2348955 GK0945 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:45 Fredagen den 13 december 1996/97 45 1996-12-13 00:00:00 Sveriges försvarspolitik mot sekelskiftet 0C610C77-D4C6-4FA3-9FF7-A5F153BBA820 45 Försvarsminister THAGE G PETERSON (s) s Herr talman! Det försvarsbeslut som riksdagen i dag skall fatta har förberetts mycket grundligt och i mycket stor öppenhet. Försvarsmakten och försvarets övriga myndigheter har alla lämnat underlag. För- svarsdepartementets dörrar har stått öppna för upp- vaktningar, motförslag och protester. Men det är regeringen och i sista hand riksdagen som fattar beslu- ten. Försvarspropositionen är utarbetad med oväld och med stor noggrannhet. Jag vill med kraft tillbakavisa alla insinuationer och allt tal om mygel. I den politiska debatten före- kommer ibland överdrifter, skamgrepp och personan- grepp. Så har också varit fallet efter det att försvars- propositionen lagts fram. Jag har valt att inte polemi- sera eller bemöta, hur skamliga angreppen än har varit. I dag vill jag här i kammaren göra ett undantag. Det senaste dagarna har det gått så långt att man ifrågasätter de demokratiska institutionernas rätt att göra en självständig prövning av Försvarsmaktens förslag, och man ifrågasätter riksdagsledamöternas oväld. Jag måste säga att jag blev utomordentligt förvånad och dyster. Jag trodde att en sådan inställ- ning tillhörde det förgångna. Herr talman! Jag vill därför göra det fullkomligt klart att Sverige är en demokrati. Ytterst är det svens- ka folket som bestämmer i allmänna val. Riksdagen och regeringen fattar besluten. Myndigheterna är underordnade riksdag och regering, och myndigheter- na och deras tjänstemän har att verkställa vad de demokratiska institutionerna har beslutat. Det nya försvarsbeslutet lägger grunden för ett modernt och starkt försvar långt in på nästa århundra- de. Under den kommande femårsperioden kommer det svenska folket att lägga ned över 220 miljarder kronor på sitt gemensamma försvar. Vi sänker för- svarsutgifterna något därför att krigsrisken har mins- kat radikalt och vårt säkerhetspolitiska läge har för- bättrats markant efter det kalla krigets slut. Men vi sparar mindre än de flesta länder. Det är inte fråga om vare sig nedrustning eller avrustning. Det är ett väl avvägt försvarsbeslut som ger vårt land ett värn mot krigstida angreppshot, ett skydd vid fredstida påfrestningar och en förmåga att delta i fredsfrämjande verksamhet utomlands. Försvarsbeslu- tet fullföljer satsningen på den bästa och modernaste materielen och tar samtidigt vara på det värdefullaste vi har i försvaret, nämligen den enskilda människan. Det är mycket glädjande att en stabil majoritet i riksdagen står bakom regeringens förslag. Socialde- mokraterna och Centerpartiet har utarbetat försvars- propositionen i nära och mycket förtroendefullt sam- arbete. Men det är värt att framhålla att också Folk- partiet liberalerna står bakom den föreslagna ekono- miska ramen. Det finns sålunda en betydande samsyn i den poli- tiska mittfåran. På ömse sidor finns däremot partier med helt motstridiga uppfattningar. Ett parti vill satsa tiotals miljarder kronor mer på försvaret, andra vill nedmontera rejält. När man läser reservationerna blir det tydligt hur fullständigt splittrad oppositionen är i kammaren i den här frågan. Det finns bara regeringens förslag, dvs. Socialdemokraternas och Centerns förslag. Det finns inte något huvudalternativ, bara spridda meningsytt- ringar från vänster och från höger - fem motstridiga partimotioner från fem oppositionspartier. Så är det, det kan ingen förneka. Jag noterar - det vill jag gärna säga - med viss be- svikelse att Moderata samlingspartiet har valt att isolera sig i försvarspolitiken. Moderaterna står pin- samt ensamma och utan inflytande i dag i försvarsfrå- gan. Det beklagar jag uppriktigt. Jag har gång på gång inbjudit företrädare för moderaterna till överläggning- ar och samtal. Men moderaterna har av taktiska skäl slagit igen dörren, och det har skapat förundran och missmod också inom de egna moderata leden. Moderaterna blev griniga när de inte fick bestäm- ma försvarsbudgetens storlek. Då var det enklare för dem att dra sig tillbaka och låta dörren gå igen, än att ta ansvar för de svåra besluten. Jag måste säga, herr talman, att Moderata samlingspartiet kort sagt har valt den enkla vägens politik, en ensam ökenvandring bort från det politiska inflytandet i försvarsfrågan. Det säger faktiskt en hel del om tillståndet i dag i Modera- ta samlingspartiet. Det är framför allt tre viktiga frågor som jag vill lyfta fram i det nya försvarsbeslutet. För det första skall flexibilitet och förmåga till an- passning efter skiftande hotbilder styra försvarets utformning. Det är en följd av det kalla krigets slut och gamla konfliktsenarier som har mist sin relevans. Detta är ett försvarspolitiskt nytänkande. För det andra utgår försvarsbeslutet från ett vidgat säkerhetsbegrepp. Säkerhetspolitik i vår tid handlar inte bara om militära angreppshot, utan också om civila hot och risker. Detta är ett säkerhetspolitiskt nytänkande. För det tredje slår Socialdemokraterna och Cen- tern entydigt fast att folkförsvarstanken skall genom- syra totalförsvaret. Detta är både ett vägval och en klar markering av att försvaret av vårt land är hela svenska folkets angelägenhet. Herr talman! Samtliga partier har liksom Försvar- smakten anslutit sig till anpassning som en styrande princip för försvarets utformning. Anpassning är en nödvändighet, inte som somliga tycks tro därför att försvarskostymen har krympts utan därför att det i dag och under de närmaste åren är omöjligt att förutse den säkerhetspolitiska utvecklingen på längre sikt. Vi måste ha en beredskap för att den militära hotbilden kan förändras till det sämre. Det är därför som an- passning löper som en röd tråd genom det nya för- svarsbeslutet. Det är de säkerhetspolitiska bedöm- ningarna och ingenting annat som avgör de ekono- miska satsningarna på försvaret. Det har riksdag och regering slagit fast i det första försvarsbeslutet för ett år sedan. Nya säkerhetspolitiska bedömningar kommer att göras vid kommande säkerhetspolitiska kontrollsta- tioner. Nästa kontrollstation skall granskas av riksda- gen 1998, om inte omvärldsutvecklingen motiverar en ytterligare kontrollstation redan 1997. Vi kan inte planera för en bestämd hotsituation eftersom vi i dag inte kan förutse vilka hot vi kan komma att möta. Vi kan inte ange exakt hur stort försvaret skall kunna bli i framtiden eftersom vi i dag inte vet hur stort det behöver bli. I denna fråga, herr talman, befinner vi oss i exakt samma situation som flertalet andra länder. Vi måste ha ett försvar som är flexibelt, som för- mår att utvecklas i takt med omvärldsförändringarna. Det är det nya. Försvaret skall kunna växa och föränd- ras om det säkerhetspolitiska läget försämras. Det är därför som regeringen ställer konkreta krav på kon- kreta, ständigt aktuella planer och beredskap för hur det skall gå till. På längre sikt innebär anpassning förmåga till ominriktning och tillväxt. Anpassning är då inte bara kvantitativ tillväxt, inte bara mer av det gamla - fler brigader, fler soldater eller fler stridsflygplan. An- passning är också försvarets förmåga att ställa om för att kunna möta nya hot. Vi vet att det tar lång tid att anskaffa moderna va- pensystem. Det är därför som vi i dag satsar stora belopp på modern materiel - u-båtar, ytstridsfartyg, flygplan och andra vapen av det allra modernaste slaget. Vi kommer att köpa ny materiel för mer än 15 miljarder kronor per år, och vi skaffar oss garantier för att svensk försvarsindustri behåller kompetens och kunskap på försvarsområdet och materielområdet. Över en halv miljard, 550 miljoner kronor, avsätts varje år för just detta. Moderaterna var tidigt ute och förklarade att det inte går att bygga en ansvarsfull försvarspolitik på anpassning. Men efter höstens intensiva debatt får jag till min glädje konstatera att moderaterna först gjorde halt och sedan helt om. Det som tidigare var hart när omöjligt att genomföra är nu en nödvändighet, oavsett anslagsnivå om jag får tro moderaternas partimotion. Det som förut hånades av moderaterna är nu enligt samma partis historieskrivning egentligen deras eget förslag. Jag bjuder gärna, herr talman, på detta i glädjen över en moderat tillnyktring på denna punkt. I vår tid kan inte försvaret betraktas enbart som en försäkring mot militära angrepp på vårt land. Gör man det menar jag att man visar okänslighet inför medbor- garnas legitima krav på trygghet i det fredstida var- dagslivet, och man gör försvaret en björntjänst. De resurser som vi bygger upp för att klara kriget måste vi kunna använda för att möta svåra påfrestningar i fred. Det vidgade säkerhetsbegreppet och framför allt synen på försvarets roll i det fredstida samhället gör de ideologiska skillnaderna tydliga mellan å ena sidan socialdemokratin och Centern, å andra sidan Modera- terna. De båda folkrörelsepartierna vill stärka samhäl- lets förmåga att möta också civila hot och risker. I hot-och-risk-propositionen tar regeringen för första gången ett samlat grepp om beredskapen mot fredstida hot och risker. Regeringen ställer krav på myndigheterna att varje år i sina årsredovisningar redovisa beredskapsläget för regeringen. Sedan kom- mer riksdagen varje år att få en samlad redovisning av hur beredskapsläget är. Det här är en nyhet, men det är också ett mycket klart besked om ett ökat ansvarstagande för de civila hoten och riskerna. Regeringen vill stärka det civila försvaret genom att starta utbildning till civila bered- skapsstyrkor. På sikt skall 10 000 ungdomar utbildas varje år för uppgifter inom räddningstjänst och be- folkningsskydd. Det är en viktig satsning och en in- vestering i kunskap och förmåga. Det har också rönt stor internationell uppmärksamhet. Det är detta som Moderata samlingspartiet kallar för trams. Att inte bygga upp ett starkare civilt försvar och en bättre beredskap för att möta de fredstida hoten vore att misshushålla med resurserna. Det vore att inte ge Sveriges folk skydd mot civila hot och risker. Regeringens satsning ger ett starkare civilt försvar i krig, samtidigt som den ger en fredstida bonuseffekt. Om ett antal år kommer det att finnas tiotusentals ungdomar runt om i Sverige med bättre kunskaper i sjukvård och katastrofberedskap. Herr talman! En av de viktigaste frågorna för mig har varit att bevara och utveckla folkförsvarstanken. Jag tror inte på någon yrkesarmé. Jag är rädd för att en fortsatt urholkning av värnpliktssystemet hade skapat en allt större klyfta mellan vanligt folk och försvaret. Jag instämmer helt och fullt i Överbefälha- varens uttalande om att det inte går att bygga ett starkt svenskt försvar utan det svenska folkets stöd. Det är vad det handlar om. Vi behåller värnpliktsutbildningen på en fortsatt hög nivå. Att många ungdomar får en utbildning inom totalförsvaret är viktigt, men minst lika viktigt är att utbildningen i sig är meningsfull och utvecklande. Att göra lumpen skall vara en merit, inte ses som en be- lastning. Jag vill passa på att informera riksdagen om att jag redan i slutet av januari kommer att inbjuda ar- betsmarknadens parter till överläggningar för att dis- kutera hur pliktutbildningen skall bli en verklig merit på arbetsmarknaden. Men folkförsvaret är också hemvärn och frivilliga försvarsorganisationer. Hemvärn, lottakårer, bilkåris- ter och de andra hör framtiden till. Hemvärnet mo- derniseras och förnyas. Vissa av frivilligorganisatio- nerna skall erbjudas möjligheter att delta i Östersjö- samarbetet. Jag har sedan min första dag som försvarsminister engagerat mig starkt för att öka antalet flickor som frivilligt mönstrar och gör värnplikt. Jag vill se mång- dubbelt fler kvinnliga officerare i framtiden. Den omställning som försvarsbeslutet innebär kommer att påverka många anställda och deras famil- jer och medföra stora påfrestningar för dem. Det är naturligtvis mycket beklagligt, men det är en konsek- vens av varje omorganisation. Och varje omställning innebär en påfrestning också för dem som skall ge- nomföra den. Vårt försvar har anställda med hög kompetens, och jag är därför övertygad om att detta borgar för att det positiva tar överhand över det nega- tiva och att alla nya möjligheter tas till vara på bästa sätt. Herr talman! Socialdemokraterna och Centerpar- tiet har tillsammans axlat ansvaret för att forma en ny försvarspolitik, som sträcker sig långt in på nästa sekel. Vi gör det med utgångspunkt i det vidgade säkerhetsbegreppet och med en tydlig ambition att också ta de civila hoten och riskerna på allvar. Vi fullföljer en omfattande modernisering av för- svaret. Vi skapar en bra balans mellan människor och materiel. Vi utkräver att försvaret skall ha förmåga till an- passning efter nya hotbilder. Vi vidareutvecklar Sveriges beredskap för freds- främjande humanitära insatser. Herr talman! Utifrån dessa principer förändrar vi det svenska försvaret. Utifrån dessa principer skapar vi ett starkt och modernt försvar på tröskeln till ett nytt århundrade. (Applåder) 0348268153001 N 2010-01-01 00:00:00 214258 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0945/#anf45