2348974 GK0964 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:64 Onsdagen den 12 februari 1996/97 64 1997-02-12 00:00:00 Lägesrapport i fråga om den ekonomiska brottsligheten 12248684-E783-4431-B54B-2E6477E862C9 75 GUN HELLSVIK (m) m Herr talman! Vi skall i dag debattera regeringens skrivelse med en lägesrapport i fråga om den ekono- miska brottsligheten och motioner väckta med anled- ning av skrivelsen samt vissa motioner väckta under allmänna motionstiden. Den ekonomiska brottsligheten är utan tvivel ett allvarligt problem. Den måste bekämpas inte minst för att upprätthålla respekten för strafflagstiftningen och för att värna moralen i näringslivet och i samhäl- let i övrigt. Den ekonomiska brottsligheten utgör också ett allvarligt hot mot marknadsekonomins funktionssätt. Ekonomisk brottslighet hotar själva fundamentet för marknadsekonomin, samhällsmoralen och den sociala välfärden. Självfallet är det av stor betydelse att kampen mot den ekonomiska brottsligheten förs på ett sådant sätt att insatserna i största möjliga utsträckning riktas mot brottslingarna och de brottsliga gärningarna som sådana. Samtidigt får lagändringar och andra åtgärder inte utformas så att de lägger hinder i vägen för den lagliga näringsverksamheten. Det måste råda balans mellan intresset att bekämpa brottsligheten å den ena sidan och konsekvenserna för samhällsekonomin och medborgarna å den andra. All brottslighet måste bekämpas inom de gränser som rättsstaten sätter. Vi får inte tillåta att kampen mot brottsligheten leder till en urholkning av de vär- den som statsmakterna har ett särskilt ansvar att skyd- da. Den ekonomiska brottsligheten är till sin natur svårutredd. Det innebär ofta bevissvårigheter för åklagare inför domstol. Detta är ett stort problem för de myndigheter som har att utreda och bekämpa eko- nomisk brottslighet. Det kan emellertid aldrig godtas att beviskraven sänks för att lättare få till stånd en fällande dom. När det gäller storleken på de belopp som den ekonomiska brottsligheten omsätter eller vilka belopp som undandras beskattning föreligger det i dag endast grova uppskattningar. Det finns inga tydliga belägg för att det i strikt statsfinansiell mening skulle vara lönsamt för staten att bekämpa denna brottslighet, dvs. det är inte så att en utgiftsökning i statsbudgeten avseende kampen mot ekobrottsligheten med någon automatik leder till en inkomstökning för staten. Vinsterna ligger i stället främst i de för hela samhälls- ekonomin gynnsamma konsekvenserna av en effektiv ekobrottsbekämpning. Det har dessutom konstaterats en ökande försla- genhet och ett mer systematiskt tillvägagångssätt hos ekobrottslingarna. Gränserna mot annan kriminalitet som våld-, miljö- och narkotikabrottslighet har också suddats ut i takt med att ekobrottsligheten blivit gröv- re och de penningsummor som är i omlopp blivit större. Det finns enligt vår mening skäl att inta en positiv hållning till den regeringsskrivelse som vi i dag debat- terar. Den bygger vidare på åtgärder som vidtogs under de borgerliga regeringsåren. Hit hör bl.a. åtgär- der som vi moderater sedan länge lyft fram som helt avgörande för den framtida ekobrottsutvecklingen och som är av central betydelse för en effektiv ekobrotts- bekämpning, bl.a. ökad samverkan mellan förvalt- ningsmyndigheterna, tydliggörande av åklagarrollen och ökade utbildningsinsatser för åklagare, poliser och andra berörda yrkesgrupper. Särskilt glädjande att notera är att skrivelsen bekräftar vad som har fram- förts i andra sammanhang, nämligen att regeringen har övergivit tanken på att skapa en fristående ekobrottsmyndighet, vilken skulle ha skapat nya myndighetsgränser och skulle ha motverkat den på- började utvecklingen av samverkan mellan olika myndigheter av betydelse för den kvalificerade sam- mansatta brottslighet som ekobrott ofta är exempel på. Även om vi moderater intar en positiv hållning till regeringens skrivelse har vi invändningar. Vi har också negativa synpunkter på en del av de i detta ärende aktuella motionerna. Jag kommer att diskutera några av dessa, och min partikollega Karl-Gösta Svenson kommer i ett senare inlägg att kommentera andra punkter. Herr talman! Av erfarenheterna från slutet av 80- talet och början av 90-talet vet vi att den helt grund- läggande förutsättningen för att vi skall lyckas be- kämpa den ekonomiska brottsligheten, liksom all annan brottslighet, är att det finns tillräckligt många välutbildade poliser och åklagare som kan ägna sig åt ekobrottsutredningar. Härutöver behövs förstärkning med ytterligare expertis, bl.a. konkursförvaltare och revisorer. Bristen på poliser bidrog under 80-talet och början av 90-talet bl.a. till att brottsanmälningar inte ens blev föremål för utredning samtidigt som ärende- balanserna växte. Enligt den moderata uppfattningen kan den tidens allvarliga missförhållanden inte härle- das till annat än tidigare socialdemokratiska regering- ars bristande insikt om vilka resurser och vilken kom- petens som krävs för att både polis- och åklagarmyn- digheternas brottsutredande verksamhet skall kunna slutföras och resultera i fällande domar. Om regering- en menar allvar med målsättningen att effektivt angri- pa ekobrottsligheten måste regeringen också garantera att det finns ett tillräckligt antal poliser, ett tillräckligt antal åklagare och tillräcklig övrig nödvändig kompe- tens. Med regeringens miljardbesparing på rättsvä- sendet ges, enligt vår uppfattning, inga garantier över huvud taget. Mycket av det som regeringen säger sig vilja uppnå med sin politik framstår därför för oss mer som vackra ord än som ett allvarligt menat försök att minska den ekonomiska brottsligheten. I skrivelsen framhåller regeringen att en huvud- punkt i regeringens ekobrottsstrategi är att man skall öka samverkan och höja kompetensen hos berörda myndigheter i syfte att uppnå en effektivare ekobrottsbekämpning. De myndigheter som det, enligt regeringen, är fråga om är domstolarna, polis- och åklagarväsendet, tullverket, skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. För oss moderater är det främ- mande att ålägga domstolarna en brottsbekämpande funktion. Till skillnad från andra berörda myndigheter är domstolarnas uppgift inte begränsad till att uppfylla samhällets kriminalpolitiska mål och prioriteringar. Domstolarna är kärnan i rättsstaten och utgör ytterst den enskildes värn mot en stark statsmakt. Det är därför principiellt felaktigt att låta domstolsväsendet omfattas av "myndighetsövergripande mål och riktlin- jer" på ekobrottsområdet eller på något annat brott- sområde. Utskottets majoritet har sett faran med re- geringens strategi i denna del men tar trots det inte klar ställning mot den. I regeringens skrivelse anförs att det kan förutses att skattemyndigheterna kommer att ges nya uppgifter vid brottsutredningar inom skatteområdet genom införandet av s.k. skattekriminalverksamhet. Vi mode- rater känner stor tveksamhet, bl.a. av rättssäker- hetsskäl. Att vi inte i dag gör något särskilt uttalande i denna fråga får inte tolkas som att vi kommer att ställa oss positiva den dag regeringen eventuellt framlägger ett förslag i frågan. I dagens ärende ingår också behandling av ett an- tal motionsförslag rörande åtgärder mot miljöbrott. Som jag nämnde inledningsvis har gränserna mot annan kriminalitet suddats ut i takt med att ekobrotts- ligheten har blivit grövre och de penningsummor som är i omlopp har blivit större. Det är angeläget att vi förbättrar våra möjligheter att angripa och förhindra miljöbrottslighet, men skälet till att vi moderater inte ställer oss bakom de nu aktuella motionerna är bl.a. att vi i Sverige alltför länge enbart har gjort föränd- ringar i detaljer. Det är hög tid att vi i stället tar ett helhetsgrepp och bygger upp en strategi och organi- sation för miljöbrottsbekämpning, vilket vi moderater också har föreslagit i en motion som kommer att be- handlas senare under våren. Herr talman! Vi moderater stöder samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till den reservation som utgör basen för ekobrottsbekämpningen, reservation 4 rörande resur- serna för ekobrottsbekämpning. Tack! 0937012299307 N 2010-01-01 00:00:00 216710 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0964/#anf75