<anforande>
<dok_hangar_id>2348954</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0944</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:44 Torsdagen den 12 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>44</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-12 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kapitaltillskott till Amu-gruppen AB </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>F89CA4AF-25A7-46BD-8803-0FE3DF072A5A</anforande_id>
<anforande_nummer>315</anforande_nummer>
<talare>DAN ERICSSON  (kd)</talare>
<parti>kd</parti>
<anforandetext>Fru talman! En del tycker att jag inte skall säga
mer här i kväll.
Men Sonja Fransson säger att vi inte skall behand-
la detta nu, för uttalandet handlar om alla statliga
företag. Vi skall inte kunna säga något eftersom vi nu
behandlar Amu-gruppen. Jag måste säga, fru talman,
att logiken inte är helt glasklar. Nu skjuter vi in 600
miljoner kronor för att rädda Amu-gruppen. Varför
skall vi inte i det sammanhanget klargöra riksdagens
uppfattning? Frågan är vad som är regeringens upp-
fattning. Skall vi vara konsekventa, måste vi skicka
med detta uttalande. Annars finns det inget samband
mellan vad ni säger och hur ni sedan handlar vid
voteringsknapparna.
</anforandetext>
<intressent_id>0184488075016</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>214212</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0944/#anf315</protokoll_url_www>
</anforande>
