2348969 GK0959 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:59 Tisdagen den 4 februari 1996/97 59 1997-02-04 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:103 om un- derhållsstödet interpellationsdebatt 65F1BF60-2213-4CE0-BA24-611E12F3CF87 67 Statsrådet MAJ-INGER KLINGVALL (s) s Herr talman! Låt mig börja med något till Karl- Gösta Svenson. Det är väldigt svårt att förstå vad Moderata samlingspartiet vill göra i den här frågan. Handlar det om mer eller om mindre bidrag? Handlar det om att vi skall ha detta system kvar, eller handlar det om att vi skall ha ett system som bygger på att om man inte kan klara sig så får man söka socialbidrag? Det har varit ett problem - det var det även i den förra debatten - att få något grepp om vad Moderata sam- lingspartiet egentligen menar. Det handlar både om att utveckla eller att avveckla mer eller mindre bidrag. När det gäller de 48 000 kronorna, som jag har förstått att Karl-Gösta Svenson tycker är en rimlig summa att dra av, har jag inte uppfattat hur finansie- ringen skulle gå till. Det som har framförts av Mode- rata samlingspartiet är att det inte är en uppgift för skattebetalarna att betala för barnens försörjning, utan det skall föräldrarna göra. Om inte skattebetalarna går in, så skall det ske via socialbidrag. Jag skulle väldigt gärna vilja veta något mer om vad Moderata sam- lingspartiet tycker. Skall olika principer gälla för den bidragsskyldige och för vårdnadshavaren. Den inter- pellation som Karl-Gösta Svenson har ställt handlar ju om att det är väldigt synd om de underhållsskyldiga. Men uppenbarligen är det inte lika synd om vård- nadshavarna, enligt det förslag som, vad jag har för- stått, är Moderata samlingspartiets egentliga önskan. Till Sigge Godin: Med detta förslag betonas ju föräldrarnas gemensamma ansvar. Det är ju först när den situationen uppstår att föräldrarna inte kommer överens om hur man vill sörja för sitt barn som vård- nadshavaren kan ansöka om underhållsstöd via för- säkringskassan. Det hela bygger ju på att föräldrarnas ansvar understryks. I dag vet vi att 25 % av föräldrar- na klarar av detta och inte finns inne i systemet. Men med det nya underhållsstödet är naturligtvis utgångs- punkten att alltfler föräldrar, inte minst genom ge- mensam vårdnad, kommer att klara av detta utan att över huvud taget blanda in försäkringskassan eller samhället. Naturligtvis kan vi inte i dag ge några besked om några beräkningar, eftersom underhållsstödsreformen trädde i kraft den 1 februari. Riksförsäkringsverket har meddelat oss att det ännu inte finns något tillför- litligt underlag. Därav beskedet till utskottet. Helena Frisk bl.a. frågade varför den taxerade in- komsten skall beräknas på en lön som är en till två år gammal. Förarbetet har ju gjorts av en arbetsgrupp. Jag vet att man väldigt ingående och noga övervägde vilket system man skulle välja. Man valde då till slut att utgå från taxerad inkomst. Fördelen med detta är att man inte behöver uppskatta sin inkomst. Därför behöver den heller inte justeras i efterhand. Har man betalat för litet eller för mycket, blir det inget problem med det. Har man betalat för mycket, skall man få pengar tillbaka. Detta minskar både byråkrati och krångel. Sedan är det ändå faktiskt så att de allra flesta ligger på ungefär samma inkomstnivå och har en normal inkomstutveckling. Men för den som har drabbats av en ordentlig försämring finns möjlighe- terna till anstånd. Jag har ju också uttalat i mitt svar till Ulla Hoffmann att jag är beredd att se över den regel som finns i studiemedelslagen. Men jag kan ju inte presentera ett sådant förslag i dag, utan det måste noga övervägas. Ett eventuellt sådant förslag kommer att finnas med i budgetförslaget i april. 0810983113102 N 2010-01-01 00:00:00 216342 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0959/#anf67