2348964 GK0954 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:54 Torsdagen den 23 januari 1996/97 54 1997-01-23 00:00:00 Meddelande om fördröjda svar på interpel- lationer 3150F464-D3E5-4207-AA73-8D18FA1C7213 122 SIVERT CARLSSON (c) c Fru talman! Jag vill under några minuter under ru- briken En hållbar samhällsutveckling på längre sikt begränsa mig till att diskutera utbildning, i allmänhet och i synnerhet. Jag är övertygad om att en hållbar samhällsut- veckling på längre sikt förutsätter ekologisk balans, regional balans, grundtrygghet och delaktighet. I detta hållbara samhälle finns mycket få i dag färdiga lös- ningar. Utveckling, utbildning, samarbete och flexi- bilitet kommer att vara några av de nödvändiga in- strumenten i det hållbara samhället, som med nöd- vändighet, enligt min mening, måste vara ett decent- raliserat samhälle, där olika resurser och där allas resurser tas till vara i ett brett och flexibelt arbets-, närings- och samhällsliv. Det måste vara ett samhälle där olikheter respekteras och kompletterar varandra till en hållbar helhet. Dagens samhälle och morgondagens samhälle kräver mycket utbildning, mycket forskning, många högskole- och spetsutbildade, men det kommer också att kräva mycket mer av återkommande utbildning, varvad utbildning, flexibel utbildning, utbildning i samverkan - ett livslångt lärande; utbildning för alla. Men bl.a. mina mer än 30 års erfarenhet som lära- re och skolledare styrker mig i mitt påstående att vi i dagens utbildningssystem inte förmår tillgodose alla våra ungdomars skiftande anlag, intressen och förut- sättningar. Varför? Jo, bl.a. därför att det sedan tidigt 1970-tal har förekommit en viss övervärdering av teoretiska studier, medan de mera praktiska studierna har nedvärderats. Vi människor utvecklas, tack och lov, i olika takt och i olika riktningar, och inte minst gäller detta un- der ungdomsåren. Differensen mellan de elever som lämnar årskurs nio i grundskolan är betydande. Anla- gen, förutsättningarna och intressena är skiftande, men de är för mig lika mycket värda. Det betyder att utbildningssystemet efter grundskolan måste kunna erbjuda alla en möjlighet till adekvat utbildning. Jag påstår att så inte är fallet i dag. En varvad utbildning där teori och praktik förut- sätter varandra är för många, men inte alla, oftast den bästa grunden i ett livslångt lärande och för en plats i arbetslivet. I dag står alltför många ungdomar utanför arbets- livet efter gymnasieskolan, mycket beroende på att de valt fel utbildning eller inte fått den kontakt med arbetslivet som är nödvändig för en ung människa. En väl upplagd och planerad lärlingsutbildning bör kunna vara en effektiv bro mellan många ungdomar och arbetslivet/näringslivet. En sådan utbildning utnyttjas inte i dag och är ofta, för såväl elever som för föräld- rar, en närmast okänd variant. Varför vet jag inte med säkerhet, men jag tror att det har med marknadsföring, status och övertro på enbart teoretiska studier att göra. I dag vet vi, även genom forskningen, att bägge hjärnhalvorna behövs, som komplement till varandra och som en förutsättning för den hela individen. I andra länder, som exempelvis Norge, Danmark, Tyskland, Österrike, Frankrike och Australien, är lärlingsutbildningen officiellt accepterad och ingår som ett naturligt led i landets utbildningsväsende. Även om uppbyggnaden av utbildningen i dessa länder ser något olika ut är följande faktorer gemen- samma: - utbildningen börjar efter eller i anslutning till fullgjord grundskoleutbildning, - teori och praktik varvas alltid, - utbildningsanordnaren och näringslivet samverkar, - utbildningen är som regel fyraårig, - eleverna kan välja mellan ett mycket stort antal yrken/inriktningar, - omfattningen på lärlingsutbildningen är relativt stor, exempelvis i Norge 17 000 platser per år, - lärlingsutbildningen skall medverka till att ge eleverna en väg in i yrkeslivet. Jag menar att det nu även i vårt land är dags att officiellt erkänna lärlingsutbildningen och att satsa på en bred och mångfasetterad sådan utbildning, för individens men också för arbetsmarknadens och för det hållbara samhällets skull. Olika varianter av lärlingsutbildning pågår och planeras i landet. Näringslivet har vid åtskilliga tillfäl- len uttalat sig positivt, och jag förutsätter att det borde finnas ett visst intresse även från vår regering att i samverkan diskutera morgondagens flexibla och olika utbildningsformer i ett snabbt föränderligt samhälle - ett samhälle där allas olika anlag, intressen och förut- sättningar, så långt möjligt, tillgodoses och tas till vara. Tyvärr har utbildningsministern gått hem, så det får vi diskutera senare. Även om flexibilitet är, och kommer att vara, ett nyckelbegrepp i det hållbara samhället tror jag att en återskapad lärlingsutbildning bör vila på vissa grund- stenar, varav följande, enligt min mening, är de vikti- gaste: - teori och praktik skall varvas - utbildningen får inte begränsa individens möjlig- het vare sig till vidare studier eller till rörlighet i arbetslivet - utbildningen skall ske i samarbete och samverkan mellan utbildningsanordnare och arbetsliv - utbildningstiden bör vara tre fyra år, där teoretisk och arbetsplatsförlagd yrkes- och hantverksut- bildning varvas - utbildningssystemet skall innehålla ett brett och stort antal yrken/inriktningar. Med denna inriktning på lärlingsutbildningen - eller om det skall kallas något annat - skapas flera möjligheter att tillgodose, utveckla och ta till vara människors olika anlag, intressen, förutsättningar, begåvningar och möjligheter. Utbildningen kommer också att medverka till att fler ungdomar får en naturlig kontakt med arbetslivet och därmed också en fastare fot i tillvaron. Arbetslös- het är ett gissel för alla som drabbas men alldeles speciellt för en ung människa i början av sin aktiva medborgartid. Jag förutsätter och hoppas, fru talman, att rege- ringen och berörda departement, bl.a. mot bakgrund av de många signaler som i dag kommer också från andra håll i denna fråga, tar till sig råden och mycket snart initierar en bred diskussion och ett samarbete syftande till en återskapad/nyskapad flexibel lär- lingsutbildning. En sådan kan vara ett bidrag i den flora av åtgärder som fordras för att skapa ett hållbart samhälle - ett samhälle för alla, med livskvalitet. 0321680964806 N 2010-01-01 00:00:00 215992 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0954/#anf122