<anforande>
<dok_hangar_id>2348957</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0947</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:47 Tisdagen den 17 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>47</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-17 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Information från regeringen om EU:s toppmöte i Dublin</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>information från regeringen</kammaraktivitet>
<anforande_id>CD9B585B-2081-48D3-8901-9F5BCBE6A1B7</anforande_id>
<anforande_nummer>100</anforande_nummer>
<talare>WIDAR ANDERSSON (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Jag har all respekt för min gode vän
Peter Erikssons inställning till narkotikapolitiken -
där finns det inget som skiljer oss åt. Men när det
gäller den klassiska konflikten mellan nationalstaterna
och det europeiska, som statsministern uppehåller sig
vid, tror jag att den processen måste drivas på olika
sätt och utifrån olika aktörer.
Med all respekt för statsministerns behov av att
hålla alla bollar i luften kan jag som enskild riksdags-
ledamot nöja mig med en boll i luften. Därför säger
jag att narkotikafrågan nog vore en bra fråga för en
ordentlig match med Peter Eriksson och hans gäng.
</anforandetext>
<intressent_id>069787178810</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>214729</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0947/#anf100</protokoll_url_www>
</anforande>
