är vi alla överens. Att frågan är viktig och har givits stort utrymme i detta betänkande är därför inte förvånande. Vad som däremot är förvånande är att utskottsmajori- teten väljer att inte göra något tillkännagivande i frågan. I bl.a. motion Ub201 redovisas förslag som visar utskottet konkreta möjligheter att lyfta fram denna problematik. Bl.a. Barnombudsmannen kom- mer ju med förslag på det här området, och det hade därför varit mycket lämpligt om utskottet hade valt denna möjlighet att direkt ge uttryck för utskottets uppdrag till regeringen innan skolministern sätter sig ned för att författa den väntade propositionen. Det kan ju också vara lämpligt att utskottsmajoriteten nu passar på att redovisa varför man inte tar vara på den möjlighet som ett tillkännagivande i en så viktig fråga innebär. 0440497495914 N 2010-01-01 00:00:00 218289 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0978/#anf125