<anforande>
<dok_hangar_id>2348974</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0964</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:64 Onsdagen den 12 februari</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>64</dok_nummer>
<dok_datum>1997-02-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>956CE5C3-36D4-45CE-91F3-18009D17E44B</anforande_id>
<anforande_nummer>89</anforande_nummer>
<talare>LARS-ERIK LÖVDÉN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Det framgår ju av regeringens skri-
velse att till ekobrottslighet räknas också miljöbrotts-
ligheten. Det står på ett par punkter, bl.a. under frågan
om effektivare myndighetsstruktur och en ny
ekobrottsmyndighet. Men det kanske inte är det antal
gånger som miljöbrott nämns i skrivelsen som är det
avgörande utan mer kvaliteten.
</anforandetext>
<intressent_id>0815435847817</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>216724</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0964/#anf89</protokoll_url_www>
</anforande>
