<anforande>
<dok_hangar_id>2348959</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0949</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:49 Torsdagen den 19 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>49</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-19 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kulturpolitik, m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>CDCCF1C1-E5FF-4B69-981B-A250FD86DC4A</anforande_id>
<anforande_nummer>26</anforande_nummer>
<talare>ÅKE GUSTAVSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det är alltid bra att ha visioner. Inte
minst i kulturella i sammanhang handlar det om detta.
En av kulturens viktigaste uppgifter är ju att stå för
avantgardismen, att stimulera nytänkande osv.
Men jag förstår inte riktigt frågeställningen om
visioner när man diskuterar att Statens fastighetsverk
debiterar hyra för Operan och Dramaten. Det tillhör
ju inte de mer visionära delarna av den här diskussio-
nen.
När det gäller arbetsmarknadspolitikens förhållan-
de till kulturpolitiken, som väl var den viktiga frågan,
skall jag villigt erkänna att detta är ett problem. Frå-
gan är hur man skall hantera dels den strukturella
arbetslösheten, dels den konjunkturellt betonade ar-
betslösheten bland kulturarbetarna.
Jag tycker att det förslag som Kulturutredningen
lade fram i de här sammanhangen, om att försöka
särskilja de här sakerna, är sådant som man måste
arbeta vidare med. Så vitt jag förstår avser också
regeringen att titta vidare på de här frågorna.
</anforandetext>
<intressent_id>0794602231002</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>215175</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0949/#anf26</protokoll_url_www>
</anforande>
