2348969 GK0959 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:59 Tisdagen den 4 februari 1996/97 59 1997-02-04 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:103 om un- derhållsstödet interpellationsdebatt 32EF5B5D-EC61-4F3F-B421-CE664DCE19E2 59 GULLAN LINDBLAD (m) m Herr talman! Statsrådet och jag är helt överens om att varje förälder har såväl vårdnadsansvar som eko- nomiskt ansvar för sina barn. Moderaterna var också med på beslutet i riksdagen, dock med ett par klara reservationer. Vi ansåg att det var nödvändigt att göra någonting åt kostnaderna som låg mellan 3 och 3,5 miljarder kronor om året och som ständigt var stigan- de. Nu visar det sig emellertid tveksamt om vi uppnår de besparingar som regeringen förutspådde. Jag håller helt med Sigge Godin om att det är viktigt att det i fortsättningen görs bättre analyser innan man fattar den här typen av beslut. Jag beklagar nu och jag beklagade när beslutet fattades att vi inte behandlade både de offentligrättsli- ga och de civilrättsliga frågorna i ett sammanhang. Det gäller frågor om underhållsbidrag och om um- gängesrätt. Nu blev allt sönderryckt på något vis. Vi moderater hade två väsentligt avvikande upp- fattningar. Det gällde - som Karl-Gösta Svenson redan tidigare har sagt - till att börja med förbehålls- beloppets storlek. Vi ville att det skulle vara 48 000 kr i stället för 24 000 kr, vilket blev riksdagens beslut. Sedan ville vi också att det skulle ske en behovs- prövning av vårdnadshavarens - boförälderns - in- komst. Det är ingen överdrift att säga att beslutet om un- derhållsstöd har vållat debatt. Statsrådet har också fått massor av brev till departementet. Det framgår av de otaliga brev som vi har fått till utskottet. Jag har själv en tjock bunt med brev i detta ärendet och jag har fått massor av telefonsamtal, inte minst under den gångna julhelgen. Varje gång jag talar med en pappa säger jag att det är självklart att varje förälder har ekonomiskt ansvar för sina barn, och alla pappor håller med mig om detta. Men de har ingen möjlighet att betala för sig. De säger att de inte ens har till livets nödtorft. Det är klart att man blir bekymrad när man hör sådana saker. Kanske - och det skall jag undersöka närmare i de samtal som jag skall ha - är det så att papporna inte har begärt anstånd eller också är de helt enkelt väldigt oroade över att det kan läggas en stor skuld på hög, även om de får anstånd en tid. Genom att förbehållsbeloppet är så lågt får lågin- komsttagarna betala förhållandevis mera än högin- komsttagarna, eftersom man börjar att räkna procent på inkomsten redan när det har dragits bort 24 000 kr. Det hade naturligtvis blivit betydligt bättre med det förslag som vi moderater - och också Miljöpartiet, tror jag - lade fram när ärendet behandlades i riksda- gen. De flesta håller nog med mig om att man borde ta hänsyn också till boförälderns inkomst. Senast i dag har vi i utskottet diskuterat utvärde- ring och uppföljning över huvud taget. Vi var överens om att vi inte kan vänta till 1998 på regeringens ut- värdering, inte minst på grund av att besparingarna kanske inte blir så stora som man hade trott, och då sitter vi där med skägget i brevlådan om budgeten inte håller. Vi var också överens om att vi gjorde något av en lapsus när vi inte beslutade att underhållsstödet skulle beräknas på innevarande års inkomster i stället för tidigare års. Där har jag tolkat statsrådet så att vi relativt snart kan få ett förslag. Jag hoppas på ett förtydligande på den punkten, för det vore väldigt viktigt. 0816308745507 N 2010-01-01 00:00:00 216334 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0959/#anf59