<anforande>
<dok_hangar_id>2348958</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0948</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:48 Onsdagen den 18 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag inom socialförsäkringsområdet (utgiftsområdena 10, 11 och 12)</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>789DA2A6-6285-4C56-AE71-7C4B19E3EDEB</anforande_id>
<anforande_nummer>180</anforande_nummer>
<talare>MARIE ENGSTRÖM (v)</talare>
<parti>v</parti>
<anforandetext>Fru talman! Vi har redan fattat beslut om utgifts-
ramarna. Meningen med dagens debatt är väl att vi
skall tala om hur vi egentligen skulle vilja ha det. Vi
kan inte rösta om anslagen, men Vänsterpartiets för-
slag finns kort beskrivna i ett särskilt yttrande.
Innan jag går in på våra konkreta förslag vill jag ta
upp en annan fråga. Vi pratar många gånger om hu-
ruvida de beslut som vi fattar här får konsekvenser för
kommunerna. Omvänt kan man ju säga att de ned-
skärningar som görs inom vården i dag, och som
bekant ger upphov till långa väntetider och långa
operationsköer, i sin tur har betydelse för kostnaderna
för sjukersättningen. Köer kostar, men inte bara peng-
ar. Det handlar också, som jag ser det, om onödigt
lidande och mycket onödig oro.
I mitt hemlän var det i vissa fall mycket svårt att
uppfylla vårdgarantin för de diagnoser som den avsåg.
Jag tror säkert att det är så på andra håll också. Det
gäller inte bara de sjukdomar och besvär som inryms i
vårdgarantin utan detta börjar bli ett generellt pro-
blem.
Nu skall vi ju inte prata om behovet av mer pengar
till kommunerna och landstingen inom det här utgifts-
området. Men det har uppenbarligen en viss betydel-
se. De växande köerna är ju ett exempel på hur be-
sparingar inom ett område ger upphov till ökade kost-
nader inom ett annat. Köer och överbeläggningar på
avdelningar tycks ha kommit för att stanna om vi inte
gör någonting åt det.
För bara några dagar sedan informerade dessutom
Landstingsförbundet om att ytterligare 25 000 jobb
måste bort inom sektorn fram till år 2000. Man be-
räknar att sjukvårdssektorn skulle behöva ca 6 miljar-
der kronor för att detta skulle kunna förhindras. Sjuk-
vården är i ett utsatt läge. Jag tycker att det är ett
problem som vi måste ha med när vi talar om nivåer
och kostnader för sjukförsäkringen.
De låga nivåerna inom sjukförsäkringen gör att vi
vänder oss allt längre bort ifrån inkomstbortfallsprin-
cipen. Ett tecken på det är att efterfrågan på privata
sjukförsäkringar har ökat, utbudet likaså. Har vi bara
råd kan vi komplettera den ekonomiska tryggheten
vid sjukdom. Är vi tillräckligt betydelsefulla kan
försäkringar tecknas för att vi snabbt skall kunna få
vård när vi blir sjuka.
Socialförsäkringsutskottet besökte för en tid sedan
ett försäkringsbolag som mycket ingående informera-
de oss om den nya växande marknaden. Vi fick också
veta att alltfler inte bara efterfrågar kompletterande
skydd vid sjukdom utan också försäkringar för att
kunna få ett tryggat boende vid ålderdomen. Det var
en fullkomlig nyhet i varje fall för mig.
Vänsterpartiets förslag inom utgiftsområde 10 till
de delar som överstiger det fastställda taket finns i ett
särskilt yttrande. Det innehåller bl.a. en höjning av
nivån i sjukförsäkringen till 80 % i januari 1997.
Statistiken visar att färre sjukskriver sig. De är egent-
ligen inte friskare, utan sanningen är väl den att
många helt enkelt inte tycker sig ha råd att vara sjuka,
att byta arbetsskift, att ta ut semester eller ledighets-
dagar. Att folk helt enkelt går till jobbet fastän de är
sjuka är inte alldeles ovanligt i dag. En låg sjuker-
sättning i kombination med sänkta nivåer inom andra
områden, t.ex. bostadsbidrag, gör också att ekonomin
urholkas alltmer för människor.
I den förra debatten angående förändringar i kri-
terier för sjukpenning tog vi upp de planerade bespa-
ringarna på rehabiliteringen som nu kommer att göras.
Jag tänker inte upprepa vad jag sade då mer än att vi
analogt med det resonemanget har med det i vårt
särskilda yttrande och att vi i vårt förslag till budget
tidigare i höstas beaktade de ökade kostnader som det
förslaget medförde.
Så till de små företagen och sjuklöneperioden.
Vänsterpartiet har en reservation där vi vill att de små
företagen skall undantas från regeln att betala sjuklön.
Det gäller företag med högst fyra anställda. Det är just
i de små företagen som sjukfrånvaron kan få mest
negativ betydelse för verksamhet och ekonomi. Det är
också där som vi tror att viljan till nyanställningar och
den förändrade sjuklöneperioden direkt kan påverkas.
Det är här som risker för utestängningseffekter kan
uppstå. Det säger företagarna själva. Det är oerhört
många småföretag som har hört av sig och varit be-
kymrade över vad den nya sjuklöneperioden kan föra
med sig. Flera som jag talat med tycker också att
redan den bestämmelse om 14 dagar som gäller fram
till nu i vissa fall känns svår.
Det har vid många olika tillfällen framförts i den-
na kammare hur viktigt det är att underlätta för före-
tagen att göra nyanställningar. Vi har hört det flera
gånger, inte minst förra veckan i debatten om arbets-
rätten. Nu vill jag bara fästa uppmärksamheten på att
vi i Vänsterpartiet lägger fram ett förslag som gör det
enklare för småföretagen att fatta det avgörande be-
slutet när det gäller att nyanställa. Det är helt i linje
vad de själva säger.
Fru talman! Sedan jag kom in i riksdagen har jag
hört många gånger ledamöter stå här framme och tala
sig varma för de mindre företagen, att det bl.a. är där
som vi skall få fram de nya jobben. Man jag måste
säga att jag i den här frågan hittills känt mig märk-
värdigt ensam.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.
</anforandetext>
<intressent_id>0906336297511</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>215044</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0948/#anf180</protokoll_url_www>
</anforande>
