<anforande>
<dok_hangar_id>2348952</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0942</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:42 Tisdagen den 10 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>42</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-10 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Anslag till rättsväsendet, budgetåret 1997 </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>0B7C967A-8981-4A3D-91FA-8CF4F8158CFE</anforande_id>
<anforande_nummer>89</anforande_nummer>
<talare>Justitieminister LAILA FREIVALDS (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Det pågår givetvis beräkningar av vad
Schengensamarbetet kommer att kosta. Det finns ett
särskilt uppdrag givet till Statskontoret, vilket kom-
mer att redovisas den 20 januari. Då får vi fakta på
bordet och kan bedöma vilka belopp det är vi talar
om.
Men framför allt är det viktigt att konstatera att
det inte kommer att ske några stora investeringar vad
gäller Schengen under 1997. Den stora kostnaden för
Polisen handlar ju om en investering i ett nytt infor-
mationssystem. Men inom Schengen vet man ännu
inte vilket system det skall bli fråga om, om det blir
det system som hittills har tillämpats eller om det blir
ett nytt system som är på väg att skapas. Vi talar fak-
tiskt om investeringskostnader som ligger betydligt
längre fram i tiden. Men låt oss lämna den frågan, för
här är fakta som de är. Det kan inte ens Gun Hellsvik
göra någonting åt.
Gun Hellsvik påstod att vi började med besparing-
arna utan att veta vilka förbättringar som skulle göras.
Får jag då erinra om att det var den borgerliga rege-
ringen som började med besparingarna på Polisen.
Besparingar på 500 miljoner kronor ställde den bor-
gerliga regeringen som krav. Då kommer förmodligen
Gun Hellsvik att säga att det var vi som tvingade
regeringen att göra besparingarna. Men det var väl tur
att vi i god tid började att se över ekonomi och funk-
tionssätt i organisationerna. Även när vi satt i opposi-
tion tog vi det ansvaret.
Gun Hellsvik talade tidigare om domstolarna. Jag
skulle vilja kommentera även detta. Den osaklighet
som ligger till grund för Gun Hellsviks sätt att debat-
tera är påfallande. Hon påstår att det inte finns något
annat skäl till att en del domare har begått fel i sin
tjänsteutövning än tidsbrist och att de har för mycket
att göra. Jag har inte hört någon domare påstå detta,
utan tvärtom skyndar de sig att säga att det aldrig är
möjligt att skylla på tidsbrist om man gör fel i ett
enskilt ärende. Om man däremot får ökade balanser i
sin verksamhet, om högarna växer för att man inte
hinner med ärendena, då kan man skylla på tidsbrist.
Då skulle man ju kunna tro att det är detta som är
faktum i domstolarna i dag. Men sanningen är att
mellan 1993 och 1995 har balanserna i domstolarna
sjunkit med drygt 10 000 ärenden. Om det vore så att
tidsbristen skulle vara ett problem skulle balanserna
öka, men det gör de faktiskt inte, Gun Hellsvik.
</anforandetext>
<intressent_id>023712446506</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>213628</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0942/#anf89</protokoll_url_www>
</anforande>
