2348956 GK0946 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:46 Måndagen den 16 december 1996/97 46 1996-12-16 00:00:00 Budgetpropositionen för budgetåret 1997. Kommunikationer (utgiftsområde 22) 70D305B7-FE55-4412-948B-FC3CA7DE2886 128 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s) s Fru talman! Kommunikationer är inte något själv- ändamål. Det är en förutsättning för ekonomisk till- växt, ökad sysselsättning och en utvecklad välfärd i hela landet. Sveriges stora utlandshandel, en ökad specialisering inom näringslivet och arbetsmarknaden och också det snabba teknikinförandet gör att vi får ökade krav på kommunikationssystemet. Sverige, glest bebyggt och beläget i utkanten av Europa, är beroende av goda kommunikationer i hela landet, i storstad såväl som i glesbygd. Kommunika- tionssystemet måste vara tillgängligt för alla, inte bara för vissa grupper. Det ställs också ökade krav på tillförlitlighet. Samtidigt, det märks inte minst i debat- ten i dag, växer insikten om att vi måste ställa om kommunikationssystemet för att inte skada männi- skors hälsa och miljö. Målet om ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart kommunikationssystem är inte bara slagord utan en nödvändighet om vi skall kunna behålla och utveckla välfärden i framtiden. Det handlar egentligen om livet - om trafiksäkerhet för att värna våra liv i dag, om miljöanpassning för att värna våra barns och barnbarns liv. Det är så enkelt, men också så svårt. Därför kommer det i framtiden att ställas mycket större krav på ett väl fungerande resurssnålt och integ- rerat kommunikationssystem där transporter - då menar jag alla transportslag, för man kan inte ställa vägtransporter mot sjötransporter, som någon i kam- maren försökte insinuera - telekommunikationer och informationsteknik faktiskt samverkar. Samtidigt är miljöanpassningen av det svenska transportsystemet ett långsiktigt arbete som medför stora förändringar och som också kräver en bred poli- tisk förankring. Det är därför den viktigaste frågan som Kommunikationskommittén har att arbeta med. I kommittén arbetar man nu intensivt inför slutbetän- kandet och diskuterar utifrån en samsyn mellan de politiska partierna. Jag vill också påminna om att riksdagen under året som har gått har beslutat om att ge Vägverket ett utökat sektorsansvar för vägtrafikens miljöpåverkan. Vägverket och Banverket genomför nu ett åt- gärdsprogram för att successivt förbättra miljön längs de befintliga vägarna och järnvägarna. Det handlar om en integrering av miljöfrågan i det dagliga arbetet för att utveckla kommunikationerna. Det kallas i and- ra sammanhang för mainstreaming. Det är viktigt för att arbetet skall lyckas. Förslaget i budgetproposititionen om miljödiffe- rentierade sjöfartsavgifter är också ett viktigt steg på vägen mot det hållbara kommunikationssystemet. Förutom miljöproblemen är också trafikolyckorna ett stor folkhälsoproblem. Arbetet med att förbättra trafiksäkerheten drivs vidare. Vi måste se till att den positiva trend som vi har sett under de senaste åren inte bryts. Det långsiktiga målet att ingen skall dö eller bli allvarligt skadad inom transportsystemet, den s.k. nollvisionen, måste leva vidare. Vi arbetar i Kommunikationsdepartementet just nu med att ta fram förslag på en mängd områden för att nollvisionen skall komma närmare. Vi kommer i re- geringen att till riksdagen nästa år lämna förslag om trafiksäkerhetsarbetet, om hur det skall utformas för att det skall bygga på nollvisionen. Skall vi uppnå ett säkert transportsystem räcker det inte med förändrade attityder. Man kan jämföra med arbetarskyddet där målet sattes upp på samma sätt. Ändå vet vi att också på arbetarskyddets område inträffar det olyckor. Det kommer det att göra också på vägtrafikens område. Utmaningen är att vi skall ha ett transportsystem som gör att olyckorna inte leder till allvarligare skador eller dödsfall. Därför måste också samhällsplaneringen och utformningen av tra- fikmiljön bidra till det trafiksäkra samhället, där barn men också vuxna kan känna sig säkra och trygga. Det är också viktigt att vi som konsumenter får en chans att välja säkert, att välja säkra färdmedel, säkra fordon. Därför är det viktigt att det program som Vägverket nu arbetar med - det kallas för ett krock- prov-program - leder till en bra konsumentinforma- tion. Man arbetar tillsammans med det engelska transportdepartementet. Vi skall veta att vi köper säkra varor. Fru talman! Nu sker det stora satsningar på ut- byggnad av vägar och järnvägar. Man skall komma i håg när det diskuteras om det skall vara mer pengar eller mindre pengar att vi ligger på en relativt hög nivå jämfört med vad vi gjorde för ett antal år sedan. Men vi behöver ökade resurser för att behålla och förbättra den existerande transportinfrastrukturen. Dåligt underhåll kommer annars att leda till att trans- porterna blir dyrare, försenade och i värsta fall inte kommer fram alls. Årets budgetproposition innebär att pengar nu i möjligaste mån kommer att fördelas om från investe- ringar till drift och underhåll när det gäller både en- skilda vägar och statliga vägar. Inom vägområdet kommer därför pengar att huvudsakligen användas till att färdigställa pågående projekt. När det då föreslås i kammaren att vi skall ha än mindre pengar till nyin- vesteringar innebär det faktiskt att ett antal vägprojekt avslutas i en grop eller på en åker. Det gör faktiskt ingen människa glad - inte heller transportörer, åkare eller företag. Fru talman! Det har talats en del om sjöfarten i kammaren i dag. Det kommer att utvecklas betydligt mer under eftermiddagen. Jag vill bara säga att sjöfar- ten självfallet har en mycket stor betydelse för Sveri- ge. 95 % av vår utrikeshandel sker över havet. Den sjöfartspolitiska utredningen, som har lagt fram sitt betänkande, har också tagit fram både transportpoli- tiska och näringspolitiska aspekter. De näringspolitis- ka aspekterna kommer att diskuteras här i dag. Sedan kommer Kommunikationskommittén att ta ställning till frågorna. Det är viktigt att sjöfarten är en del i det integre- rade transportsystemet. Därför kommer det också att ligga som en viktig del i förslagen 1998. Det har sagts att det är viktigt att den svenska re- geringen arbetar för en harmonisering av statsstöds- reglerna i EU. Vi arbetar för en gemensam europeisk sjöfartspolitik. Då sent som i fredags ägnade jag hela förmiddagen åt att tillsammans med EU:s sjöfartsmi- nistrar gå igenom vad det finns för gemensamma nämnare, men framför allt vilka problem vi står inför, innan den gemensamma sjöfartspolitiken kan harmo- niseras. Jag är ledsen att säga att det är långt kvar till en gemensam sjöfartspolitik. Därför är det rimligt att vi har en långsiktig svensk sjöfartspolitik. Av den an- ledningen tycker jag att det är viktigt att den debatte- ras också i dag, längre fram i eftermiddag. Fru talman! Tiden springer iväg och jag skulle kunna prata mycket om de olika delarna i betänkan- det. Jag vill bara säga att också jag menar att kom- munikationsforskningen behöver förstärkas. Även kommunikationsforskning behöver inrym- mas i det totala ramanslaget. Visserligen är det spän- nande med enskilda partier som vill lägga pengar på just kommunikationsforskning så till den milda grad som Kristdemokraterna har gjort här, men jag tror nog att vi skall kunna utföra en mycket bra forskning på det här området med det anslag som regeringen nu föreslår, och som jag förutsätter att riksdagen ställer sig bakom. 0729734540102 N 2010-01-01 00:00:00 214533 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0946/#anf128