2348956 GK0946 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:46 Måndagen den 16 december 1996/97 46 1996-12-16 00:00:00 Budgetpropositionen för budgetåret 1997. Kommunikationer (utgiftsområde 22) 26D9C403-5790-4311-83A3-31A4911C09B1 106 ULF BJÖRKLUND (kd) kd Herr talman! Riksdagens majoritet bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet beslutade den 22 november att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och dessutom en beräkning av statens inkomster för 1997. Kristdemokraterna har i sin budgetmotion förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken. Alternativet tar sikte på tre huvuduppgifter. För det första gäller det att skapa förutsättningar för nya och växande företag för att åstadkomma de nya jobben. För det andra gäller det att skapa resurser så att kommuner och landsting kan möta de snabbt växande behoven av vård och omsorg. För det tredje skall den ekonomiska saneringen bedrivas på ett sådant sätt att inte de mest utsatta grupperna drabbas ytterligare och att de som har drabbats mest av regeringens nedskärningar kompen- seras på olika sätt. När det gäller utgiftsområde 22, kommunikatio- ner, anser vi att en väl fungerande infrastruktur, in- klusive telekommunikationer och informationstekno- logi, är en central förutsättning för att svenskt nä- ringsliv i hela landet skall kunna expandera. I syfte att sanera statens finanser och göra en pri- oritering där satsade resurser i första hand kommer de operativa verksamheterna till del, föreslår vi följande förändringar av anslagsposterna: I förhållande till regeringens och Centerns bud- getram sparar vi 100 miljoner kronor vardera på Väg- verkets administrationskostnader respektive Banver- kets sektorsuppgifter. För att stärka den regionala balansen och öka möjligheterna för glesbygden att vara delaktig i de vackra orden om att "hela Sverige skall leva", vill vi anslå ytterligare 15 miljoner kronor mer än regeringen för driftsbidrag till de kommunala flygplatserna i skogslänen. För att också understryka vikten av en offensiv och framtidsinriktad miljöforskning, anslår vi 135 miljoner kronor utöver regeringen till Kommuni- kationsforskningsberedningen i syfte att de skall sat- sas på projekt inom ramen för ett miljöanpassat trans- portsystem. Totalt för område 22 är dock vårt alter- nativ till utgiftsram 50 miljoner kronor lägre än rege- ringens beslutade ram. I den nu gällande planeringsramen för åren 1994- 2003 har investeringsbehovet angivits till 100 miljar- der kronor. Regeringen har valt att minska beloppet med 20 miljarder kronor för den nya perioden under 1998-2007. Av dessa krympta anslag kan noteras att en större del går till vägsatsningar än till investeringar i järnvägsnätet. Kommunikationskommittén föreslog i sitt delbetänkande SOU 1996:26 en kraftig investe- ringsökning just i fråga om järnväg. Den linjen har regeringen valt att förbigå. Anslagsfördelningen borde enligt utredningen i procent vara 40-60 till järnvägens favör och inte 50-50 som regeringen föreslår i pro- positionen. Trots detta, vill jag påstå, pågår just nu en snabb upprustning av järnvägsnätet i Sverige. Investe- ringsvolymen ligger på en nivå som vi inte haft sedan förra seklet, då det nuvarande järnvägsnätet byggdes upp. I och med bilens intåg som transportmedel har investeringarna i järnvägen legat på en låg nivå under i stort sett hela detta sekel. Det har i sin tur resulterat i att järnvägen successivt tappat i konkurrenskraft i förhållande till andra transportslag. Det trendbrott som riksdagens beslut 1993 på fyr- partiregeringens initiativ innebar, var historiskt. För- hoppningsvis kan järnvägen i Sverige, något reduce- rad, men fortfarande på en acceptabel nivå, under den närmaste tioårsperioden återerövra ställningen som ett viktigt huvudtransportmedel för såväl person- som godstrafik. Med tanke på järnvägens fördelar på mil- jö- trafiksäkerhetsområdet, är det ett stort samhälls- ekonomiskt värde att alltmer av framför allt de lång- väga och tunga godstransporterna flyttas över från andra transportslag till järnvägen. Vidare behöver järnvägen sänka sina priser i förhållande till andra transportslag för att vara konkurrenskraftigt. SJ:s satsningar när det gäller persontrafiken har under senare år inriktats på affärsresor i stället för på vanliga privatpersoner. Den utvecklingen förstärks genom den senaste prishöjningen i september som var riktad mot resenärer i andra klass. Tåget är inte längre ett självklart resealternativ. Bil är billigare när t.ex. fler än en i samma familj skall ut och resa. Det är naturligtvis otillfredsställande. När det gäller vägnätet, reducerar regeringen in- vesteringarna i förhållande till tidigare investerings- takt. Regeringen förutskickar också i budgetproposi- tionen att de kan komma att minskas ytterligare på grund av ökat behov av drifts- och underhållsåtgärder. Statsbidraget för byggande och drift av enskilda vägar är ett bidrag till att behålla en levande lands- bygd och hålla vägarna öppna för alla i samhället. Efter att tidigare ha halverat bidraget, med risk för avstängning av vissa vägar för allmän trafik, föreslår man nu en kraftig utökning av anslaget. Detta väl- komnas - även om den tidigare nivån inte fullt ut återställts. Det kan i sammanhanget påminnas om att av det svenska vägnätets ca 420 000 km utgörs ca 280 000 km av enskilda vägar. Det viktiga programmet för att bygga bort de mest trafikfarliga vägarna måste prioriteras och fullföljas. Trafiken skördar många hundra dödsoffer varje år. Till det skall också läggas ett stort antal skadade per- soner, ofta med handikapp för resten av livet. Ett väl utbyggt kollektivtrafiksystem är nödvän- digt, inte minst för handikappade och andra grupper som av olika skäl inte har tillgång till bil. Viktigt är också att göra det enkelt att ha med sig cykeln, hör och häpna, på kollektiva transportmedel, tåg och buss. En aktiv cykelpolitik bör också främjas, då cykeln är ett bra transportmedel på kortare reseavstånd och dessutom bidrar till att förbättra folkhälsan. Låt mig sedan säga några ord om det här med flyg. En väl fungerande luftfart är ju en förutsättning för en framgångsrik regionalpolitik. Flyget kommer att spela en allt större roll när det gäller transportförsörjningen till och från Norrland - framför allt i fråga om person- transporter. Regeringens anslag till driftsbidrag till kommunala flygplatser i skogslänen är för lågt. Det räcker inte till för att täcka de nödvändiga behoven. Halveringen är helt oacceptabel och anmärknings- värd. Herr talman! En av de största utmaningar vi står inför inom transportsektorn är att skapa det miljöan- passade transportsystemet. Kommunikationsforsk- ningsberedningen, KFB, har bl.a. ett pågående bio- medels- och elhybridprogram som kommer att avslu- tas under 1997. Medel att starta nya projekt med bör avsättas i syfte att komma vidare bl.a. inom detta område. Det har vi också föreslagit och medelsanvisat i vår budgetmotion. Slutligen vill jag här också när det gäller tra- fik- och transportforskningen nämna de långt utveck- lade planerna på en internationell transporthögskola med placering vid högskolan i Dalarna. Det är ange- läget att detta arbete förverkligas med möjlighet till forskningsmedel från de olika kommunikationsverken och från aktuella forskningsstiftelser. Därtill får vi dock återkomma i ett annat sammanhang. Herr talman! Vi har ingen ordinarie ledamot i trafikutskottet, och vi har inte kunnat lägga fram våra yrkanden där. Jag skall inte heller här yrka bifall till några delar av vår motion. Däremot vill jag ange en röstförklaring. Vid eventuell votering kommer vi att stödja reservationerna 18, 22 och 33. 0653132951201 N 2010-01-01 00:00:00 214511 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0946/#anf106