2348964 GK0954 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:54 Torsdagen den 23 januari 1996/97 54 1997-01-23 00:00:00 (forts. från 5 §) Allmänpolitisk debatt En hållbar samhällsutveckling på längre sikt (forts. 4C5B0697-C1DB-444F-B4D3-9FA5E6A6343A 218 INGVAR ERIKSSON (m) m Fru talman! Den allmänpolitiska debatten syftar till att spegla många olika frågeställningar och hur dessa kan uppfattas beroende på ledamöternas grunduppfattning och hur vi ledamöter, beroende på politisk hemvist, vill lösa dessa problem. Målen som alla har, att skapa ett bättre samhälle för alla och en hållbar långsiktig utveckling, strider man inte så mycket om. Däremot skiljer sättet mycket som vi från olika håll vill lösa problem och utmaningar på. Och så skall det givetvis vara i en levande demokrati. Formen för denna allmänpolitiska debatt kommer uppenbarligen att diskuteras vidare framöver. Nog tycker jag, som deltagit i många allmänpolitiska de- batter, att debatten skulle ha blivit mer givande om den strukturerats upp mer områdesvis. Detta har inte skett denna gång, och därför har också debatten blivit något för rörig och mindre inspirerande, tycker jag. I de fall statsråd har deltagit har dock många repliker samlats just kring respektive ämnesområde, och då har genast debatten tänt till och det har blivit mer givande att lyssna. Fru talman! De stora frågorna kring ekonomi, skatter, arbetslöshet, energi, social trygghet och fram- tidens pensioner har ventilerats från många håll. Inte mycket nytt har egentligen framkommit. Låt mig ändå konstatera att regeringen visar stor osäkerhet och beslutsvånda på många viktiga områden, vilket be- klagligtvis ökar bekymmer och svårigheter. Detta gäller inte minst energipolitiken, problemen med arbetslösheten, Europapolitiken och hur vi skall kun- na skapa trygga framtida pensioner för alla, liksom trygghet på äldre dar i övrigt. Regeringen vågar inte, som vi ser det, tänka i nya banor, utan låser fast sig i föreställningen att gamla lösningar skall klara nya problem. Detta leder till att det blir ännu besvärligare att lösa de akuta aktuella problemen. Risken är stor att Sverige tappar tempo jämfört med andra länder i Europa. Låt mig ta upp en viktig fråga, det gäller energin och miljöhoten. 1992 antogs FN:s klimatkonvention. Denna förutsätter en stabilisering av växthusgasernas koncentration i atmosfären. Konventionen föreskriver att i-länderna har ansvaret för att börja vidta åtgärder, vilket innebär att dessa länder individuellt och ge- mensamt år 2000 skall stabilisera utsläppen av växt- husgaser på 1990 års nivå. Sveriges riksdag godkände klimatkonventionen 1993 och beslutade då att de svenska koldioxidutsläppen från fossila bränslen skulle stabiliseras på 1990 års nivå fram till sekelskif- tet. Vi moderater föreslog redan 1988 att ett tak för koldioxidutsläppen skulle införas. Vi driver fortfaran- de denna fråga och att kravet på riksdagen skall vara att anta nya minskningsmål. Vi ser, liksom alltfler i omvärlden, hotet om ett växthusklimat som en mycket allvarlig och viktig miljö- och överlevnadsfråga. Sve- riges utsläpp av koldioxid från fossila bränslen, kol, olja, m.fl., minskade mellan 1972 och 1985. Det var just under den tiden vi började använda kärnkraften. Därefter har utsläppen varit nästan konstanta. Det går knappast, menar vi, att nu snabbt ersätta kärnkraft med kol, olja eller naturgas utan att vi får problem med miljömålen. Riksdagen har alltså fattat beslut om målsättningar som är oförenliga på det energipolitiska området. Kärnkraften skall avvecklas, vattenkraften får inte byggas ut och koldioxidutsläppen får inte öka. Sam- tidigt skall sysselsättning och välfärd garanteras ge- nom en god tillgång på energi. Fru talman! Just detta med god tillgång på energi gör att vi har problem med sysselsättning, och vi kan också få problem med vår ekonomi framöver. Det är därför vi har ansett det oklokt att i dagens läge på- skynda den avveckling av kärnkraften som man länge har diskuterat. Vi tror också att det blir för ansträng- ande för ekonomin. Fru talman! Till sist skulle jag ändå vilja ta upp den fråga som jag inledde med, nämligen tryggheten för alla och den framtidstro som vi alla, oavsett poli- tisk uppfattning, vill skapa och jobba för. Det finns ett mycket klart samband. Vi har ett starkt och brett före- tagande som kan sysselsätta många människor och vi har förmåga att sälja och exportera det vi producerar. Det är det som skapar de resurser som skall skapa den framtida tryggheten för oss alla. Detta klara samband tycker jag att man ofta glömmer i den politiska debatten. Jag menar att det för framtiden är någonting att ta upp mycket hetare i den politiska debatten: sambandet mellan företagande, arbete, export, resursbildning och trygghet, familje- politik, sjukvård, äldreomsorgen och inte minst pen- sionerna. Det finns ett mycket starkt samband här, och jag hoppas verkligen att detta samband skall framstå klarare än det har gjort i den debatt vi har haft den här gången. Partiledardebatten var härmed avslutad. 0695579897102 N 2010-01-01 00:00:00 216088 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0954/#anf218