2348952 GK0942 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:42 Tisdagen den 10 december 1996/97 42 1996-12-10 00:00:00 Anslag för budgetåret 1997 m.m. i vad av- ser utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bo- 5EDC7159-FD4F-43B6-9DEB-35FE645844F0 9 PER LAGER (mp) mp Herr talman! Så som den nya budgetprocessen fungerar har det inte varit möjligt för mig att i det här skedet reservera mig för 600 miljoner kronor till al- lergisaneringsbidrag och för 5 miljoner kronor till radonbidrag i enlighet med vårt förslag till budget. Eftersom riksdagen har avslagit ytterligare medel till utgiftsområde 18 måste prioriteringar ske inom ut- giftsområdet, vilket i sin tur skulle kräva ett helt nytt budgetförslag från vår sida. I stället återkommer vi i samband med vårpropositionen 1997 i fråga om bl.a. allergisaneringsbidraget. I den bostadspolitiska utredningen - några av oss som nu finns i denna kammare har suttit med där - var vi överens om det mesta, med undantag av Mode- raternas representant och i slutet delvis också av Vänsterns. I mångt och mycket handlar det om en ny syn på bostadspolitiken. Det handlar alltså om att i första hand omprioritera till redan byggt bestånd av bostäder, sanera och förbättra samt skapa förutsätt- ningar för ekologisk och ekonomisk långsiktighet, liksom om integration och attraktion - ja, helt enkelt om att satsa mera på boendet och på bostadsområden som redan finns än på nyproduktion. Rätten till ett hem, som vi hävdat internationellt, skall gälla alla här hemma, särskilt de hemlösa. Många motioner har anknytning till de frågor som vi behandlade i utredningen. Den samsyn som vi där, trots olika utgångslägen, lyckades formulera kring bostadspolitiken i dess helhet är självklart ett resultat av kompromisser. Jag anser att skärpningar i betän- kandets skrivningar i en del fall är på sin plats, efter- som kompromissandet i utredningen har vattnat ur en del förslag och eliminerat själva förändringskraften. Efter remissförfarande och propositionsskrivande finns kanske risken att det inte är så mycket kvar av förslagen. Jag säger detta på grund av de återkom- mande hänvisningarna i betänkandet till den bostads- politiska utredningen. Herr talman! Jag går nu över till Miljöpartiets re- servationer i betänkandet. 1. Radonet i bostäder och i dricksvatten från egna brunnar är ett väldigt allvarligt problem. Miljöpartiet vill minst ha kvar bidraget på nuvarande nivå, vilket innebär en förstärkning med 5 miljoner kronor till den preliminära anslagsberäkningen för 1998 och 1999. 2. Vi vill ge kommunerna möjlighet att införa kommunala lägesavgifter för att kunna begränsa före- tagsetableringar i centrum. Utvecklingen har visserli- gen avstannat när det gäller kontoriseringen, men kommunerna bör ges ett verktyg som - om det behövs - hjälper till med att i stället befolka och "bostadisera" innerstadsdelarna. 3. I tre motioner har vi från olika utgångspunkter försökt ge förslag och komma med motstrategier som kan minska segregationsproblemet i de mest utsatta bostadsområdena. Det handlar om att flytta ut delar av högskoleutbildningen, inrätta fler samlingslokaler, satsa på s.k. ekostadsdelar, förbättra utemiljön, full- följa allergisaneringsprogrammet, lyfta den konstnär- liga utsmyckningen, sätta in åtgärder mot värdar som diskriminerar invandrare, förbättra boendeinflytandet, delaktigheten och självförvaltningen, stimulera fri- tidsverksamheten, variera hustyperna, tillåta s.k. fri- zoner från vissa statliga regler m.m. De här förslagen skall ses som idéer och uppslag, prövade och opröva- de, för att stimulera och peka på möjligheter i föränd- ringsarbetet. Varje förändringsprocess måste självfal- let sedan utgå från de önskemål som de boende själva har. Det är den grundläggande förutsättningen för framgång för de kommunala utvecklingsprogrammen. 4. Vi i Miljöpartiet vill avveckla generella sub- ventioner till ny- och ombyggnad av bostäder och i stället lägga tyngdpunkten i statens subventioner inom bostadssektorn på bostadsbidragen, som hittills visat sig träffsäkra och som kunnat ge en bra fördelnings- politisk profil. Under en övergångsperiod anser vi dock att vissa speciellt regionalt/socialt villkorade och miljövillkorade investeringsbidrag skall kunna utgå - inte bara, menar jag, enligt strikt gällande miljölag- stiftning utan också med försiktighets- och substitu- tionsprinciperna som vägledande, alltså projekt i framkanten på utvecklingen. Vi anser också att det nu är dags att lyfta de este- tiska värdena. Varje större ny- och ombyggnad bör villkoras med minst 1 % i konstnärlig utsmyckning. Denna procent har funnits med som en rekommenda- tion sedan 1937 och har mer eller mindre, mest mind- re, följts av stat, landsting och kommuner. De vackra husen med harmonierande former och material, hus som t.ex. har ögon, inte bara tomma hål - hus omgiv- na av en skön närmiljö - har stor betydelse för triv- seln i våra bostadsområden. Som villkor för statligt stöd vid ny- och ombyggnad av offentliga lokaler, hyresbostäder och bostadsrätter kräver vi därför att minst 1 % av investeringskostnaderna avsätts till estetisk utformning. Att komma dithän skulle betyda mycket för våra arkitekter, konstnärer och konsthant- verkare och inte minst för de boende själva. Det har nu under lång tid byggts alldeles för mycket fult, slarvigt och själlöst. Arkitekten måste alltså får tillba- ka möjligheten att "signera" sina hus. 5. Vi i Miljöpartiet har klart prioriterat allergisa- neringsbidraget framför generella ny- och förbätt- ringsstöd. Däremot ställer vi i en reservation gemen- samt med Centern, Folkpartiet, Vänstern och Krist- demokraterna upp på kravet att redan påbörjade pro- jekt skall kunna slutföras i en takt som inte riskerar kvaliteten på arbetet. Det innebär att slutdatum för färdigställandet flyttas fram ett år för respektive stöd. I ett särskilt yttrande har jag och Owe Hellberg, Vänstern, samtidigt påpekat att regeringen inte kan gömma sig bakom påståendet att det saknas medel till allergisaneringsåtgärder. De arbetsmarknadspolitiska medlen räckte till ytterligare påbackning med 0,5 miljarder kronor till förbättringsåtgärder i våras. Nu finns det också pengar till studentbostäder. Det handlar alltså om prioriteringar. Regeringen anser tydligen inte att satsningen på att allergisanera skolor, daghem och bostäder - dvs. barnens hälsa - är till- räckligt viktig. Jag behöver inte här upprepa situationen vad gäl- ler utbredningen och utvecklingen av astma, allergier och annan överkänslighet bland framför allt barn. Är det inte vår förbaskade skyldighet att ta ansvar? Jag undrar inte, utan jag påstår det. Eventuellt överblivna medel från förbättringsbi- dragen bör därför självklart flyttas över till allergisa- neringsbidraget. Jag förutsätter dessutom att regering- en omprövar sitt tidigare ställningstagande och åter- kommer med ett förslag om en utökad ram för allergi- saneringsbidraget med minst 600 miljoner kronor. 6. Bosparande är ett viktigt framtida sparande, an- ser jag, speciellt för ungdomen. Men det måste då, enligt min mening, kopplas till sparsystem med mycket låga eller inga räntor på det sätt som t.ex. JAK-banken i Sverige arbetar och så som de fram- gångsrika tyska bosparkassorna fungerat under när- mare 70 år. I den bostadspolitiska utredningen kom vi inte riktigt ända fram. Bospararna får visserligen genom utredningens förslag en tryggare och starkare ställ- ning. Men det som fattas är någon form av stimulans, som kan få bosparandet att bli en prioriterad spar- form, att få bostadssektorn att bli en robust del av vår nationella ekonomi. Det gäller att från samhällets sida premiera sparandet framför lånandet. Det är en viktig princip, anser jag. Jag har i det här sammanhanget också ställt mig bakom yrkande 9 i Vänsterns partimotion angående reglerna för ungdomsbosparandet. Sparformen, om den skall fortsätta i nuvarande form, måste knytas hårdare till utgifter för boendet och inte kunna utnytt- jas till annat. 7. Herr talman! Utvecklingen mot ett ekologiskt anpassat byggande går alltför långsamt. Trots en lång rad lyckade exempel sker fortfarande huvuddelen av bostadsproduktionen på ett sätt som inte tar till vara möjligheterna till miljöanpassnig. Därför måste staten ge ett fortsatt utökat stöd till ekologiskt experimentbyggande. Ny kunskap behöver tas fram, utvärderas och spridas. Det gäller förnybara energislag, sol, vind, vatten och biomassa, och kom- binationer av dessa. Det handlar om nygamla miljö- riktiga material, olika kretsloppsanpassade va-system och hur man bäst placerar bostäderna i förhållande till mark, väder och vind och behov av infrastruktur. Byggforsknigsrådet har en viktig uppgift att fylla både vid utvecklandet av framtidens boende och vid infor- mationsspridningen. 8. Jämställdhetsaspekter skall vägas in i all fysisk planering, inte minst vid ny- och ombyggnad av bo- städer och bostadsområden. Centern, Folkpartiet, Vänstern och Miljöpartiet har en gemensam reserva- tion om vikten av att kvinnoperspektivet inte längre negligeras. I den bostadspolitiska utredningen finns ett särskilt kapitel om jämställdheten där man inte tvekar om det viktiga med jämställdhetsfrågorna och kvinnors inflytande. Ordet "bör" har i utredningen bytts ut mot "skall". Jag känner mig faktiskt skyldig till det. Det kan synas som en bagatell, men det är i själva verket avgörande för hur vårt framtida boende skall planeras. 9. Fonden för fukt- och mögelskador har en viktig funktion att fylla. Vart tionde småhus räknar man med har problem med fukt och mögel. Under en tid fram till den förste oktober i år har det utgått ett särskilt bidrag för att minska självrisken. De pengarna, 40 miljoner kronor, togs ur den stora överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet om allergisane- ringsbidraget och hade effekt, men det var inte till- räckligt. En fukt- och mögelskada kostar ofta stora pengar att åtgärda, och dagens regler är utformade så att många fastighetsägare helt enkelt avstår från att vidta åtgärder. Självrisken bör därför, som vi föreslår i vår partimotion, maximeras till 50 % av reparationskost- naden. Omläggningen av stödvillkoren bör finansieras inom den ekonomiska ramen för stödet från fonden. Dessutom måste man satsa på mer information om stödmöjligheten. Människor i s.k. mögelhus skall inte behöva försöka dölja sina problem - i stället skall samhället göra det möjligt för de utsatta att snabbt kunna åtgärda skadorna och komma tillrätta med orsakerna. 10. Till sist, herr talman, vill jag nämna bostads- bidragen och förändringen av dessa. I våras var jag med på ytbegränsningarna för att på så sätt hjälpa ungdomarna att få stöd i sitt boende. Vad gäller in- komstgränserna var vi flera som insåg att de skulle slå förfärligt snett. Problemet är som alltid att beslut som inte föregås av tillräckliga konsekvensbeskrivningar lätt får effekter som ingen vill eller kan ta ansvar för. Jag tillhör dem som kräver en sådan här kon- sekvensbeskrivning och utvärdering, inte minst för barnens skull. Barnkonsekvensbeskrivningar skulle vi för övrigt ha med i de flesta beslut vi fattar här i riks- dagen. Om det visar sig att det enda sättet att undvika de värsta avarterna är att i stället göra en tillfällig och generell sänkning av alla bostadsbidrag så är det bätt- re än att någon drabbas på ett fullständigt oaccepta- belt sätt, enligt min mening. Med detta, herr talman, yrkar jag särskilt bilfall till reservationerna nr 3, 15, 21, 24 och 28. Självklart står jag även bakom de övriga reservationer och sär- skilda yttranden som jag har skrivit under. 075043103804 N 2010-01-01 00:00:00 213548 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0942/#anf9