2348952 GK0942 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:42 Tisdagen den 10 december 1996/97 42 1996-12-10 00:00:00 Anslag till rättsväsendet, budgetåret 1997 7932D57F-612A-407C-ABD4-691245D02818 94 INGBRITT IRHAMMAR (c) c Fru talman! Polisen skall upprätthålla ordning och säkerhet och i övrigt tillförsäkra allmänheten skydd och annan hjälp. Det övergripande målet för poli- sverksamheten skall vara att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Prioriterade områ- den är vålds- och narkotikabrottslighet. Ekobrottslig- heten är ett annat prioriterat område. Särskilt skall brott med rasistiska inslag uppmärksammas. Därom är vi överens. Polisen skall arbeta problemorienterat och resur- seffektivt. Polis bör då bl.a. finnas på tider och platser där risken annars är stor att brott begås. Polisen skall samarbeta och samverka med andra, och den skall arbeta brottsförebyggande. Särskilt bör polisen ut- veckla de möjligheter som det internationella samar- betet ger för att bekämpa organiserad brottslighet. Det är viktigt att polisens resurser och service kommer alla delar av landet till del. Dagens fördel- ningsmodell utgår i första hand från hur stort invånar- antalet är inom länen. Därutöver tas hänsyn till stor- städernas speciella problem samt till vissa problem som t.ex. sjöpolisverksamhet, tunnelbanebevakning och fjällräddning. Centerpartiet anser att det inom den s.k. fördelningsmodellen också borde finnas en sär- skild glesbygdsfaktor - precis som det finns en stor- stadsfaktor. Långa avstånd mellan länsinvånarna och polisen medför specifika problem. Det kan gälla tidsåtgång, bl.a. vid utryckningar. Alla förstår att sådant kräver extra resurser. Centern har länge arbetat för en väl utvecklad när- polisverksamhet. Vi vill prioritera det. En övergång till alltmer närpolisverksamhet sker också i många län i landet. Det är viktigt att den fortsätter och byggs ut. För detta krävs stort engagemang från chefer och personal så att verksamheten kan leva upp till stats- maktens intentioner. Fortsatt utbildning och metodut- veckling krävs om närpolisreformen skall lyckas. Alla närpoliser behöver bra, grundläggande kun- skaper i brottsutredning. Kontakten mellan åklagare och närpoliser måste underlättas mer. Vissa län har enligt Centerpartiets uppfattning en alldeles för låg ambitionsnivå när det gäller utbyggnaden av närpoli- sen. Det är anledningen till att vi har en reservation på området. Vi vill tydligt uttrycka att verksamheten måste prioriteras i alla län. Närpoliserna arbetar problemorienterat och ingri- per särskilt mot vardagsbrottsligheten. Det är särskilt viktigt med insatser mot den s.k. ungdomsbrottslighe- ten. Här vill jag särskilt betona hur viktigt det är att medlingsverksamhet kan byggas ut och användas i alla kommuner. Det tycker vi i Centerpartiet, men tyvärr går det väldigt trögt på medlingsområdet. Samarbete mellan närpolis och skola bör också vara en naturlig bas för polisverksamheten, liksom samarbete mellan närpoliser och andra organisationer, föreningar, enskilda och näringslivet. Med närpoliser- nas lokala kännedom kan brott som inbrott, vandali- sering, gatulangning av narkotika, ordningsstörande verksamhet och misshandel mycket lättare klaras upp. Rikspolisstyrelsen har en viktig uppgift i att stödja och påskynda utvecklingen i de län där utbyggnaden av närpolisverksamheten går sakta. Den 1 juli i år skapades en ny organisationsstruk- tur för åklagarväsendet, vilket tidigare berörts här i kammaren. Det blev 7 åklagardistrikt jämfört med 13, som tidigare fanns. Antalet åklagarkamrar blev 42 jämfört med tidigare 83 lokala åklagarmyndigheter. Denna centralisering av verksamheten, som vi i Cen- tern röstade mot, har lett till förseningar av mål, pre- cis som vi misstänkte. Enbart mål med förtur behand- las inom rimlig tid. Lednings- och samordnings- problem har konstaterats. Låt oss bara hoppas att de är av övergående natur! Åklagarkontakterna med polisen har på många håll ändrat karaktär. Från att det tidigare varit dagliga nära kontakter har nu kontakterna försvårats, och de måste noga planeras. Nu tycks inte heller ekonomin kunna hållas. Eventuellt behöver organisationsför- ändringsarbetet tillföras ytterligare medel. Vi i Cen- tern anser att allt detta tyder på att pågående centrali- sering av rättsväsendet måste motarbetas. Decentrali- seringen när det gäller polis-, åklagar- och dom- stolsverksamhet måste värnas. När det gäller lokalt brottsförebyggande arbete anser vi i Centern att kommunerna nu skall upprätta lokala trygghetsplaner. Alla måste hjälpas åt för att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Detta görs bäst på lokal nivå, där kunskapen om spe- cifika problem och behov av insatser finns. Planerna skall upprättas i samverkan med de myndigheter som verkar inom olika aktuella områden. Det kan gälla polis, socialförvaltning, skol- och fritidsverksamhet, berörda boende, butiksägare, föreningar, Kyrkan och många andra. Planerna skall behandla frågor om ren brottsprevention, men också frågor om rädsla för brott och om problem med skadegörelse, bråk och busliv i grannskapet. Polisen och det övriga rättsväsendet kan inte längre ensamma förebygga och minska brottslig- heten i samhället. Det är allas vårt ansvar att göra det. Jag yrkar bifall till reservation 29, där vi utvecklar detta. Jag yrkar också bifall till reservation 24, som handlar om BRÅ, Brottsförebyggande rådet. I reser- vationen påtalas att den inriktning som brottsforsk- ning och utvecklingsverksamhet numera har, tillsam- mans med informations- och förlagsverksamhet och ansvaret för den officiella rättsstatistiken, är en mycket god plattform för ett utvecklat stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Det finns ett stort behov av forsknings- och ut- vecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Forskningen berikas när den bedrivs i olika miljöer. Forskning vid sektorsorganen utgör ofta ett nödvändigt komplement till den verksamhet som bedrivs vid universitet och högskolor. Inom sektorsorganen belyses annorlunda problemformuleringar än inom de inomvetenskapliga. Sektorsorganen bidrar därmed till en förnyelse som gynnar forskningen som helhet. Det skulle vara mycket olyckligt om enbart en forskningsinriktning blev dominerande inom kriminologin. Den risken kan finnas om forskningen inte bedrivs i olika miljöer. Forskningskompetens vid BRÅ är nödvändig ock- så av andra skäl. Denna kompetens är nämligen en nödvändig förutsättning för andra uppgifter vid BRÅ såsom rättsstatistik, granskning, värdering och infor- mation om forskningsresultat. Detsamma gäller vid utformandet av utbildning i brottsprevention och medverkan i sådan utbildning. Det är viktigt att värna om den höga kompetens som i dag finns vid BRÅ. Det är också väldigt viktigt att värna om det goda anseende och rykte som BRÅ har både nationellt och internationellt. Förhoppningsvis kan vi i denna kam- mare vara överens om detta. 0933523418809 N 2010-01-01 00:00:00 213633 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0942/#anf94