<anforande>
<dok_hangar_id>2348975</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0965</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:65 Torsdagen den 13 februari</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>65</dok_nummer>
<dok_datum>1997-02-13 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>80D872FC-7702-427A-A9DE-76F678E85057</anforande_id>
<anforande_nummer>59</anforande_nummer>
<talare>Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! För det första vill jag säga till Len-
nart Daléus att han är ganska ensam om att tycka att
denna fråga har kommit upp till debatt först när några
invandrarkvinnor har drabbats av det grova våldet. Vi
har haft en debatt om våldet mot kvinnor och våldet i
hemmen åtminstone under den tid jag har varit justi-
tieminister. Det har varit en omfattande debatt som
också har lett till en särskild kvinnovåldskommission,
som tillsattes för att utifrån det breda perspektivet se
över hur denna problematik hanteras i vårt samhälle.
Det är en bred problematik. Det handlar om de ytters-
ta konsekvenserna av ett förtryck riktat mot kvinnor.
Det är i genomsnitt 16 kvinnor per år som blir dö-
dade av män som de har en nära relation till. Det är
helt oacceptabelt i vårt samhälle. Bakom den siffran
finns det sedan hundratals eller tusentals kvinnor som
är förtryckta i sitt eget hem och berövade en stor del
av den frihet som vi anser vara självklar. Det är en
jämställdhetsfråga. Det är en maktfråga. Det har att
göra med attityder; det har Lennart Daléus helt rätt i.
Det vore mycket olyckligt om vi trodde att denna
fråga var isolerad till kulturföreteelser kopplade till
invandrare. Så är det icke. De flesta kvinnor som
misshandlas i Sverige är svenska och misshandlas av
svenska män.
Denna fråga har alltså tagits på största allvar. Frå-
gan är aktuell i flera departement i regeringen. I Justi-
tiedepartementet har vi ansvaret för att föra vidare de
frågor som gäller lagstiftningen som Kvinnovålds-
kommissionen föreslog. Justitiedepartementet har
dessutom ansvar för att se till att de rättsvårdande
myndigheterna får betydligt bättre kunskap och kom-
petens än i dag när det gäller att hantera frågan. Ett
grundläggande problem vi har i dag inom polisverk-
samheten är att man inte har tillräcklig insikt om arten
av denna typ av övergrepp och inte förmågan att säkra
bevisning, vilket ofta leder till att det inte blir åtal
eller att det inte blir fällande dom när det blir åtal.
Det pågår en rad olika utvecklingsprojekt inom
polismyndigheterna för att säkerställa metoder som
gör att man får en bättre bevissituation. Detta är en
fråga som tas upp i vidareutbildningen av poliser och
även åklagare och domare. Vi måste få en bättre kun-
skap och en ökad insikt för att göra rättsväsendet
effektivare. Därutöver pågår det ett arbete med att få
fram bättre forskningsresultat och en attitydföränd-
ring, och där är Brottsoffermyndigheten en pådrivan-
de kraft i sammanhanget.
</anforandetext>
<intressent_id>023712446506</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>216836</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0965/#anf59</protokoll_url_www>
</anforande>
