2348988 GK0978 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:78 Torsdagen den 13 mars 1996/97 78 1997-03-13 00:00:00 Barnfrågor A8D76C2A-404E-4DF9-AF2D-18CC9E209D0C 10 EWA LARSSON (mp) mp Fru talman! Ledamöter! Åhörare! Möjlighet att känna tillit bygger på tillit - annars blir det svårt. Men på en helt vanlig barnstuga i dagens Sverige är det fortfarande så att personalen lyssnar mer när en pojke talar, och uppmuntrar honom i dialog. När en flicka talar bagatelliseras hon. Detta visar en färsk under- sökning. Är det så att kvinnors debattinlägg och för- slag till beslut här, i världens mest jämställda parla- ment, värderas lika högt som mäns debattinlägg och förslag till beslut? Det får vi ta reda på till nästa all- mänpolitiska debatt. Kommer ni ihåg dikten Befrielsen är nära av Margareta Garpe och Suzanne Osten ur Jösses flickor 1977? De första stroferna lyder bl.a.: befrielsen är nära, vi ger varandra stöd att ta det första steget. Slutstroferna lyder: Och en dag skall barnen säga tack mödrar det gjorde ni bra. Ja en dag skall barnen säga denna mänskliga värld vill vi ha. Men att skyffla barnen fram och tillbaka inom barnomsorgen beroende på om föräldrarna har fått ett nytt jobb, söker jobb, blir eller är arbetslösa eller om barnet får ett syskon gör man inte i en mänsklig värld. I motion So646 betonas just barns behov av kon- tinuitet. Byte av barnomsorgsplats flera gånger under de tidiga åren beroende på föräldrarnas möjligheter att få arbete kan bli en indirekt bestraffning för bar- net, och påverka det negativt. I motionen framhålls också att barn i riskzonen, där arbetslösheten bara är en av flera negativa faktorer inom familjen, påverkas mer än andra barn. Vi slutar med att säga att en kort- siktig kommunal besparing på lång sikt därför kan leda till ökade kostnader, exempelvis inom rättsvä- sendet, om vi skall tala krass ekonomi. Den innebär också en utveckling mot en alltmer omänskligare värld. Vi har hört här hur mycket arbete som utförs inom utredningsväsendet för barnen i dag, och hur mycket kunskap som hela tiden ackumuleras. Vi behöver få ned den här kunskapen till dem som fattar de lokala besluten och gör de lokala ekonomiska prioriteringar- na - men detta innebär absolut inte att jag är inne och tafsar på det kommunala självstyret. Fru talman! Häromdagen träffade jag på en för- tvivlad pappa i en söderförort till Stockholm. Han sade att på hans barnstuga skulle det nu bli 25 st 4-5- åringar i samma grupp, med tre vuxna. Han var för- tvivlad - han hade inte ens fått information om den här utvecklingen. Det alltmer omänskliga samhället har också Soci- alstyrelsen lyft fram i sin uppföljning av barnomsorgs- lagstiftningen. Det gjorde man våren 1996. 1996 sade man: Kommunerna har skärpt reglerna angående rätten till plats för barn till arbetslösa. I 122 av landets 288 kommuner förlorar förskolebarnen sin plats när föräldern blir arbetslös - antingen omedelbart eller efter ett visst antal månader. Hur det ser ut i dag vet vi inte, men det kommer vi naturligtvis att få reda på. Det finns ingenting som tyder på att det har blivit bättre. Kunskap ackumuleras och finns om barns behov av kontinuitet. Varför når inte kunskapen ut? Det verkar som om inte heller barnombudsman- nens rapport från 1994, om barnets speciella behov av barnomsorg och pedagogisk verksamhet när någon av barnets föräldrar drabbas av arbetslöshet, har trängt igenom till beslutsrummen. Det var alltså redan 1994. Fru talman! Vi här i kammaren är, eller borde åt- minstone vara, överens om att en grundläggande re- surs i vårt samhälle är det mänskliga kapitalet. Det är också det vi försöker lyfta fram i vår motion när vi pratar om barns behov av kontinuitet. Det är absolut ingen hemlighet att det är på det sättet. Eftersom inte denna insikt har trängt ut till dem som gör de små kommunala ekonomiska prioritering- arna tycker jag att det är uppenbart att det behövs en massiv informationskampanj, en massiv barnkampanj för barnets bästa. Med det vill jag yrka bifall till re- servation 24, mom 22. Till sist, fru talman, vill jag uppmana alla oss här i kammaren att lyssna på barnet. Tack! 07776758016 N 2010-01-01 00:00:00 218174 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0978/#anf10