<anforande>
<dok_hangar_id>2348970</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0960</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:60 Onsdagen den 5 februari</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>60</dok_nummer>
<dok_datum>1997-02-05 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Riksdagens arbetsformer m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>4BBDCCC6-BF64-452D-9134-00A930BBE0E2</anforande_id>
<anforande_nummer>61</anforande_nummer>
<talare>AXEL ANDERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Mitt och utskottsmajoritetens argu-
ment när det gäller var pengarna skall tas till de freds-
främjande insatser där Sverige ställer upp är att det är
rimligare och mer logiskt att försvarskontot tar dessa
utgifter. Det är en militär styrka som sänds i väg för
att hjälpa till att skapa fred och lugn i något oroligt
hörn av världen. Vi vill inte ställa upp på - det vill jag
än en gång understryka - att en redan naggad bi-
ståndsbudget skall bekosta fredsbevarande uppgifter.
</anforandetext>
<intressent_id>0145888252000</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>216405</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0960/#anf61</protokoll_url_www>
</anforande>
