2348964 GK0954 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:54 Torsdagen den 23 januari 1996/97 54 1997-01-23 00:00:00 (forts. från 5 §) Allmänpolitisk debatt En hållbar samhällsutveckling på längre sikt (forts. EFC071AE-E358-4B60-A356-7759F9D8F47C 217 AGNETA BRENDT (s) s Fru talman! Arbetslösheten är i dag det stora pro- blemet i hela landet. Den region jag representerar hör till de värst drabbade. Männens arbetslöshet hänger i hög grad samman med industrikonjunkturen medan kvinnornas situation framför allt har påverkats av utvecklingen inom den offentliga sektorn. Länsarbets- nämnden räknar med att antalet arbetslösa kvinnor i vårt län kommer att öka under 1997 med tanke på de rationaliserings- och nedskärningsplaner som finns i kommunerna och landstinget. Den sanering av statsfinanserna som regeringen genomfört har varit påfrestande för stora grupper i vårt land. Den har också inneburit att kommunerna och landstingen varit tvungna att rationalisera sin verksamhet. Många kvinnor har blivit utan arbete samtidigt som behoven inom vård, omsorg och ut- bildning fortfarande kvarstår och i vissa fall ökar. När vi nu så småningom får ett ökat ekonomiskt utrymme känns det mycket positivt med gårdagens besked från statsministern att en del av dessa resurser kommer den offentliga sektorn till godo. Behoven finns, och den utbildade arbetskraften finns. För att kunna ge människor den trygghet de vill ha i sin vardag är det viktigt att den arbetskraftsresur- sen tas till vara. Av tradition har männen i vårt län arbetat inom yrken som på olika sätt haft anknytning till skogs- eller metallindustrin. När industrin rationaliserat har deras arbetsuppgifter försvunnit. I dagens läge är det heller inte möjligt att flytta dit där jobben finns, efter- som utvecklingen har gått i samma riktning över hela landet. De som på detta sätt har blivit friställda besit- ter ett stort yrkeskunnande som är värt att ta till vara. Genom vidareutbildning kan de bli den kompetenta arbetskraft vi behöver för att t.ex. utveckla ett "grönt" och miljöanpassat skogsbruk. Det är dessutom viktigt att företagen tar sitt ansvar och i större utsträckning satsar på vidareförädling av skogsråvaran. Med tanke på den kompetenshöjning som vi ef- tersträvar är det mycket positivt med regeringens satsning på de små och medelstora högskolorna. Vi hade i vårt län räknat med en ännu mer offensiv sats- ning på högskolan i Gävle, och vi hoppas därför att det som nu har gjorts bara är en början på ytterligare satsningar i den riktningen. I skogslänen är fortfarande de areella näringarna basen för näringslivet, och det är viktigt att även det befintliga jordbruket har möjlighet att utvecklas. Det handlar om möjligheten att bevara "det öppna land- skapet", men också om möjligheten att som konsu- ment kunna köpa miljövänliga och lokalt producerade livsmedel. Det är för oss en fråga om livskvalitet. Under många år har man från borgerligt håll an- gripit den offentliga sektorn och "det starka samhäl- let". Men de senaste årens utveckling har väl med all önskvärd tydlighet visat att människorna i vårt land verkligen vill ha en stark offentlig sektor. Man vill inte att det skall vara plånbokens tjocklek utan beho- ven som styr den vård eller utbildning man kan få. I motsats till det patriarkala klasstratifierade socia- la system som var det traditionella svenska brukssam- hällets ideal, innebär den generella välfärdspolitiken en gemenskap där alla medborgare har rätt till all- männa sociala förmåner, som inte är resultatet av aristokratiskt välgörenhetstänkande, utan av demo- kratiskt fattade beslut. Svensk socialdemokrati har konsekvent hävdat att en väl avvägd offentlig sektor ökar valfriheten för de vanliga människorna. Här skulle jag vilja citera Tage Erlander, som uttryckte sig på följande sätt: "Det är ett misstag att tro att människornas frihet blir mindre därför att de beslutar sig för att i samver- kan genomföra det som de icke orkar med var för sig." Den moderna socialpolitiken har skapat ökad trygghet och frihet för de vanliga människorna. Det är därför oron har varit så stor under de senaste åren, då vi på grund av dåliga statsfinanser har tvingats göra förändringar och neddragningar i de offentliga syste- men. Människor ser inte beskattningen som ett intrång i medborgarnas rättigheter, som moderaterna hävdar, utan som något som gör det möjligt för dem att betala för de offentliga tjänsterna. Om den offentliga sektorn skall kunna svara mot principerna om generalitet och solidaritet är dessutom marknadens marginalisering nödvändig. Det innebär att välfärdssamhället måste kunna tillfredsställa inte bara de fattigas sociala behov, utan även välbärgade arbetares och medelklassens förväntningar. Det är därför mycket oroande med de kampanjer som be- drivs från försäkringsbolagens sida för att förmå människor att teckna olika typer av privata försäk- ringar. Det kan på sikt leda till att människor inte känner solidaritet med de offentliga systemen. Min vision av det framtida samhället, som jag med politiken som redskap söker förverkliga, är ett sam- hälle där vi på ett miljövänligt sätt tar till vara natur- resurserna, där vi i större utsträckning än i dag har möjlighet att köpa lokalt producerade varor. Det är ett solidariskt samhälle, ett samhälle fritt från segrega- tion, där barnen får en trygg uppväxt med god omsorg och utbildning och där de äldre kan känna sig trygga i visshet om att de kan få den vård och omsorg de be- höver. 0997123540801 N 2010-01-01 00:00:00 216087 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0954/#anf217