2348956 GK0946 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:46 Måndagen den 16 december 1996/97 46 1996-12-16 00:00:00 Budgetpropositionen för budgetåret 1997. Kommunikationer (utgiftsområde 22) 191DC3CF-1094-47A3-8AC7-196119FD6117 107 MONICA ÖHMAN (s) s Herr talman! Trafikutskottets betänkande nr 1 handlar inte om ramen. Det handlar om hur drygt 25 miljarder kronor bör fördelas inom utgiftsområdet kommunikationer. 25 miljarder kronor är oerhört mycket pengar. Men det är inte hela bilden. Med tanke på att verksamheterna inom vårt område i många fall är avgifts- och intäktsfinansierade, utgör den totala omslutningen mycket mer än vad själva utgiftsramen avspeglar. Bara SJ:s omsättning blir på ungefär samma nivå. Även för sysselsättning är vårt utgiftsområde omfattande. Det handlar om drygt 120 000 anställda i myndigheter, verk och bolag. Förutom penningramen behandlar vi i det här be- tänkandet en rad andra viktiga frågor som sjöfartspo- litiken, sjöfartsavgifterna, som har nämnts, samt frå- gor om mål och verksamhetsinriktning inom en rad myndigheter, affärsverk och statliga bolag. Det är därför med glädje jag kan konstatera att vårt betänkande i många frågor utformats i politisk samsyn. I fråga om flertalet anslag, samt i fråga om ett stort antal budget- och ekonomifrågor, är vi faktiskt helt eniga. Trots detta har man lyckats foga 35 reser- vationer och 11 särskilda yttranden till det här betän- kandet. Jag skall därför inte nu gå igenom betänkan- dets samtliga avsnitt, ej heller alla reservationer. Jag vill i stället försöka att rikta ljuset på några av de viktigaste frågorna och på de spörsmål där vi har kommit till olika politiska uppfattningar. Slutligen vill jag säga några ord om våra erfarenheter av den nya budgetprocessen. Herr talman! Låt mig dock inledningsvis säga nå- got om vad vi har haft för utgångspunkter för medels- fördelningen. Det är tre saker som jag anser vara särskilt betydelsefulla för våra ställningstaganden. För det första finns det i utskottet en stark grund- syn om att goda miljöanpassade kommunikationer är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och bibehållen välfärd i landets olika delar. Utvecklingen i Europa, Sveriges stora utrikeshandel och medlemskapet i EU ställer också krav på goda kommunikationssystem som är tillgängliga för alla. Förslagen tar därför fasta på att söka främja en fortsatt utveckling av ett effek- tivt kommunikationssystem. För det andra finns det en tydlig uppfattning om vikten av att värna ett rikstäckande kommunikations- system för alla. Det gäller såväl transporter som tele- kommunikationer och post. Våra ställningstaganden till såväl anslag som verksamhetsförutsättningar ge- nomsyras därför av att ge förutsättningar för tillväxt och sysselsättning i alla delar av landet. För det tredje vill jag framhålla att riksdagen står inför viktiga strategiska och långsiktiga beslut på trafikområdet. Jag tänker då på riksdagens behandling i vår av regeringens förslag som kom häromveckan om en ny infrastrukturinriktning för de framtida transporterna. Jag tänker också på den förestående omprövning- en av trafikpolitiken som skall resultera i ett nytt trafikpolitiskt beslut våren 1998. Bakgrunden till det intensiva översynsarbete som just nu pågår är ett beslut här i kammaren. Riksdagen har nämligen efter- lyst att utgångspunkten för investeringsplaneringen skall vara en helhetssyn på trafiksystemen och begärt att en parlamentarisk kommission skall se över trafik- politiken, och så sker nu. Utskottet anser att det beslutsunderlag som riks- dagen har beställt är av avgörande betydelse för en fortsatt utveckling av trafiken så att vi får ett miljöan- passat och trafiksäkert transportsystem som bidrar till tillväxt och sysselsättning i hela landet. Vi har därför i flera frågor valt att avvakta det pågående trafikpoli- tiska översynsarbetet. Herr talman! Jag går därefter över till några av de viktigaste frågorna där vi kommit till delvis skilda uppfattningar. Låt mig börja med det område som 90 % av pengarna - 22,4 miljarder kronor - går till, nämligen trafikens infrastruktur. Utskottet föreslår att riksdagen för nästa budgetår anvisar 6 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar, 4,3 miljarder kronor till byggande av vägar och 1,2 miljarder kronor till byggande av länstrafikanläggningar. Detta innebär bl.a. en minskning av investeringar- na jämfört med vad som tidigare planerats och att medel i möjligaste mån omfördelas från investeringar till drift och underhåll. Vidare föreslås en kraftig ökning av bidraget till drift och underhåll av enskilda vägar. Detta var ju föremål för diskussion för en liten stund sedan. Vi föreslår också att riksdagen för nästa budgetår anvisar 5,7 miljarder kronor till nyinvesteringar i stomjärnvägar och 3 miljarder kronor till drift och vidmakthållande av statliga järnvägar. De långsiktiga investeringsplaner som tidigare har fastställts kommer att fullföljas, och insatserna för drift och vidmakthål- lande av de statliga järnvägarna skall hållas på en oförändrad nivå. Vi har inte varit helt eniga i satsningen på trafi- kens infrastruktur. Jag för min del anser att det är angeläget att trafikens infrastruktur underhålls så att vi slipper kapitalförstöring. Utvecklingen mot ett miljöanpassat transportsystem måste också fortsätta. Jag förstår därför inte de nedskärningar som Modera- terna och Folkpartiet förordar vad gäller underhåll och investeringar. Nedskärningar utöver regeringens förslag betyder att pågående projekt inte kan fullföljas inom rimlig tid, vilket leder till misshushållning med samhällets resurser. Vinsterna av samhällsbyggande uppkommer ju i huvudsak först då de olika väg- och järnvägs- sträckorna är färdigbyggda. Ytterligare neddragningar av underhållet leder till att befintliga anläggningar förfaller. Visst kan man som Vänsterpartiet och Miljöpartiet så här i juletider önska sig ytterligare investeringar. Att skriva önskelistor som inte kan förenas med ett ekonomiskt ansvar lönar sig dock föga. Den andra stora frågan i detta betänkande handlar om sjöfarten för nästa budgetår och även på längre sikt. Det handlar också om ett nytt system för sjö- fartsavgifter. Men jag tänker inte uppehålla mig vid sjöfarten. Jag får be Tom Heyman, Karin Starrin och andra som har varit med i diskussionen att avvakta Håkan Strömberg som senare kommer att framföra våra synpunkter på detta med sjöfarten. När det gäller flygtrafiken föreslår utskottet att riksdagen för nästa budgetår anvisar 15,2 miljoner kronor i driftbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen och att Luftfartsverket skall medges att för åren 1997 och 1998 utbetala 10 miljoner kronor per år i resultatutjämningsbidrag till de kommunala flyg- platserna i Borlänge, Kramfors, Kristianstad, Trollhät- tan och Växjö. Beträffande flygtrafiken och ett moratorium av byggandet är det litet synd om moratoriet skall kom- ma efter det att banan är asfalterad och tillfartsvägar- na är byggda. En hel massa asfalt mitt ute i skogen är kanske inte så lyckat. De projekt som har exemplifie- rats med Sundsvall och Karlstad är så pass långt gångna att ett moratorium vore helt fel. Sedan vill jag till Karl-Erik Persson säga att det är troligt att han har fått information från EU-nämnden i fredags angående Schengenavtalet. Men Karl-Erik Persson har tydligen inte fått en fullvärdig informa- tion. Visserligen sade justitieministern att avtalet skrivs under den 19 december - så långt var det rätt - men hon sade också att en proposition kommer att föreläggas riksdagen under våren, och då görs det slutliga ställningstagandet till ett medlemskap. I budgetpropositionen sägs det inte att det på en höft skall anslås några hundra miljoner, utan vi säger att man skall påbörja förberedelsearbetet. Man måste inom Luftfartsverket se över vad man måste göra, framför allt vid de tre stora flygplatserna, för att klara ett Schengensamarbete. Till detaljerna och finansie- ringarna kring detta får vi återkomma när det är be- stämt hur det skall bli med Schengensamarbetet. För Post- och telekommunikationer föreslår vi bl.a. att riksdagen anvisar 161 miljoner kronor till Post- och telestyrelsen, som är central förvaltning- smyndighet för frågor om post-, tele- och radiokom- munikation. Vidare förslås att 157 miljoner kronor anvisas för att trygga funktionshindrade personers behov av effektiva telekommunikationer och postser- vice. Till Posten bör 200 miljoner kronor utbetalas som ersättning för den rikstäckande betalnings- och kassaservice som Posten förbundit sig att tillhandahål- la enligt det avtal som har upprättats med staten. Moderaterna vill spara pengar främst i syfte att kunna sänka skatter. De vill stryka ersättningsanslaget på 200 miljoner kronor tills vidare ur statsbudgeten. Jag vill därför påminna om att riksdagen nyligen har begärt att regeringen snarast skall överväga hur målet en rikstäckande postservice till rimliga priser skall kunna uppfyllas. Jag anser att det skulle vara mycket olämpligt att inte avvakta det som vi själva har begärt innan vi går till handling och drar in pengarna. Detta skulle faktiskt kunna omöjliggöra för Posten att klara av den rikstäckande betalnings- och kassaservicen. När det gäller Torsten Gavelin och russinplock- ningen vill jag säga att det var en dålig kaka. Russinen måste ha legat koncentrerade. Om man ser på hur det är med russinplockningen inom Posten har Citymail tagit hand om 25 % av företagsposten i det här områ- det som är det mest befolkningskoncentrerade område som finns och där de flesta företagen finns. Snacka om russinplockning, Torsten Gavelin! Till köp av interregional persontrafik på järnväg bör enligt utskottets mening riksdagen anvisa 413 miljoner kronor. Anslagsnivån följer helt tidigare riksdagsbeslut om kostnadsnivå och innebär att sam- ma trafik som köps i år även kan upphandlas nästa trafikår. Jag kan därför konstatera att Moderaternas förslag till en nedskärning om 100 miljoner kronor står i strid med tidigare riksdagsbeslut och innebär att SJ med mycket kort varsel tvingas lägga ned en bety- dande del av regionalpolitiskt sett viktiga långväga tågförbindelser. Jag vill också säga något om SJ. Utskottet har in- formerats om SJ:s ekonomiska problem. Ett enigt utskott framhåller att det är viktigt att en högkvalitativ och miljövänlig järnvägstrafik kan erbjudas på de marknader där järnvägen har utvecklingsmöjligheter. Vi klargör också att en förutsättning för att samhäll- snyttan av de stora investeringar som nu görs på järn- vägens infrastruktur skall kunna tas till vara är att tågtrafiken skall ske under hållbara ekonomiska for- mer, som tryggar en framtida utveckling. Med hänvisning till det pågående trafikpolitiska översynsarbetet och den granskning som nu görs av SJ:s utvecklingsmöjligheter ställer sig utskottet bak- om regeringens förslag till ekonomiska mål för SJ- koncernen. Det innebär bl.a. att den fastlagda strate- gin om koncentration till kärnverksamheten och till bolag som kompletterar denna verksamhet bör bibe- hållas. Karin Starrin talar om att vi redan nu skall gå in med mer pengar till SJ. Jag måste då fråga: På vilka grunder? Låt översynsarbetet fortgå, så att vi har ett material att utgå från! Det kan annars bli lika tokigt som det vi är inne i just nu. Jag vädjar till Karin Star- rin: Låt oss först se vad vi behöver göra, om vi behö- ver göra något, och sedan får vi ta den diskussionen. Jag måste sedan göra Torsten Gavelin besviken en gång till. Jag tänker nämligen stå upp för och försvara monopolet Svensk Bilprovning. Jag gör det som gles- bygdsbo, för det finns ingenting i de utredningar som har gjorts när det gäller Svensk Bilprovning som talar för att det skulle bli vare sig billigare eller bättre för exempelvis glesbygdsborna om denna verksamhet låg i privata händer. Fordonsägarnas behov av en kompe- tent och välfungerande besiktningsorganisation kom- mer att tillgodoses genom att vi bibehåller monopolet. Herr talman! Det här var en något rapsodisk över- sikt av några av utskottets ställningstaganden. Sam- manfattningsvis kan man konstatera att utskottet stäl- ler sig bakom regeringens samtliga förslag till me- delsanvisningar. Slutligen vill jag säga några ord om den nya bud- getprocessen. Våra erfarenheter från höstens arbete är blandade. Positivt är att det skapas en bättre överblick över de samlade statliga utgifterna inom utskottsom- rådet. Genom att finansieringsfrågorna hela tiden finns med i behandlingen skapas också en större med- vetenhet om de ekonomiska konsekvenserna av olika ställningstaganden. Samtidigt vill jag erkänna att bytet av system för budgethanteringen har vållat ett visst bryderi. Dagens debatt har också visat att det blev litet svårt, på så sätt att vi har debatterat olika saker inom samma utgifts- område. Det kanske ändå är litet för tidigt att sätta betyg på den här budgetprocessen. Enligt min mening ökar dock hela tiden kraven på en förbättrad uppfölj- ning och utvärdering av politikens resultat. Ett bättre beslutsunderlag som förmår att visa konsekvenserna mer tydligt är också angeläget. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskot- tets hemställan på samtliga punkter och avslag på samtliga motioner och reservationer. 0567842515701 N 2010-01-01 00:00:00 214512 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0946/#anf107