2348956 GK0946 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:46 Måndagen den 16 december 1996/97 46 1996-12-16 00:00:00 Budgetpropositionen för budgetåret 1997. Kommunikationer (utgiftsområde 22) B881619A-4695-4670-8ED6-90E0C8605895 93 ELISA ABASCAL REYES (mp) mp Herr talman! Inför dagens debatt är det på sätt och vis svårt att fylla ut det politiska resonemanget med den här nya budgetprocessen när ramarna redan är beslutade. I dag avses att vi skall debattera innehållet i budgetramarna. Det är det politiska avsnittet, och det är det som är mest intressant. Men själva ramen kan bara debatteras i förhållande till andra sektorer, och därmed faller också något av den politiska diskussio- nen vad gäller innehållet. Miljöpartiet de gröna har inga ideologiska mot- sättningar till att exempelvis höja vissa anslag inom utgiftsområde 22, som vi i dag debatterar, men det är inte möjligt i förhållande till det läge vari vi befinner oss i dag. Vi måste göra sådana prioriteringar att det inte är möjligt att höja ytterligare. Därför föreslår Miljöpartiet de gröna en ram för det här utgiftsområdet om sammanlagt 24 miljarder kronor för budgetåret 1997. Detta anslag skiljer sig med 1,1 miljarder kronor från regeringens förslag. Den största skillnaden ligger förstås i anslagen till byggande av vägar och järnvägar. Miljöpartiet de gröna vidhåller att infrastrukturinvesteringar har en betydelse, en mycket stor sådan, för den framtida trafikpolitiken och den framtida trafikutvecklingen, inte minst för miljön. Vi är inte intresserade av sådana investeringar som vi vet ger en oacceptabelt stor miljöpåverkan och vars effektivitet i förhållande till olika kriterier man verk- ligen kan ifrågasätta. Vi satsar följaktligen mer på järnväg än väg i förhållande till regeringen, och i runda tal rör det sig om 1,2 miljarder kronor mer till nya järnvägsinvesteringar 1997 och 3,1 miljarder kronor mindre till nya väginvesteringar. Utifrån detta beräknar vi att en del väginvesteringar till förmån för trafiksäkerhet kan genomföras samtidigt som man satsat på att påbörja ett antal viktigare järnvägspro- jekt, inte minst där det finns klara beläggnings- problem och problem med kapaciteten. Vi vill dock återkomma till det här i vår motion med anledning av den proposition som regeringen har lagt fram angåen- de framtidens infrastruktur. Herr talman! Förutom rena budgetfrågor behand- las i det här betänkandet också framtiden för Aktiebo- laget Svensk Bilprovning och den övergripande fram- tida sjöfartspolitiken. Jag återkommer senare till de här två väldigt viktiga sakerna, men jag vill först göra ytterligare några kommentarer om trafikutskottets betänkande som behandlas i dag och som handlar om budgeten. Den senaste tiden har vi kunnat höra ministern väldigt flitigt använda ordet arbetsro. Någonting händer, det kanske blir kris i en verksamhet eller situationen blir väldigt allvarlig, nya uppgifter når politiker, staten har huvudansvar, vi debatterar i riksdagen, medierna granskar, det händer väldigt mycket och ministern hänvisar till arbetsro i stället för konkreta åtgärder. Så sade kommunikationsminister Ines Uusmann beträf- fande SJ:s situation: SJ skulle ha arbetsro. Vi kan notera att samma välbeprövade argument - eller vad man skall kalla det för - används för Dennispaketet. Där har vi också en hel del oklarheter. Vi har revide- rade prognoser och reviderat underlag. Vi har en osämja de uppgörande partierna emellan om hur in- vesteringarna kan tänkas se ut och hur de skall utfor- mas, inte minst när det gäller vägtunnlarna. I stället för att föreslå konkreta åtgärder och agera kraftfullt - dvs. ta initiativ till en omförhandling, vilket regering- en mycket väl kan göra - hänvisar kommunikations- ministern återigen till att Dennisförhandlarna behöver arbetsro. Börjar termen inte bli litet väl utsliten? Den har använts så många gånger under en så kort period. Jag hoppas att jag i framtiden kan få en bättre ursäkt och en bättre förklaring till varför man inte tar till konkreta åtgärder. Utifrån det jag har sagt hoppas jag att vi kan und- vika en diskussion om arbetsrons för- och nackdelar, för det är inte det som avses. Det är just bristen på konkreta åtgärder. Jag undrar om kommunikations- ministern tappar greppet när det uppstår kriser inom hennes arbetsområde, eller om det finns ett intresse från regeringen att inte öppet redovisa vilka fram- tidsutsikter vissa verksamheter har. Detta skulle i viss mån också kunna gälla Posten. Vi har beslutat om en lag som inte kommer att efterlevas. Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet har ställt en gemensam reservation. Centerns och Vänsterpar- tiets företrädare har yrkat bifall till den. Där begärs bl.a. ett moratorium för påbörjat byggande och att en omförhandling skall ske. Jag vill understryka att det finns förutsättningar för det i dagsläget. Jag vill kort ta upp det som Karl-Erik Persson nämnde. Det gällde Schengenanpassningen av svens- ka flygplatser. Ombyggnaden skall kosta några hund- ra miljoner. Är det närmare 200 miljoner än 950 mil- joner? Vi har en ny budgetprocess, som framför allt syf- tar till att ge oss en bättre kontroll över statsfinanser- na. Detta sätt att handskas med politiska beslut i an- slagsfrågor tycker jag är högst oansvarigt. Jag tycker att utskottet har fattat beslut på ett bristfälligt under- lag. Det är väldigt tråkigt. Herr talman! När det gäller SJ:s kris månar Miljö- partiet främst om att vi skall kunna hålla volymerna uppe. Tågresandet skall bli så tillgängligt som möjligt för ett stort antal människor och gods. Mot bakgrund av den senaste tidens turbulens och SJ:s delårsrapport, där stora förluster redovisas, har vi verkligen anled- ning att känna oro inför framtiden. Vi anser att SJ:s situation måste ses i ett helhetsperspektiv. De åtgärder som riksdag och regering kan genomföra måste vara inriktade på helhetslösningar i ett långsiktigt perspek- tiv. Att bara ta bort banavgifterna för SJ, såsom Vänsterpartiet föreslår, kan vi inte ställa upp på, dels därför att det skulle leda till en mycket konstig situa- tion för mindre operatörer, dels därför att det faktiskt är rimligt att en del av underhållskostnaden avspeglas på biljettpriset för den enskilde resenären. Detta ingår också. Man skall vara så pass rakryggad att man vågar säga att även järnvägen skall betala en del av sina kostnader. Sedan har vi en skattepolitik där de olika trafik- slagen kommer att prissättas utifrån de kostnader de har. Vägtrafiken får kanske en högre prislapp från statens håll. Man kan ha en hårdare prissättning därför att vägtrafiken orsakar större slitage. Men att ensidigt slopa banavgiferna för SJ hjälper inte järnvägen. Vi vänder oss mot den subvention som Vänster- partiet föreslår, men vi kommer själva med en liknan- de subvention. Den konkreta åtgärd som Miljöpartiet föreslår i ett kortsiktigt perspektiv är att man utökar anslaget för upphandling av den olönsamma trafiken med 147 miljoner. Jag vill återkomma till det jag sade om att frågan måste ses i ett helhetsperspektiv. Vi kan återkomma till en framtida lösning vad gäller SJ:s konkurrenskraft i samband med exempelvis skatte- politiken. I dagsläget föreslår vi höjda anslag för uppköp av trafik. Vi subventionerar på ett sådant sätt att vi ökar tillgängligheten - vi räddar inte bara före- tagens dåliga ekonomi. Herr talman! När det gäller den framtida sjöfart- spolitiken kan jag säga att en utredning låg till grund för det förslag som regeringen har lagt fram. Man kan konstatera att det trots allt rått en ganska stor enighet mellan partierna i riksdagen om vad man vill med sjöfarten i framtiden. Jag tycker att det är glädjande att de flesta partier bejakar sjöfarten som transport- medel och att vi nu gemensamt kan fatta beslut om en politik som faktiskt syftar till att stärka den svenska sjöfartens framtid. Det finns förstås några undantag. Med anledning av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen följer självfallet vissa komplikationer. En sådan är att vi tvingas ändra vårt system för sjöfartsavgifter. Jag menar då inte den förändring som innebär milöanpassning av sjöfartsavgifterna med ett miljödifferentierat system, utan den förändring som gäller avgiftsbeläggning av inrikessjöfarten. Miljö- partiet stöder självfallet förslaget om miljöanpassning, men vi anser inte att det skall genomföras på det sättet som utskottet föreslår. Vi delar den uppfattning som framförts av andra partier om att genomförandet kan bli ett hot mot några större svenska hamnar och till viss del mot den svenska sjöfarten. Jag tror att EU-kommissionens påbud måste tolkas som ett utslag för det kaos som fortfarande råder inom sjöfartens område ute i Europa. Vissa länder - starka sjöfartsnationer - har fortfarande en prissättning som syftar till att gynna deras egna hamnar och deras egen flotta. Det är förstås oacceptabelt. Frågan är hur länge vi kan ha en sådan situation. Jag litar på att regeringen arbetar aktivt för att klara dessa saker. Vi stöder den reservation vi har ställt tillsammans med Centern, Folkpartiet och Moderaterna i detta avseende. Jag tycker att det är underligt att riksdagen inte kunde få ta del av ett reviderat förslag, vilket denna reservation faktiskt skulle ha inneburit. Det finns en del frågor som man självfallet måste ta tag i. Det gäller de ekonomiska förutsättningarna för sjöfarten. Vi motsätter oss inte att rederistödet avvecklas. I viss mån delar vi den syn som framförts av Tom Heyman och Moderaterna, dvs. att in- dustristöd i en enda sektor kan vara tveksamt. Det finns andra sätt att stödja sjöfarten på, visserligen ekonomiskt, som inte är lika direkta som rederistödet. Man bör utreda dessa i framtiden. Miljöpartiet är inte i dagsläget berett att ta ställning till dem, men vi fin- ner dem klart intressanta. Det gäller t.ex. den be- skattning som gäller utförsäljning och införskaffande av nytt tonnage. Man skulle också kunna tänka sig att vi kan göra stora samhällsvinster, med tanke på att det finns väldigt stora potentialer för rationaliseringar vad det gäller utsläpp och förbränning på fartygen. Om det finns möjlighet att utreda denna fråga som en skattefråga vore det väldigt bra. Vi vill lägga särskild tonvikt på miljöanpassning av farlederna, särskilt i de känsliga skärgårdsområde- na, där erosionen blir ett väldigt stort hot mot flora och fauna. Vi har debatterat denna fråga i flera år utan att lyckas komma till någon riktig lösning som givit acceptabla villkor för de känsliga biotoperna i skär- gården. Vi har förslagit att vi skall vara hårdare vad gäller utsläpp och användning av hjälpmotorer i stället för strömförsörjning från land. Sjöfartsverket skall ges uppdraget att utarbeta bestämmelser. Vi anser att man, där det är befogat, skall sköta strömförsörjning- en från land i stället för att göra onödiga utsläpp. Vi anser också att de sjöburna transporterna av olja skall ske med fartyg som har dubbla skrov för att minska utsläppsrisken inte minst vid olyckor. Fru talman! När det gäller Miljöpartiets reserva- tion om förlista fartyg i Östersjön kan jag säga att det inte bara är farlig bunkerolja som sipprar ut som vi är oroliga för. Vi är även oroliga för en hel del andra utsläpp. Vi tycker att det är konstigt att utskottet har avslagit Miljöpartiets motion i detta avseende. Man säger i princip att Sjöfartsverket kan göra vad det vill. Utskottet förutsätter att Sjöfartsverket aktualiserar frågan, och det är en motivering som heter duga. Utifrån det resonemanget behöver vi inte fatta särskilt många beslut alls. Vi får lita till Sjöfartsverkets sunda förnuft, eftersom den politiska viljan uppenbarligen inte räcker till. När det gäller bilprovningen stöder Miljöpartiet regeringens förslag om ett fortsatt monopol för AB Svensk Bilprovning. Folkpartiets representant sade från talarstolen att Folkpartiet är emot alla monopol. När skall ni avreglera kungahuset? När skall ni avreg- lera Polisen? Det är väl konsekvensen av att ni säger att ni är emot alla monopol? Det är självklart att vi inte har någon ideologisk fot att stå på i detta sammanhang. Ur vårt perspektiv är det intressant att se de regional- politiska och säkerhetsmässiga effekterna. Här har det konstaterats att säkerhetsaspekten kommer i kläm vid en avreglering av Bilprovningen inte minst ur den regionalpolitiska aspekten då stationer långt ute i glesbygden som i dag absolut inte bär sina kostnader helt enkelt skulle tvingas att läggas ned. Slutligen skulle jag vilja uppmärksamma anslaget till drift och vidmakthållande av enskilda vägar. Det har debatterats en del i dag. Jag måste säga att jag nästan är chockad, fastän man sett det mesta, över det sätt som Centern har behandlat den här frågan på. Nu vill man ta emot folkets hyllningar för att man lyckats förmå regeringen, som Centerns företrädare här sagt, att förstå att det är dags att höja anslaget. Just från den här talarstolen frågade jag våren 1995 i den finans- politiska debatten hur Centern kunde göra en ko- vändning - det hade varit sju talare uppe i talarstolen, och man hade en mängd motioner och reservationer - och gå med på en uppgörelse så att ett av Centerns viktigaste krav på det trafikpolitiska området inte går igenom. Hur går det ihop? Ni var med och genomför- de den sänkningen passivt. Ni hade ingen reservation i det betänkande som finansutskottet lade fram med anledning av statsbudgeten och där anslaget ingick. Sedan kommer ni och säger att ni har tagit ett initiativ. Ja visst, då ville vi i de andra partierna göra en om- fördelning av anslagen förra året. Det sade ni också nej till. Nu har vi fått en höjning igen, men vi är fort- farande inte uppe i det gamla anslaget. Ni tar alltså ära för någonting som ni varit med om att rasera förut och nu bygger upp. Jag tycker att det är ett hemskt sätt att föra politik på. Jag är litet orolig för uppdelningen i debatten för Folkpartiets del. Lennart Fremling skall tala om Folk- partiets miljöpolitik. Vi vet att Lennart Fremling inte fått stöd för många av de motioner med miljöinrikt- ning som han väckt i utskottet. Det är bl.a. jag som har stött några av reservationerna. Jag kan i dagens betänkande hänvisa till den motion som Lennart Fremling m.fl. skrev om Dennispaketet. Jag hade föredragit att Folkpartiets miljöpolitik hade redovisats av någon som åtminstone yrkat på den i utskottet. Herr talman! Jag hade gärna räknat upp våra re- servationer, men jag förstår att min taletid är slut. Jag vill yrka bifall till reservationerna 2, 20 och 26 0643844865712 N 2010-01-01 00:00:00 214498 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0946/#anf93