2348954 GK0944 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:44 Torsdagen den 12 december 1996/97 44 1996-12-12 00:00:00 Regional utjämning och utveckling (utgiftsområde 19) 8D3DAC76-7279-4DA7-A023-1554502718C6 204 HANS ANDERSSON (v) v Herr talman! Det känns som en dyster och väldigt gubbig debatt. Det blir inte bättre för att jag går upp i debatten, men sedan kommer ju Berit Andnor. Det är litet gubbigt i regionalpolitiken, om man ser på hur stöden fördelas. Det är mycket gubbar som får stöden. Men om man ser på utvecklingskraften i glesbygden, där det händer någonting och där litet initiativ tas, är det kvinnorna som är vid rodret. Det tycker jag är bra. De regionalpolitiska målen har vi varit ganska överens om. Resultatet är vi egentligen också överens om. Det noteras i utskottsbetänkandet att obalanserna har ökat. Jag tycker inte att man skall skylla på var- andra på det litet trista sätt som Moderaterna och Centern råkar in i: Det var ni som var dumma när det gäller arbetsrätten. Det handlar inte om det, och det vet ni. Det är fråga om mycket djupgående processer, som handlar om näringsstruktur, avstånd, utbild- ningsnivåer, befolkningsströmmar, demografi osv. Jag tror att dessa frågor kräver litet mer seriös hantering än att ta några små politikområden och peta på var- andra i partipolitiskt syfte. Jag skall använda mig av några myndighetstexter, som jag tycker är ganska bra. Vi använder dem allde- les för litet. Låt mig säga att jag ofta är kritisk mot utskottsbehandlingen, och det är jag även den här gången. NUTEK har lämnat sin stora rapport, 1996 års rapport om den regionala utvecklingen i Sverige. Den innehåller könsstatistik, åldersstatistik, branschstruk- tur, befolkningsströmmar osv. Analysen av vad som faktiskt händer är mycket intressant, men den ligger inte till grund för utskottets diskussioner. Jag tror att väldigt många inte ens har läst den, vilket är bekla- gansvärt. Vi måste utnyttja forskningsmaterial och myndigheternas rapporter när de håller hög kvalitet, och det tycker jag att NUTEK:s rapport gör i det här fallet. Jag skall läsa ett stycke ur NUTEK:s fördjupade anslagsframställan, bilaga 4. Angående sparplaner och saneringsplaner, som Socialdemokraterna och Centern har excellerat i beslutet, lyder texten: Bero- ende på länens ålderssammansättning, arbetslöshet och näringlivsstruktur skiftar effekterna på kort sikt av en budgetsanering mellan län. Av figur 9 framgår att det till största delen är de regionalpolitiskt priorite- rade områdena som kommer att drabbas av betydande förluster av inkomster och sysselsättning med nu gällande förslag. Här avses det budgetförslag som vi just har läst igenom. Jag läser vidare: Studerar man de totala bespa- ringarna per län, så kan man konstatera att Norr- landslänen tillsammans med Värmlands, Gotlands och Örebro län drabbas av besparingarna i högre grad än övriga landet. Slutsatserna av ett kapitel om avregleringarna är: Sammantaget är det rimligt att anta att de potentiella vinsterna av avregleringarna främst skall tillfalla konsumenterna i landets mer tättbefolkade områden. Detta visar att den vanliga politiken, den som handlar om ekonomisk politik, skattepolitik, transfe- reringspolitik, arbetsmarknadspolitik, näringspolitik, högskolepolitik, SJ, Banverket är sådant som egentli- gen avgör vad som kommer att hända i de olika regi- onerna. Arbetsmarknadsstyrelsen kom med en alldeles färsk rapport den 13 november, där man har tittat på arbetsmarknadens regionala effekter. Jag skall även läsa litet av vad som står där: Tunga industrilän har drabbats hårt av strukturella förändringar under 1990- talet. Skogslänen har tappat mark mot övriga delar av landet. Hösten 1996 uppgick arbetslösheten, inkl personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, dvs obalanstalet, till 17 % av arbetskraften i skogslänen, 12 % i storstadslänen, 9 % i Stockholm och Norrbot- ten 21,2 %. I olika kommuner är situationen än värre. Jag läser vidare: Kännetecknande för skogslänen är att den offentliga sektorn utgör den största näring- en. Offentliga sektorn omfattar nära 40 % av närings- verksamheten i skogslänen. Störst andelar finns det i Västerbottens och Norrbottens län, 42 % resp. 41 %. Neddragningar inom offentlig sektor märks nu i gles- bygden. Neddragningen i den offentliga sektorn har slagit igenom allt tydligare i flera län, t.ex. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Minskningen av sysselsättningen inom offentlig sektor kan leda till en mycket kärv arbetsmarknad särskilt för kvinnor i glesbygdslänen, där alternativ sysselsättning ofta saknas. Jag tycker att detta är intressanta synpunkter från objektiva myndigheter som noterar strukturföränd- ringar som sker och obalanser som uppstår. Det är just sådana obalanser som Vänsterpartiet har pekat på i den ganska korta motion som vi har lämnat in om regionalpolitiken. Den är kort eftersom vi ser att det är mycket turbulent inom hela området. Vi har en kombination, ibland en kollision, mellan EU:s strukturfonder och vår svenska, nationella regi- onalpolitik. Vi har neddragningar och bantningar inom den offentliga sektorn som har helt olika regio- nala effekter beroende på vilken del av Sverige vi ser på. Vi har ändringarna i transfereringssystemen, för- tidspensionerna. Vi har de ändringar vi just har ge- nomfört när det gäller systemet med skatteutjämning mellan kommuner. Vi har avregleringarna, som berör väldigt mycket av infrastruktur. Det handlar om Telia, det handlar om Posten, det handlar om elmarknaden. Det handlar om väldigt mycket sådant. Det handlar om transportsektorn. Var och en av som bor i glesbygden känner ju det här. Vi ser att det är krafter som drar. Inte ens en statlig regional myndighet som länsstyrelsen har något som helst grepp om frågan. Övriga statliga organ är organiserade på ett helt annat sätt. De bryter upp i helt andra regioner än länsstyrelsen, som vi har ett statligt ansvar för. Företagsstöden är gamla, tycker jag. De är passi- va. Jag har länge talat mot dem. Tyvärr har det kommit nya stöd nu inom EU, så att bidragsknarkan- det har blivit ännu värre. Har man att göra med gles- bygdsbor - inte minst från socialdemokratin och Centern - är det ibland jobbigt med knarkandet av sådana bidrag. Det är farligt. Det blir bara driftsstöd. Jag vill tala för utvecklingsinriktade insatser där man bygger upp nätverk mellan företag, där man höjer kompetens- och tekniknivån i företag och kopplar upp sig mot regio- nala högskolor. Det handlar också om kombina- tionsverksamhet, om turism och om verksamheter som förädlar vad naturen ger i respektive område. Distansutbildning och distansarbete är också viktigt, liksom att utnyttja IT. Det finns många vägar att gå om det bara finns idéer och om dessa får rätt stimu- lans. Det här att putta ut en miljon kronor här och hundra tusen kronor där för att köpa en maskin i en kommun eller ett stödområdet, det tror jag inte mycket på. Det där med att sätta ned socialavgifter har utretts tio gånger tror jag, och det är samma negativa effekt varenda gång. Transportstödet har också sina be- kymmer, men det är trots allt ett stöd som direkt skall kompensera för långa avstånd. Sedan kan man disku- tera vilka företag som får det och under vilka om- ständigheter. Vi har flera gånger yrkat på rejäla neddragningar av det passiva företagsstödet och det passiva regio- nalpolitiska stödet. Vi har försökt växla det i förhål- lande till utvecklingsinriktade fonderingar där länens politiska system tillsammans med näringslivet skulle få styra länens utveckling mot framtidssinvesteringar. Det kunde just handla om det som Patrik Norinder pratade om, exempelvis materialteknik i Bergslagen. Det är mycket intressant. Det finns god infrastruktur för det i kraft av kompetens, exportinriktade företag och kvalificerad forskning inom ett befintligt närings- liv. Det finns massor av duktiga mindre företag som kan starta en nischproduktion, finnas med i ett bredare nätverk och ta sig ut på marknader som de aldrig själva hade kunnat ta sig ut på. Jag tror också, och det har vi i Vänstern drivit ett antal år - vi kanske inte gjorde det för 20 år sedan, men vi har gjort det nu i 5-6 år - att det är viktigt med landsbygdsutveckling i form av företagsamhet. Det får gärna vara företagsamhet av just kombina- tionsnatur. Det är ofta så det blir ute i glesbygden och i skogslänen. Med tanke på allt som jag har talat om, och med tanke på allt som har hänt och som har lett till det som avspeglades i synpunkterna från AMS och NUTEK, krävs det nya riktlinjer, en ny inriktning för regional- politiken. Det är det första yrkande jag tänker göra. Det gäller vår reservation 1, om en ny inriktning av regionalpolitiken. Den bygger just på det resonemang jag har fört. Frågan om resurscentrum för kvinnor och var det skall placeras är inte alldeles enkel. Det ligger under NUTEK i dag, och det medför betydande nackdelar. Det finns skäl att det kvinnliga resurscentrumet inte skall vara så hårt kopplat till företagsamhet. Vi har därför stött den reservation som går ut på att man bör ha det direkt under Arbetsmarknadsdepartementet. Man bör alltså frigöra det från det direkta företagsstö- det. Jag tog upp frågan om infrastrukturen och avreg- leringen. Luftfartsområdet är viktigt. Vi har i motio- nen och i reservation 4, som jag yrkar bifall till, sagt att vi måste finna former för att utjämna kostnader. Vi måste hitta finansieringsformer så att vi över hela landet kan ha en infrastruktur som fungerar vare sig det gäller telefoni, post, luftfart eller tåg. Vattenkraftsproduktionen är en gammal klassiker som i alla fall Centern och Vänsterpartiet fortfarande hänger kvar vid. Det är en liten kort motion som Centerpartiet presterat den här gången. Ibland har vi gjort det, och ibland har den blivit något längre. Jag skall inte yrka bifall till den men jag står bakom den. Jag tycker att det är mycket viktigt att man kan göra bruk av de naturresurser som finns i de regioner som producerar dem, och att vi kan få just regionala fon- der för att utveckla ett framåtriktat näringsliv och en god infrastruktur. Jag nämnde frågan om regionala myndigheter. Vi har ett yrkande och en reservation. Jag skall inte yrka på reservationen nu eftersom jag vill försöka spara tid för kammaren, men det är väldigt viktigt att man kommer till skott när det gäller vilken regional orga- nisering vi skall ha av statliga myndigheter. Någon nämnde EU:s strukturfonder. Det är ett träsk med byråkratier och medfinansiering. Jag måste säga att jag inte tillhör dem som är glada för de här bidragen. Det är ytterligare ett bidragsträsk som vi dras in i. Det vore mycket bättre om vi med levande kraft kunde klara oss utan detta. Dessutom betalar vi två kronor från skattemedel för varje krona vi hämtar tillbaka till Sverige. Det är en mycket dålig affär. EU- medlemskapet är ett slags Ebberöds bank. Men så länge fonderna finns bör de ju utformas och utnyttjas på ett progressivt sätt för att skapa utvecklingskraft i våra utsatta regioner. Det jag har sagt, och en mängd andra omständig- heter, talar för att vi måste ha översyn. Jag minns med vilken våldsamhet socialdemokraterna var överens med mig om att vi var tvungna att ha en parlamenta- risk utredning när Börje Hörnlund ville ha sin lilla expertutredning. Då var det minsann inga problem. Argumenten var goda, och de gäller än i dag. I dag är det t.o.m. moderater, folkpartister, kristdemokrater och gud vet vilka mer som stöder förslaget, men då är inte socialdemokraterna med. Men visst är ni väl det? Kan inte Berit Andnor här komma med ett litet posi- tivt besked? Jag yrkar bifall till reservation 11. Några ytterligare reservationer har vi inte. Vi har två särskilda yttrande. Ett berör frågan om anslagen och transportstödet. Det kan ni läsa själva, jag skall inte gå in på det. Jag vill bara nämna att det finns en serie länsmotioner en sådan här gång. Från Vänster- partiets sida finns det några. Det är en som jag har observerat, det är den från Norrbotten som talar om ett utvecklingsprogram. Man kan säga att Norrbot- tensmotionen i koncentrat formulerar de krav och de problem som finns i skogslänen. Där kan man säga att Norrbotten är ett extremt fall. Det är särskilt stort, särskilt glesbefolkat och här särskilt långa avstånd till marknadscentrumen. Det programmet är verkligen ett exempel på vad en förnyad regionalpolitik skulle kunna innebära. Principfast och icke-populistisk som jag är, har jag inte yrkat bifall, och jag har ingen re- servation, men jag har ett särskilt yttrande som just ger en antydan om hur man kan se på utvecklingskraft i enskilda län som en del av en omfattande förnyelse av regionalpolitiken. 0500463008008 N 2010-01-01 00:00:00 214101 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0944/#anf204