2348952 GK0942 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:42 Tisdagen den 10 december 1996/97 42 1996-12-10 00:00:00 Anslag till rättsväsendet, budgetåret 1997 954CE629-BE4B-4CB0-BC3F-E5BEDCC20348 79 ROLF ÅBJÖRNSSON (kd) kd Fru talman! I det här allmänna avsnittet hade jag inte tänkt säga så mycket. Jag tycker emellertid att det är viktigt att peka på några satser som jag tycker är väldigt bra och som vi står bakom. Jag tror att de flesta står bakom dem, men det är ändå bra att läsa upp dem. "Den kriminalpolitiska inriktningen bör enligt ut- skottets mening grundas på en helhetssyn och på en inriktning av den allmänna politiken som leder till social trygghet, en rättvis fördelning och ett samhälle som vilar på solidaritet mellan människor. Hänsynen till brottsoffren är en del av den helhetssyn som ut- skottet här gör sig till tolk för." Det är en utmärkt utgångspunkt, tycker vi, för en kriminalpolitik som bär. Senare i utskottstexten talas det om det här med prioritering: "Vad utskottet nu anfört hindrar natur- ligtvis inte att också brottsbekämpningen har stor betydelse, och utskottet delar regeringens uppfattning att våldsbrott, narkotikabrott samt ekonomisk och annan grov organiserad brottslighet måste priorite- ras." Det står vi naturligtvis bakom, som alla andra. Men jag tycker ändå att man i det här samman- hanget bör höja ett varningens finger för det här med prioritering inom rättsväsendet. Jag har en känsla av att det här kan ha gått för långt, för det bryter egentli- gen mot en fundamental princip i en rättsstat: att man skall behandlas lika. Har man begått ett brott skall det beivras. Ute i verkligheten är det de facto bara vissa brott som blir handlagda, medan andra bara läggs på hög. Många tar sådana här uttalanden till intäkt för att man kan underlåta att fullfölja beivrandet av brott, och det är naturligtvis väldigt olyckligt. Man bör alltså vara medveten om faran i det här prioriterings- resonemanget. Ett annat bra stycke är det här, under rubriken "Det framtida rättsväsendet": "Ett väl fungerande rättsväsende är av fundamental betydelse för att upp- rätthålla den demokratiska rättsstaten. Rättsväsendet skall hålla hög kvalitet och vara kostnadseffektivt. En förutsättning för att kunna upprätthålla rättssäkerheten och rättstryggheten är att rättsväsendet kan hantera sina uppgifter på ett korrekt sätt och inom rimlig tid. Likaså är en effektiv indrivning av skatter och avgifter av stor betydelse för statens finanser." Ja, just det. Det är mycket av det här som är självklart. Men det är inte självklart om vi ställer de här texterna mot den verklighet vi har utanför. Det är inte så att hanteringen av en rättsfråga alla gånger blir så lyckad. Det är sällan som rättssaker hanteras inom rimlig tid. Tvärtom är detta i nuläget snarare ett mål att sträva mot. Men det är bra om vi är överens om att de här målen är viktiga att upprätthålla. Jag skulle vilja lägga till en innebörd som jag tycker har bäring på de här tingen, och det är vikten av rättsreglernas förankring i det allmänna rättsmed- vetandet. Vi måste hela tiden ha klart för oss att rätts- ordningens möjligheter till korrektiv genom poliser, åklagare, domstolar och kriminalvårdsanstalter endast kan utgöra en del av samhällets inslag för att få män- niskor att handla på ett socialt acceptabelt sätt. Män- niskornas egen uppfattning om vad som är rätt och riktigt är av fundamental betydelse. Ett väsentligt inslag i en god rättskultur är att lagstiftaren och de rättstillämpande myndigheterna agerar i samklang med djupt kända krav och behov hos människorna i fråga om vad som är rätt och fel. När vi sålunda i dag debatterar rättsväsendet genom poliser, åklagare, domstolar och kriminalvårdsanstalter bör vi också hela tiden begrunda vad vi som lagstiftare åstadkom- mer för att öka rättsordningens förankring ute bland människorna. Jag har också några tekniska synpunkter. Vi har ju motsatt oss besparingar helt och hållet inom rättsvä- sendet, och det tycker jag är så självklart att jag inte tänker utveckla det närmare. Men i utskottsbetänkan- det står det: "Utskottet vill tillägga att ett syfte med det omfattande förändringsarbete som nyss redovisats är att skapa utrymme för kostnadsminskningar med bibehållen hög kvalitet i verksamheten. I själva verket är det, som utskottet anförde i sitt yttrande till fi- nansutskottet om utgiftsramen (1996/97:JuU1y), svårt att se att det skulle vara möjligt att inom ramen för en i allt väsentligt oförändrad struktur genomföra bespa- ringar av den storleksordning som är aktuell för de närmsta åren. Härför krävs att redan beslutade organi- sationsförändringar får en kostnadsbesparande effekt, att andra sådana förändringar som nu diskuteras ge- nomförs och att resultatet blir det önskade. Slutligen krävs att lagändringar som regeringen förelagt eller avser att förelägga riksdagen också antas." Det är ju kolossala förutsättningar och förbehåll som man här skriver in för att dessa besparingar skall fungera! Jag menar att det är en fullständigt oaccepta- bel utgångspunkt att chansa på att det möjligen kan gå om vi drar ned på det här under förutsättning att x antal omständigheter inträffar. Det är Kristdemokraternas uppfattning att det inte finns utrymme att genomföra besparingar i rättsvä- sendet med bibehållen kvalitet och effekt. Det är sällan så att man kan få något bra utan att betala; det gäller över huvud taget i livets alla skeden. Om detta är möjligt måste det i så fall först visas innan man kan genomföra nedskärningen - precis som Gun Hellsvik sade. Vad som i dag sker är att det redan från början bristfälliga rättsväsendet ytterligare försämras och demonteras. Det är viktigt att göra klart att man inga- lunda kan få bättre rättsvård med mindre ekonomiska resurser. Rättsvård är i sig resurskrävande och måste så vara. Man kan inte jämföra rättsvården med en bilfabrik där man genom ökad grad av automatisering kan höja produktionstakten. I rättsvårdens väsen lig- ger att en viss omständlighet och ett personligt, mänskligt engagemang i varje enskilt fall måste till. En dålig rättskultur och en svag rättsvård medför att människor far illa, samhället fungerar sämre och olika kvaliteter deformeras. Vi deltar inte i beslutet om fördelning av anslag, då vi har en annan anslagsram. 0530361204603 N 2010-01-01 00:00:00 213618 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0942/#anf79