<anforande>
<dok_hangar_id>2348967</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0957</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:57 Torsdagen den 30 januari</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>57</dok_nummer>
<dok_datum>1997-01-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>0EEA153E-3257-4D62-84FE-CF0749D23A84</anforande_id>
<anforande_nummer>49</anforande_nummer>
<talare>Arbetsmarknadsminister MARGARETA WINBERG (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har i detta sammanhang anledning
att redovisa några synpunkter i ett arbetsmarknads-
politiskt perspektiv. Efter det att jag hade haft kontak-
ter med kommunledning, länsledning och fackliga
företrädare åkte jag till Arboga redan den 13 januari i
år. Det besöket skedde mindre än en vecka efter det
att vi alla, inklusive de anställda på Volvofabriken,
hade fått reda på att den skulle läggas ned.
Regeringen kunde självfallet inte efter så kort tid
ha en plan för hur framtiden skulle se ut. Detta är,
som försvarsministern sade, inte enbart en regerings-
fråga, utan det handlar här om att olika aktörer måste
samverka. Jag hade inte heller någon fabrik med mig i
handväskan, som en del tycktes tro. Det kan för övrigt
ingen minister eller regering ha i dessa tider.
I det perspektiv som avser arbetsmarknadspoliti-
ken - mitt fackområde - diskuterade vi hur våra red-
skap skulle kunna förstärkas, dvs. hur man skulle
kunna arbeta med de arbetsmarknadspolitiska instru-
menten, om det skulle hända som man då trodde,
nämligen att 650 personer skulle bli arbetslösa.
Tidigare samma dag var också statssekreteraren i
Näringsdepartementet på plats och diskuterade nä-
ringspolitiska frågor. Det är viktigt att skilja på dessa
två saker. Den näringspolitiska debatten fortsatte på
eftermiddagen. Jag träffade också Volvos represen-
tant Arne Wittlöv. Vi resonerade om det beslut som
Volvo hade fattat, och jag framförde då samma kritik
till honom som jag hade framfört offentligt.
Därefter övergick vårt samtal till frågan om Vol-
vos sociala och ekonomiska ansvar i en situation som
den här. Då lovade Volvos företrädare att Volvo var
berett att ta ansvar socialt och ekonomiskt både för
enskilda och för regionen. Det är ett löfte som jag i
den uppkomna och tragiska situationen trots allt upp-
skattade.
Jag vill säga att regeringen tar frågan om Arbogas
framtid på största allvar. Som försvarsministern har
sagt har vi i dag beslutat att tillsätta en statssekrete-
rargrupp, som skall planera för fortsättningen, natur-
ligtvis i samråd med företrädare för Arboga och även
i dialog med Volvo. Vi behandlar Arboga med samma
allvar som Söderhamn.
</anforandetext>
<intressent_id>0874604979107</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>216214</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0957/#anf49</protokoll_url_www>
</anforande>
