<anforande>
<dok_hangar_id>2348978</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0968</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:68 Tisdagen den 25 februari</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>68</dok_nummer>
<dok_datum>1997-02-25 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellationerna 1996/97:146 och 164 om bostadsbidragen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>42273DE0-4F7B-4FAE-BDD5-771F51C7D764</anforande_id>
<anforande_nummer>75</anforande_nummer>
<talare>LENNART NILSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Om man skall dra ned bostadsbidra-
gen med 20-25 % innebär det naturligtvis att det
drabbar i en eller annan form. Jag tillhör socialdemo-
kraterna i bostadsutskottet, och vi inser att det finns
en del fördelningspolitiska effekter som enligt vår
uppfattning måste rättas till. Samtidigt handlar det
naturligtvis om att det måste till mer pengar.
Därför blir jag litet upprörd när föregående parti-
ers representanter i denna talarstol talar om att se
helheten. Men då måste man komma ihåg att de för-
slag de grundade sig på i budgetbehandlingen handla-
de om att minska räntebidragen ganska kraftigt. Det
gällde såväl Moderaterna som Kristdemokraterna och
Folkpartiet. Men människorna som drabbas av mins-
kade bostadsbidrag bor ju ofta i de hus som ni vill dra
ned räntesubventionerna för, vilket i sin tur skulle
innebära ökade hyror för den gruppen människor.
Skall man se helheten måste man även fundera över
detta när man vill skära ned för dem som bor i de
dyraste bostäderna. Det är ju de som har räntesubven-
tioner.
När man läser statsrådets svar kan man konstatera
att det trots allt finns omkring 15 % av hushållen som
drabbats på ett sätt som jag upplever att vi måste hitta
lösningar på. Utan att ha sett undersökningen ännu
kan man av de brev vi har fått konstatera att det kan-
ske gäller att göra justeringar av ytgränsen. Detta med
delade inkomster är i och för sig bra i en tid när man
har möjligheter att kunna ta ett arbete. Då minskar ju
marginaleffekterna.
Men ytterst handlar det om på vilket sätt vi kan lö-
sa dessa problem. Jag är beredd att som socialdemo-
krat i bostadsutskottet vara med och resonera om
detta. Men det handlar naturligtvis också om hur vi
totalt sett får fram pengarna. Hur skall vi prioritera?
Det måste föras en diskussion om hur vi kan lösa
detta, och vi är beredda att konstruktivt delta i den. Vi
inser att systemet med bostadsbidrag innebär att
människor kan få bo någorlunda hyfsat när man har
låga inkomster och flera barn. Därför kommer vi från
vårt håll att vara beredda att diskutera detta.
Jag tror inte att man skall utge sig för att vara nå-
got slags hjältar i det här sammanhanget, eftersom det
inte har handlat om några stora belopp, att man i stort
sett inte alls skulle begränsa eller skära ned i bo-
stadsbidragen. Det har handlat just om detaljer i sys-
temet som drabbat en grupp människor på ett orimligt
sätt som vi måste hitta en lösning på.
Men om man talar om att minska räntesubventio-
nerna för boendet innebär det kraftiga hyreshöjningar
framför allt för dem som bor i de krisårgångar som
byggdes dyrt, i slutet på 80-talet och början på 90-
talet. Den delen bör ju också uppmärksammas. När
man säger sig vara en beskyddare av människor som
drabbas av kraftiga hyreshöjningar, måste man också
tala om att hyrorna med era förslag i budgetproposi-
tionen hade höjts för tusentals och åter tusentals
människor.
</anforandetext>
<intressent_id>0446973363306</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>217072</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0968/#anf75</protokoll_url_www>
</anforande>
