<anforande>
<dok_hangar_id>2348958</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0948</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:48 Onsdagen den 18 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>48</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Ändrade kriterier för rätt till sjukpenning och förtidspension</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0BE82AB2-2244-44A8-A9CF-899F3A6DBC2D</anforande_id>
<anforande_nummer>145</anforande_nummer>
<talare>RONNY OLANDER (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag skall än en gång upprepa vad jag
har sagt vid ett par tillfällen. Det här är andra steget.
Det tredje steget kommer nästa år då de olika delarna
fångas upp i en process. Om vi inte skulle våga ta ett
nästa steg i dessa mycket viktiga frågor, vad händer
då? Jo, då händer det som förekommer ute i samhället
i dag, nämligen att människor bara går och väntar.
Alltför många går bara och väntar. Nu handlar det om
att ta tag i den verkligheten som vi alla befinner oss i
och inte bara utreda. Vi måste se till att vi verkligen
lyfter fram rehabiliteringen och att vi aktivt jobbar
med människor.
</anforandetext>
<intressent_id>0875425244515</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>215009</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0948/#anf145</protokoll_url_www>
</anforande>
