2348959 GK0949 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:49 Torsdagen den 19 december 1996/97 49 1996-12-19 00:00:00 Kulturpolitik, m.m. 8C8DE8BC-DD97-40FE-A1C8-DBA9E526A1F6 3 MARIANNE ANDERSSON (c) c Fru talman! Kulturen är själva grunden för mänsklig utveckling, demokrati, samhörighet och mänsklig värdighet. Så långt vi kan se tillbaka har människan funderat över tillvaron, varifrån vi kom- mer och varthän vi är på väg. Man har uttryckt sig på olika sätt i bild och senare i skrift och berättelser. Man har prytt sina bostäder och bruksföremål. Även utan en enda krona i anslag, kommer människor alltid att på något sätt ägna sig åt kulturell verksamhet. Huvuddelen av kulturutgifterna betalas i dag av de enskilda människorna. Men det innebär ju inte att samhället inte behöver satsa på kultur - tvärtom. All statistik visar på sambandet mellan utbildning och deltagande i kulturlivet, att människor med högre utbildning har ett mycket flitigare deltagande. För oss i Centerpartiet är det självklart att alla människor skall ha förutsättningar till ett rikt kulturliv, oavsett utbildning och bostadsort. Kulturen är en viktig del av infrastrukturen. Att det finns ett levande kulturliv är lika viktigt som att det finns vägar, skolor och primärvård. En bra kultur- verksamhet ger människor identitet i deras hembygd, oavsett vilket den är. Kulturen är ett uttryck för både det fantastiskt vackra och det svåra, fula. Den bidrar till människors insikt om sig själva och till förståelse för andra, glädje, livslust och skaparförmåga samt mod att utveckla och utvecklas. Kulturen rör vid vårt innersta. Den roar, oroar och väcker känslor till liv. I skapande aktiviteter - i mu- sik, dans, skrivande, hemslöjd och hantverk - kan vi växa som människor. Uttrycksförmågan stärks och därmed självkänslan och yttrandefriheten. I mötet med konstnärers verk, vid teaterföreställ- ningar, konserter, konstutställningar och författaraft- nar finns skönheten, överraskningarna, nyheterna och aha-upplevelserna. Som en levande och inspirerande bakgrund till både amatörers och professionella konstnärers verk finns vårt kulturarv. För oss i Cen- tern är det självklart att kulturlivet skall leva lokalt och att det skall rymma både amatörers skapande och yrkesverksamma konstnärers kvalitet. Konsten kräver frihet för att spira. Samhället skall inte försöka att styra eller dirigera konsten utan skapa förutsättningar för och främja kulturskapandet, inte minst bland barn och ungdomar. De fria och frivilliga organisationerna måste ha goda villkor för sitt arbete. Kulturella uttryck uppstår ofta som motrörelser mot det etablerade. Kulturen öppnar nya perspektiv. Genom kulturen får vi medel att uttrycka vår mening och att påverka och förändra. Den stimulerar fantasin, vilket är nödvändigt för alla. Utan fantasi - inga nya idéer. Som Albert Einstein en gång konstaterade är fantasi viktigare än kunskap, och ingen kunde beskyl- la honom för bristande kunskaper. Jag är alldeles övertygad om att det bästa som vi kan satsa på för att skapa optimism, framtidstro, ge- menskap, idéer och därmed nya jobb i Sverige är just kultur. Vi är många som önskar att vi hade mer peng- ar att satsa på kulturen än vad vi har. I dag skall vi ha en lång debatt om kulturpolitiken. Vi har i Sverige en mängd stora saker att se fram emot. Kulturhuvudstadsåret 1998 är en. Det har stora möjligheter att lyfta kulturlivet i Stockholm och hela Sverige och att visa den svenska kulturens kraft för vår omvärld. Fru talman! Det fanns stora förväntningar på kul- turpropositionen, som skulle vara summeringen av 20 års kulturpolitik och avstampet inför 2000-talet. För- väntningarna var högt ställda och svåra att uppfylla. Det finns mycket som är bra, t.ex. att arkitekturen nu lyfts fram, att hemslöjdskonsulenten för barn och ungdom permanentas och länskonstnärerna och det förändrade stödsystemet till regionala kulturinstitutio- ner, även om vi har en del synpunkter på det. Sats- ningen på konstnärerna och på visningsersättning är positivt. De särskilda nationella uppdragen till Backa Teater i Göteborg, Kulturskolan Rosteriet i Luleå, Film i Väst i Alingsås m.fl. är bra. Det gäller att följa upp det. Jag tror att dessa uppdrag behöver följas av fler sådana uppdrag som ska gå till institutioner eller organisationer som visat prov på nytänkande. En del i propositionen är mycket kontroversiellt, vilket ingen är omedveten om. Sällan har väl ett för- slag väckt så mycket debatt och så starka känslor till liv som det att flytta tre museer till Göteborg. Vi hade tänkt att diskutera detta mycket mera senare, men om kulturministern inte är kvar då tänker jag återkomma i frågan i repliker. Det fanns också en del andra brister i propositio- nen. Vi tycker inte att regeringen har lyckats ta ett riktigt samlat grepp om en nationell kulturpolitik, och en mängd frågor har lämnats öppna för att utredas vidare. Det är beklagligt efter denna långa tid av ut- redningar som har föregått propositionen. Fru talman! Kulturutskottet har under denna in- tensiva höst behandlat detta digra material. Vi har ockå haft en intensiv kunskapsinhämtning genom alla uppvaktingar från kulturlivets olika intressenter - ca 40 stycken. Vi skulle önskat att vi hade haft mer tid till förfogande för att göra en grundlig bearbetning. Vi kommer säkert att behöva ta upp många av dessa frågor igen. Utskottets kansli har gjort en fantastisk insats för att få fram ett så väl bearbetat betänkande som varit möjligt under denna korta tid. Jag vill rikta ett tack till hela personalen för ett fantastiskt jobb. I betänkandet har utskottet gjort betydande för- bättringar av regeringens förslag i enlighet med kra- ven i vår partimotion om kulturpolitiken. En av de viktigaste är att vi nu beställer en skyndsam utredning som omfattar samtliga områden där staten ger stöd till kulturinstitutioner. Det handlar om att se över hur behovet av statligt stöd till en kommun eller ett lands- ting påverkas av omfattningen av det kulturutbud som nationalscener och andra helstatligt finansierade insti- tutioner erbjuder. Resultatet av denna översyn bör läggas till grund för principerna för Kulturrådets fördelning av stödenheter enligt det nya bidragssys- temet. Vi menar att det är av yttersta vikt att få en mer rättvis geografisk fördelning av statens resurser till kultur. Det har alls ingenting med Stockholmsfientlig- het att göra. Det är självklart att vi skall satsa på kul- tur i huvudstaden, men det får inte leda till att huvud- staden förlitar sig på statens stöd i en sådan omfatt- ning att man anser sig kunna satsa mindre än övriga storstäder på kultur. Hur man än vänder och vrider på siffrorna ser vi att så är fallet. Klyftan mellan statens anslag till Stockholm och till övriga län är också oacceptabelt stor. Mitt län, Älvsborg, har det lägsta statliga kulturanslaget per invånare av alla län. Regeringen misslyckades med att göra en åtminstone något bättre fördelning av resur- serna. Därför gör vi nu den här beställningen, och vi förutsätter att vi snabbt får ett resultat som kan ligga till grund för nästa års budgetproposition. Debatten om våra nationalsceners dåliga ekonomi väcker en del undringar. Jag vet inte vilka samtal som har förts mellan t.ex. Dramaten och Kulturdeparte- mentet tidigare, men nog känns det litet konstigt att en institution som faktiskt undantas från de besparingar som andra får vidkännas blir så totalt överraskad över de ekonomiska förutsättningarna, vilket vi har märkt i debatten. Det är ju egentligen inte några nedskärning- ar. Möjligen har man räknat med att de tillfälliga anslag man haft skulle bli permanenta, vilket aldrig någon såvitt jag vet lovat. Ansvaret måste falla på den gamla styrelsen och ledningen, och kanske också på Kulturdepartementet. Jag vet inte. Nu har ju Drama- ten fått en ny styrelse och en ny ledning, och man har förutsättningar att gå vidare efter turbulensen i höst. När det gäller målen för kulturpolitiken kan jag säga att Centern i partimotionen hade preciserat ett antal mål, som var delvis annorlunda och mer omfat- tande än regeringens. Delvis sammanföll de med kulturutredningens förslag. I utskottet har vi nu fått gehör för de flesta av våra synpunkter, och vi kan acceptera de sju mål som föreslås. Det handlar om allas delaktighet i kulturlivet. Det handlar också om att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Vi har fått ett bildningsmål - vi tycker att bildningssträvandena är en av hörnpelarna i kulturpolitiken. Det är viktigt att uppmuntra människor att skaffa sig nya kunskaper och erfarenheter utöver vad som krävs för deras yr- kesroller. Det handlar om värderingar, normer och ideal och orientering i tillvaron. Som Ellen Key sade en gång: Bildning är det som du har kvar när du glömt allt du lärt. Enligt vår uppfattning borde dessa tillägg tillsam- mans med målet om kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet ge grund för människors för- måga att kritiskt bedöma all den information och skräpkultur som också väller över oss så att målet att motverka kommersialismens negativa verkningar skulle bli onödigt, i all synnerhet som man inte vet hur man konkret skall kunna åstadkomma detta. Nu gick det inte att få majoritet för det, och vi accepterar att det står kvar. I uttrycket "att främja kulturell mångfald" lägger åtminstone jag in något mycket mer än det som står i det sista målet, nämligen att främja möten mellan kulturer inom landet. Skall vi få ett mångkulturellt samhälle som fungerar är det viktigt att vi blandar oss, att vi tar del av varandras kultur, att vi tar till oss en del av invandrarnas kultur likaväl som de tar till sig av den svenska. Så har det gått till historiskt. De flesta av våra typiska svenska specialiteter har utländskt ursprung: luciafirandet och köttbullarna, för att ta några exempel. Fru talman! I Kulturutredningen talade man mycket om eldsjälarnas betydelse och vikten av att ta vara på dessas förmåga att stimulera och inspirera andra. Detta hade försvunnit i propositionen. Varför vet jag inte - kanske för att regeringen trodde att det handlade om att någon sorts amatörism skulle ta över. Det är inte alls på det viset. Att satsa på eldsjälar behöver inte alls innebära en kollision mellan profes- sionalism och amatörism utan en fruktbar blandning av båda för att främja intresset hos de många männi- skorna för fler arrangemang och ökad kulturkonsum- tion, vilket leder till ökade arbetsuppgifter för de professionella kulturutövarna. Nu har utskottet åter- igen tagit upp frågan om eldsjälarnas betydelse. Jag förutsätter att regeringen tar till sig detta. Kulturens roll som motor för regional utveckling och för nya jobb är underskattad i Sverige, även om insikten sprider sig. Det finns flera exempel på byar och orter som helt enkelt överlevt på grund av sats- ningar på kultur. I näringslivet inser man detta mer och mer, och kulturlivet har en stor betydelse vid val av lokaliseringsort t.ex. Vi skriver en hel del om detta i betänkandet, och jag har i ett särskilt yttrande anfört att jag förutsätter att framtida sysselsättningsåtgärder kommer att innefatta kultursatsningar. Utskottet har också enats om att ge den professio- nella blåsorkestern Göteborgsmusiken statligt stöd, och därmed räddas denna orkester kvar. Här finns ett starkt lokalt engagemang för orkestern, som nu kompletteras med fyra miljoner i statligt stöd. Ett annat exempel där utskottet nu uttalar sig i en- lighet med vår motion är följande: när Marinmuseum i Karlskrona och Statens sjöhistoriska museer nu skall sammanföras till en myndighet skall denna myndighet placeras i Karlskrona. Det finns ett antal frågor som efter uppvaktningar- na i utskottet i varje fall gjort mig något fundersam. Det gäller t.ex. nedskärningarna på länsmusiken. På många håll har länsmusiken nu utvecklats i enlighet med de intentioner som fanns för att på ett mångsidigt sätt kunna erbjuda invånarna ett varierat musikutbud. När man har nått detta mål skär vi ned anslagen. Jag tycker att det finns all anledning att noga följa ut- vecklingen när det gäller länsmusiken och musiken över huvud taget. Ett bekymmer är anslaget till icke-statliga kultur- lokaler. I och med övergången till ett nytt system med anslag som inte får överskridas kommer flera projekt som redan är beviljade att inteckna anslaget under flera år framåt. Några nya projekt kommer därför inte att kunna få stöd. Det tycker vi inte är tillfredsställan- de. Utskottet menar att regeringen bör återkomma till riksdagen med besked om ytterligare medelsanvisning på tilläggsbudget, vilket vi ger regeringen till känna. Fru talman! Min tid är nu tyvärr slut. Det finns mycket mer att säga. Vi står självfallet bakom alla de reservationer där Centern är ensamt eller tillsammans med andra. Det har gått ut direktiv om att vi inte får yrka bifall till så många reservationer, men jag tänker i varje fall just nu yrka bifall till reservation nr 4, nr 22 och nr 39. Våra övriga reservationer och särskilda yttranden återkommer vi till i senare debattomgångar i dag. 0754692641206 N 2010-01-01 00:00:00 215152 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0949/#anf3