<anforande>
<dok_hangar_id>2348958</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0948</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:48 Onsdagen den 18 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>78E637FA-45FE-44AC-9F77-7CD154E6FB0C</anforande_id>
<anforande_nummer>211</anforande_nummer>
<talare>KARIN ISRAELSSON (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det svenska trygghetssystemet har de
senaste åren genomgått stora förändringar. Basbelop-
pet beräknas nu enligt särskilda regler när det gäller
förmåner i pensionssystemet. Ersättningarna sänks,
och nu kommer även änkepensionen att inkomstprö-
vas.
Alla dessa ingrepp sker för att vi skall kunna
minska statens budgetunderskott. Så snart statsskul-
den sjunker under 100 miljarder kronor kommer bas-
beloppet att återställas med vissa procenttal. Detta är
ett löfte som kommer att uppfyllas om de nu hårda
besparingarna leder till bättre statliga finanser.
Stålbadet som transfereringarna nu genomgår
drabbar många ekonomiskt svaga grupper. Centerpar-
tiet har i sitt samarbete med regeringen i dessa frågor
sökt finna lösningar som ger ett skydd för ekonomiskt
svaga grupper. Att i generella system klara den upp-
giften är inte enkel. Så länge vi behåller nuvarande
system kommer marginaleffekterna att drabba vissa
grupper.
Centerpartiets program för nya transfereringssys-
tem på grundtrygghetens grund visar sig alltmer vara
lösningen på många av dagens problem.
I riktlinjerna för en framtida pensionsreform, som
riksdagen godkände när propositionen 1993/94: 250
antogs av riksdagen fanns en samstämmighet rörande
grunderna.
Tyvärr pågår nu ett arbete inom Socialdemokra-
terna som kan leda till ändrade förutsättningar för att
kunna besluta om ett långsiktigt hållbart och stabilt
pensionssystem. Centerns grundtrygghetstanke har i
den tappningen fått gehör. Vi ser det också som vik-
tigt att vi som enskilda får möjligheter att själva be-
sluta om en liten del av pensionsavgiften i ett s.k.
premiereservsystem. Den möjligheten ger alla samma
möjligheter att styra över sina pengar. Då kan inte
staten komma och ta hand om den inbetalade premien
i efterskott. Dessutom kommer hela den tid man arbe-
tat att räknas in som pensionsunderlag. En klar fördel
i jämförelse med dagens ATP-system.
Nu ligger det ett stort ansvar på regeringen att inte
spoliera allt det arbete som lagts ner på en pensionsre-
form för vilken det finns en stark politisk majoritet. I
dag känns det mera nödvändigt än tidigare att se de
stora trygghetssystemen så robusta att de står sig över
regeringsskiften.
Under utgiftsområde 11, som handlar om ekono-
misk trygghet vid ålderdom, tas också förslaget om
inkomstprövning av änkepensionen upp. Jag kan väl
inför kammaren avslöja att det varit ett tungt beslut att
acceptera. Tyvärr har vi inte funnit besparingar av den
storleksordningen att de kunnat ersätta dessa föränd-
ringar. Vi har i utskottsmajoriteten sökt lösa de mar-
ginaleffekter som uppstår i alla inkomstprövade sys-
tem, så att de sämst ställda skall skyddas.
I betänkandet beskrivs ingående de inkomstnivåer
som kommer att inkomstprövas och därmed få som
resultat att folkpensionsdelen i änkepensionen reduce-
ras. För en änka med en bostadskostnad på 48 000 kr
eller mer per år och som uppbär oreducerad folkpen-
sion skall inkomstprövning göras först då änkans
årsinkomst överstiger 147 000 kr. Då utges heller
inget bostadstillägg.
Har änkan inte något pensionstillskott har folk-
pensionen reducerats vid en årsinkomst på ca 250 000
kr. Är änkans bostadskostnader lägre börjar inkomst-
prövningen vid en lägre inkomst.
Detta bör då jämföras med situationen för den som
blir änka med ersättningar från den omställningspen-
sion som nu utges till de efterlevande som vi genom-
förde i början av 90-talet i stor politisk enighet. Då
var inriktningen att skydda barnen. De efterlevande
vuxna kan under en tolvmånadersperiod erhålla en
omställningspension. Nu kommer denna omställ-
ningstid att reduceras till sex månader för nytillkom-
mande som efterlevande. Min förhoppning är där att
försäkringskassorna skall vara generösa i sina be-
dömningar av omställningstiden när det föreligger en
sådan möjlighet. Den säkerheten finns också med i det
gamla beslutet.
Jag förstår mycket väl den oro som dagens änkor
med gårdagens änkepension känner när den nu redu-
ceras. Det vore märkligt annars.
Vi har dock försökt finna skyddsmekanismer i den
besparing som måste till. Först den 1 april nästa år vet
alla som då inkomstprövats vilka ekonomiska föränd-
ringar de får. Man skall då vara medveten om att
folkpensionen beskattas med ett särskilt grundavdrag
som är mera gynnsamt. Vissa marginaleffekter upp-
står för inkomsttagare med änkepension, där folkpen-
sionsdelen reduceras och skatteavdraget förändras.
Man följer här den inkomstprövning som redan an-
vänds när det gäller att beräkna t.ex. hustrutillägg. Det
har inte funnits något annat system att använda sig av.
Därför blir det ibland märkliga marginaleffekter, som
också Margit Gennser har beskrivit.
Jag kan lova att vi från Centerns sida nogsamt
kommer att följa vilka effekter denna reducering
kommer att få. Men som vi ser det finns ett skydd
inbyggt till stöd för dem som har de lägsta inkomster-
na. Alla änkor över 65 år behåller sin pension.
Med detta vill jag yrka bifall till hemställan i be-
tänkande SfU:1
</anforandetext>
<intressent_id>0263142725304</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>215075</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0948/#anf211</protokoll_url_www>
</anforande>
