2348954 GK0944 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:44 Torsdagen den 12 december 1996/97 44 1996-12-12 00:00:00 Regional utjämning och utveckling (utgiftsområde 19) 290CABAE-F1FA-4650-8916-36F1A8339C50 210 ULF BJÖRKLUND (kd) kd Fru talman! De regionalpolitiska målen skall ga- rantera likvärdiga levnadsvillkor för alla medborgare i hela landet. Det är länge nu som vi använt de fina orden om att "Hela Sverige skall leva", men hur ser egentligen verkligheten ut? Regeringen redovisar själv i propositionen en tyd- lig tendens till ökad regional obalans. Regionalpoli- tiska insatser verkar på många håll endast fungera som tillfälliga plåster på allt djupare sår. Åtgärderna förmår inte stävja ett allt bekymmersammare inslag av långtidsarbetslöshet. Som ytterligare en tung sten på bördan kommer den försämrade situationen av att antalet tjänster inom områden som hälso- och sjuk- vård, skola, polis och barn- och äldreomsorg dras in och koncentreras till större orter. När svångremmen dras åt allt hårdare hör inte oväntat det svenska inlandet, och särskilt Norrlands inland, till de hårdast drabbade områdena. Aktuella siffror över befolkningsutvecklingen är på många håll alarmerande. Avfolkningen skapar alltmer svårlösta problem för de kvarboende. De nedskärningar som regeringen, ibland i samarbete med Centerpartiet, har gjort riskerar att rasera en del av den regionalpolitik som byggts upp under en lång tid. Sammanfattningsvis kan man säga att den statliga servicen snabbt försämras och koncentreras till länens eller i värsta fall regionernas huvudorter. Detta har inte minst drabbat mitt eget hemlän Dalarna. Det handlar där bl.a. om tingsrätter, kronofogdemyndighe- ter och skogsvårdsstyrelser. De mindre lasaretten håller på att avvecklas liksom vissa sjukvårdsspeciali- teter i de mindre kommunerna. Skogshögskolans verksamhet i Garpenberg, som etablerades som ett typiskt exempel på en regionalpolitisk satsning, för- svinner nu när den alldeles snart läggs ned. I den fördelning av forskningsmedel som vi beslutade om under gårdagen när det gällde tilldelning av medel till högskolorna fick fyra högskolor en stor satsning med forskningspengar, medan Dalarna ligger stilla under tre år framöver. Det här är anmärkningsvärt. Fru talman! Den viktiga detaljhandeln krymper också kraftigt i mindre och medelstora tätorter i hela landet. Konsumentverket betonar i en färsk under- sökning att utvecklingen när det gäller nedläggning av glesbygdsbutiker kan få förödande konsekvenser, främst i norra inlandet. Hittills under 90-talet har 34 % av glesbygdsbutikerna försvunnit, därav 27 % i de nordliga länen. Effekten slår inte sällan tillbaka på kommunerna genom bl.a. ökade krav på färdtjänst. Allt detta visar tydligt att regionalpolitik inte får handla bara om det som vi brukar kalla den "lilla" regionalpolitiken, utan att man i högsta grad måste ha en helhetssyn så att den "stora" regionalpolitiken också har rätt inriktning. Det är således motiverat med en parlamentariskt sammansatt översyn av regional- politiken med en bred inriktning enligt reservation nr 11. I en sådan utredning måste naturligtvis även stödområdesavgränsningarna studeras. Fortsatta möjligheter till arbetstillfällen, service och fast boende i våra skärgårdsområden kräver också viktiga satsningar för framtiden. Det bör övervägas om inte glesbygdsbegreppet när det gäller vissa skär- gårdsområden behöver kompletteras så att hänsyn tas till de speciella omständigheter som berör boendet i ö-situationer. I en översyn av regionalpolitiken finns ett antal intressanta exempel utifrån landet att studera och dra lärdom av. Ett nära samarbete etablerades för flera år sedan genom IEF, Inlandskommunernas Ekonomiska Förening. Ett tjugotal kommuner från Mariestad i söder till Gällivare i norr samarbetar aktivt kring inlandets utvecklingsmöjligheter, inte minst när det gäller turism- och servicenäringen, och där finns då Inlandsvägen och Inlandsbanan som sammanhållande band. En förlängning och vidareutveckling av detta samarbete pågår för närvarande tillsammans med kommunerna från Mariestad ned till Halmstad. Där- med pågår ett unikt samarbete mellan kommunerna i hela det svenska inlandet från Halmstad i söder till Gällivare i norr. Turismen i servicenäringen har i en uppgående konjunktur möjligheter till utveckling i inlandet. Här krävs ett aktivt stöd. När det gäller turismen arbetar IEF, Inlandskommunerna, aktivt med att tillsammans utveckla en småskalig landsbygdsturism. Med den resekatalogssatsning som producerades inför somma- ren 1996, kallad "Följ ljuset mot norr", uppvisar In- landskommunerna tillsammans med Sommarvägar i norr och SJ ett positivt turistiskt marknadsföringspro- jekt. Detta borde på sikt vidareutvecklas till en natio- nell resekatalogssatsning när det gäller landsbygdstu- rismen i form av natur- och kulturturism. Till detta projekt har även tilldelats medel ur EU:s mål 6-områdesfond. Som Kjell Ericsson mycket rik- tigt sade här: Den byråkratiskt krångliga hanteringen av EU-stöden har vi i detta sammanhang haft stor erfarenhet av. Pengarna beviljades för snart 1 ½ år sedan, men har ännu inte hunnit betalas ut fastän verksamheten redan är genomförd. En grundläggande förutsättning för ett Sverige i balans är naturligtvis väl utbyggda och fungerande kommunikationer. Ett effektivt transportsystem är därför nödvändigt för att göra hela Sverige konkur- renskraftigt. Tunga transporter skall dessutom själv- klart ske med järnväg. Utnyttjandet av modern informationsteknik skapar ständigt nya möjligheter till effektivisering av nä- ringsliv, utbildningsväsende och offentlig förvaltning. Men det skapar också helt nya förutsättningar för att utveckla glesbygdsområden. Exempel på felaktiga beslut som bidrar till att öka den regionala obalansen är regeringens minskning av anslagen till enskilda vägar, även om det har åter- ställts en aning, och nedskärningen av anslagen till de kommunala flygplatserna i skogslänen liksom den anslagsminskning till länsmusiken som aviseras inför 1998. Vidare beklagar vi avvecklingen av det statliga stödet till jordbrukets avbytartjänster. Trots att antalet jordbruk dramatiskt har minskat under de senaste decennierna är just jord- och skogsbruk en viktig del av småföretagen i glesbygd och på landsbygd. Här finns sannolikt också en framtida utvecklingspotential som komplement till annan verksamhet i form av kombinationssysselsättningar. Fru talman! Slutligen menar vi kristdemokrater att det på landsbygd och i glesbygd är av särskild vikt att det ideella engagemanget stimuleras, att skapa förut- sättningar för ett ökat samarbete och undanröja hinder för föreningar, kooperativ och enskilda till ökat an- svarstagande. Vi vill också lyfta fram byalagen och utvecklingsgrupperna, som på ett mycket positivt sätt arbetar med program för sin bygds utveckling på många håll i landet. Här arbetar Folkrörelserådet och glesbygdsmyndigheten på ett positivt sätt, bl.a. genom de återkommande landsbygdsriksdagarna, där man understöder och är pådrivare i arbetet. Fru talman! Vi bor i ett land med stora potentiella möjligheter. Vi har en fantastisk natur och fina kul- turvärden att ta vara på och vidareutveckla. Vi har också kreativa, ansvarstagande och kunniga männi- skor. Med dessa förutsättningar parat med, som vi hoppas, viktiga och riktiga politiska beslut och priori- teringar, borde vi tillsammans kunna ändra kursen mot en bättre och mer balanserad regional utveckling, som då kan hjälpa oss att få hela Sverige att leva. 0653132951201 N 2010-01-01 00:00:00 214107 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0944/#anf210