<anforande>
<dok_hangar_id>2348967</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0957</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:57 Torsdagen den 30 januari</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>57</dok_nummer>
<dok_datum>1997-01-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>6DDD8604-E1B7-4CD1-9A1F-C7B9FA66E890</anforande_id>
<anforande_nummer>65</anforande_nummer>
<talare>ANNIKA NORDGREN (mp)</talare>
<parti>mp</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag skulle vilja vända mig till för-
svarsministern. Det är mycket som måste framstå som
obegripligt i den här historien, både för politikerna
och allmänheten. Tre saker är speciellt obegripliga.
För det första: Varför är det så svårt att säga: Vi
har gjort fel, men nu gör vi det bästa av situationen?
För det andra: Nu har vi helt plötsligt fått höra att
situationen var välkänd. Man visste självfallet vad
som skulle ske i Arboga. Var är då handlingsplanen
som borde ha gjorts, så att man hade sluppit stå med
byxorna nere nu?
För det tredje: Naturligtvis visste vi om att situa-
tionen skulle uppstå. Jag och försvarsministern kan
gemensamt glädja oss åt den minskande vapenindust-
rimarknaden. Men varför skall statssekreterargruppen
i så fall enbart se över detta fall? Vi kommer att se
många fler exempel på sådana här konsekvenser sena-
re. Skall regeringen betala pengar för den här flytten?
Kan man inte lägga dessa pengar på att utveckla kom-
petensen i Arboga i en civil rikting, i ett hållbart pro-
jekt som inte bygger på försvarsindustrin? Jag ser
fram emot svaren från försvarsministern.
</anforandetext>
<intressent_id>0251174631818</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>216230</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0957/#anf65</protokoll_url_www>
</anforande>
