<anforande>
<dok_hangar_id>2348978</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0968</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:68 Tisdagen den 25 februari</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>1997-02-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 1996/97:146 och 164 om bostadsbidragen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>4B481502-2F0D-4EA8-886F-4E1E9735440C</anforande_id>
<anforande_nummer>77</anforande_nummer>
<talare>Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Besparingarna på bostadsbidragen är
stora. Självfallet är det svårt för dem som har fått
försämringar i form av sänkta bostadsbidrag med 500
kr eller mer per månad. Skall man spara så här mycket
på bostadsbidragen vore det konstigt om det inte
skulle kännas eller märkas. Naturligtvis märks det.
Frågan är hur hårt besparingarna har slagit. Då är
vi tillbaka i situationen att vi inte har något fullstän-
digt material. Vi räknar med att få ett sådant, som
skall omfatta över 400 000 hushåll. Preliminärt kan
man i dag se att de 180 000 hushåll som inte har fått
någon sänkning alls är de med de lägsta inkomsterna.
Bland dessa finns väldigt många av de ensamma
mammorna och de som bor i hyreslägenhet. Om man
tittar på dem som har fått större sänkningar ser man
att det handlar om många villaboende. Jag tycker att
det är viktigt att lägga till att en effekt av den sanering
som regeringen genomfört för att få ordning på våra
gemensamma finanser är att räntorna har gått ned.
Detta innebär att den grupp som har lån och som bor i
villa har kunnat tillgodoräkna sig räntesänkningen. De
som har kunnat placera om sina lån har kunnat tillgo-
doräkna sig kanske 1 500-2 000 kr i månaden efter
skatt i förbättring. Det är viktigt att man ser helheten i
vad den ekonomiska politiken även har lett till i form
av positiva effekter.
Flera har varit inne på att man skall försöka grun-
da beslut så långt som möjligt på ett bra underlag. Det
tycker också jag är viktigt. Den kritik jag nu har fått
riktad mot mig gäller att detta har gått för snabbt och
att underlaget inte har varit tillräckligt bra. Vi måste
nog ta och bestämma oss för att vi skall se till att vi
har ett bra underlag innan vi fattar beslut den här
gången. Det är min ambition att vi skall ha ett sådant
bra underlag. Vad som också är viktigt nu är att bo-
stadsutskottet, som har beställt den här uppföljningen
och utvärderingen, också blir den instans som får
rapporten först. Den kommer på torsdag. Den innebär
en ordentlig genomgång, även om den inte är full-
ständig. Den skall följas upp av ytterligare en full-
ständig rapportering.
Det är viktigt att poängtera att om vi skall gå in
och se över det hela, och se vilka förändringar vi skall
göra, måste vi veta att det blir rätt - så rätt det går att
få det. Vi måste naturligtvis också kunna finansiera
det. Jag känner mig litet bekymrad när jag hör på
interpellanten och även Chatrine Pålsson och Erling
Bager. Det fanns en stor samstämmighet när riksda-
gen i våras fattade beslut om propositionen om denna
stora besparing. Står ni kvar vid att vi alla gemensamt
skall vara med och sanera, eller vill ni lägga in mer
pengar? Hur skall det gå till i så fall? Det vore mycket
intressant att få reda på det. Jag har förstått att det
finns ett engagemang från er sida i detta, men då
måste ni också vara beredda att vara med och betala
och tala om hur det skall gå till.
</anforandetext>
<intressent_id>0810983113102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>217074</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0968/#anf77</protokoll_url_www>
</anforande>
