2348973 GK0963 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:63 Tisdagen den 11 februari 1996/97 63 1997-02-11 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:166 om id- rottens kommersialisering interpellationsdebatt B33033EE-441C-412D-B566-B422C72F6EB7 12 Statsrådet LEIF BLOMBERG (s) s Fru talman! Kommunerna är med i sammanhanget, och det är väldigt viktigt att de är det. Statens bidrag direkt till idrottsrörelsen är knappt en halv miljard kronor. Kommunernas bidrag är nio gånger mer, dvs. fyra och en halv miljard i både direkta och indirekta bidrag eller subventioner till rörelsen. Sammanlagt omsluter idrottsrörelsen ca 12 miljarder kronor. Det är egenintäkter, Bingolotto och en rad andra finansie- ringskällor via sponsorer osv. Det är en ganska stor verksamhet. Sedan skall jag svara på frågan om statsstöd till ideell verksamhet kontra att verksamheten går ihop. Till den ideella verksamheten kan vi utan vidare ge statsstöd. Det gör vi i dag, och det kan vi göra i mor- gon. Är det så att man väljer associationsformen ak- tiebolag för en verksamhet kommer det sannolikt att vara så att det är förknippat med stora svårigheter, eller kanske inte ens önskvärt, att ge några bidrag till den typen av associationsform, dvs. aktiebolaget. Vi vet att det inte heller går att hur som helst gå in med subventioner i den typen av verksamhet. Det är affärsdrivande verksamhet, och det finns regelverk för detta. Går man ifrån den ideella karaktären lär det nog vara så att det blir sådana komplikationer som kanske gör det helt omöjligt att rikta några som helst bidrag till den typen av verksamhet, oaktat att vinsterna går till barn- och ungdomsverksamhet, utan vi får kon- centrera oss på den ideella verksamheten. Hur detta kommer att se ut och var det kommer att sluta någonstans vet jag inte. Jag utgår från att utred- ningen kommer att ta den här frågan som en av de viktiga frågorna för att se hur idrottsrörelsen skall finansieras i framtiden och vilka associationsformer man kan välja, och sedan får man ta en hållning till detta. När det gäller frågan om det går att förena bolagi- sering med ideellt arbete uttryckte jag mig kanske otydligt. Som människa och individ ser jag det inte som en bra väg att gå fram bolagiseringsvägen. Men det är inte en fråga som jag kan lägga mig i, och jag skall inte lägga mig i den. Däremot kan jag ha den personliga hållningen, vad det nu kan ha för betydel- se, att jag tycker att det är en fördel om vi kan slå vakt om idrottsrörelsen som folkrörelse. Det är en enorm styrka att ha folkrörelsen idrott. Det är vår största folkrörelse. Den bör också förbli en folkrörelse. Idealiteten är enorm i idrottsrörelsen. Föräldrar och ledare ställer upp både morgnar och kvällar, dagar och nätter, och gör en fantastisk insats i socialt arbete, uppfostran och att skapa förebilder av unga människor som finns i lokalplanet eller blir stjärnor likt Pernilla Wiberg och Annika Sörenstam, eller vad de nu heter. Hela detta spektra är enormt viktigt. I allt väsent- ligt har det sin grund i att väldigt många människor har ställt upp och arbetat ideellt. Det är klart att man går miste om något väldigt väsentligt om man för in denna verksamhet i bolagsform. Där är vinstgenere- ringen det väsentliga. Man har en affärsidé, att spela fotboll så bra som möjligt eller ishockey så bra som möjligt, och skall tjäna pengar på detta i företagsam- heten. Det är som vilket annat aktiebolag som helst. Jag ser också riskerna i att man knoppar av den ideella verksamheten och ställer sig litet utanför den demokratiska kontrollen. Aktiebolagsformen är bra på att komma undan den demokratiska kontrollen, i den mån det inte finns en lag att följa. Inflytandet över hur man driver bolaget inom lagens gränser bestäms av styrelsen. Så är det. 0615371546701 N 2010-01-01 00:00:00 216626 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0963/#anf12