2348952 GK0942 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:42 Tisdagen den 10 december 1996/97 42 1996-12-10 00:00:00 Anslag för budgetåret 1997 m.m. i vad av- ser utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bo- A1CC3C41-9A23-487B-A49B-C2F437CCF154 7 ERLING BAGER (fp) fp Herr talman! Först vill jag uttrycka det positiva i att bostads- och näringsminister Jörgen Andersson närvarar vid debatten. Vi är inte så vana vid att stats- råden närvarar i kammaren så ofta. Det beslut som fattas på det bostadspolitiska om- rådet kommer att påverka människors ekonomiska vardag i allra högsta grad. Folkpartiet anser att det därför är extra viktigt att de politiska besluten ger hyggliga grundförutsättningar för människor i deras planering. Den parlamentariska utredningen om bostadspoli- tiken som nyligen har slutförts ger möjlighet till såda- na förutsättningar. Detta är viktigt och gäller också för bostadsmarknaden i övrigt. Fastighetsägare, bo- stadsrättsföreningar, kommuner och långivare behö- ver beslut som är någorlunda långsiktiga. Syftet med bostadspolitiken bör ju vara att alla skall få tillgång till en bra bostad. Men önskemålen och behoven varierar, inte bara mellan olika människor utan också mellan olika perioder i en människas liv. Det som är nödvändigt för den som är äldre kan vara onödigt för den som är ung. Därför är det viktigt att vi har ett varierat bostads- bestånd både när det gäller storlek och standard. Val- friheten måste värnas och olika upplåtelseformer stimuleras. Herr talman! Jag skulle vilja säga något om bo- stadssegregationen i samhället. Inledningsvis kan jag konstatera att det också rådde stor enighet om att detta är viktigt i den parlamentariska utredningen. Genom samhällsutvecklingen och bostadspolitikens utformning under framför allt 1960-talet skapades stora opersonliga bostadsområden utanför alla större städer i landet. Där finns brister i miljön, dålig ser- vice, bristande underhåll av fastigheter och invånare som känner sig otrygga. Invånarna i de här områdena har generellt sett lägre inkomster, kortare utbildning och sämre hälsa. Besparingar som i många andra stadsområden inte påverkar verksamheten kan här leda till helt oacceptabla effekter. Många av dessa miljonprogrammets bostadsområ- den tycks ha kommit in i en nedåtgående spiral med stor in- och utflyttning, många familjer med låga inkomster, socialbidragstagare, arbetslösa, stor andel ensamstående med barn och invandrare som kanske ännu inte helt har etablerat sig i det svenska samhäl- let. Samtidigt är inte all segregation negativ. Den kan ha naturliga förklaringar genom att människor väljer att bo nära anhöriga och vänner. Men ibland finns det en tendens att sopa de här problemen under mattan, och där vill jag kraftigt markera att detta är något mycket negativt. Därför är det bra att den parlamen- tariska utredningen har tagit upp detta i tämligen stort samförstånd. Internationellt har det visat sig att om samhället inte går in och agerar kan kostnaden bli stor senare. Vad kan man då göra? När man t.ex. projekterar bostadsområden bör man blanda egnahem, bostads- och hyresrätter i olika storlekar. I befintliga bostads- områden går det ofta att förtäta bebyggelsen med t.ex. småhus. Fastighetsägare i försummade bostadsområ- den i storstäderna bör ta större ansvar. Genom var- samma renoveringar av fastigheter och närmiljö i samförstånd med hyresgästerna kan man åstadkomma en bättre och attraktivare boendemiljö. För att ett bostadsområde skall bli attraktivt är det viktigt med ett bra och självklart serviceutbud och närhet till ar- betsplatser. Därför bör man försöka uppmuntra eta- bleringar av olika servicenäringar och även nya ar- betsplatser i bostadsområden som har ett dåligt servi- ceutbud. Folkpartiet tog i regeringsställning initiativ till en ny storstadsutredning. Den blir en uppföljning av den förra storstadsutredningen som belyste förhållandena i mitten av 80-talet. Här kommer man också att närma- re analysera bostadssegregationen och föreslå åtgär- der. Herr talman! Jag vill nu gå över till att tala om re- servation 1 från Folkpartiet. Jag vill ta upp åtgärder mot radon i bostäder. Folkpartiet har i motioner och i reservation 1 tagit upp att vi tycker att ambitionsnivån när det gäller kartläggning, information och sane- ringsåtgärder mot radon är alltför låg i dag. Olika åtgärder måste därför vidtas för att öka aktiviteten på området. Det bör bl.a. prövas att införa ett system med intyg från kommunerna om att ett hus inte ligger i ett riskområde och inte är uppfört med ett radonav- givande material. Man skall se till att man kan kart- lägga detta bättre. Vidare bör krävas att kommunerna mer strikt till- lämpar de gränser för sanitär olägenhet som Social- styrelsen fastställt. Av största vikt är givetvis att de bostäder där höga radonhalter uppmätts snarast åtgär- das. Det statliga bidraget utgör en viktig och nödvän- dig stimulans för att påverka de berörda fastighets- ägarna att vidta åtgärder. De förbättrade bidragsvill- kor som gällde under den borgerliga regeringstiden resulterade i att antalet åtgärdade bostäder påtagligt ökade. Det är mot denna bakgrund förvånansvärt att regeringen nu genom en neddragning av anslaget för bidragsverksamheten aviserar en sänkt ambitionsnivå på området. Vi i Folkpartiet tycker att det verkligen behövs en återställare här. Vi förordar att det maximala bidraget bör återställas till den nivå det hade under den förra regeringsperioden. Då låg det på 25 000 kr i stället för 15 000 kr i dag. Herr talman! Jag vill då gå över till en annan del av reservationen. Det handlar om bostadsbidragen. Till bostadspolitikens sociala dimension hör också ett system med bostadsbidrag. Det är ett system som visserligen är behäftat med en del nackdelar, t.ex. inkomstprövning och bidrag till höga marginaleffekter för vissa grupper. Samtidigt är den utjämnande effek- ten mycket stark. Bostadsbidragen spelar en viktig roll, särskilt i ett läge när bostadssubventionerna sänks. I det här betänkandet föreslås en snabbutvärdering av de regeländringar som utskottet vidtog i maj i år. Folkpartiet stöder en utvärdering, även om vi tycker att utskottsmajoriteten har agerat senfärdigt. Redan vid behandlingen av Förslag till nya regler för bo- stadsbidrag våren 1996 föreslog vi i Folkpartiet att reglerna skulle revideras i vissa avseenden för att mildra effekterna för barnfamiljerna. Denna vår upp- fattning står fast. Jag har därför i min reservation avseende anslagsfördelningen för området ställt mig bakom motionsförslaget som innebär att en sådan justering av reglerna kan åstadkommas. Under november månad försökte fyra partier i ut- skottet att åstadkomma ett initiativ. Då hade rappor- terna kommit till försäkringskassorna om att det som två partier varnade för i maj höll på att ske. Trots det avvisade majoriteten i utskottet förslaget att ett initia- tiv skulle tas och att detta skulle kunna justeras snab- bare. Nu går vi på andrahandsalternativet, dvs. att en utvärdering sker. Men jag tycker ändå att det bästa man kan göra är att rösta på Folkpartiets reservation 1. Då kan en snabbare förändring åstadkommas under den period analysen sker. Detta sker via omfördelning inom ram. Herr talman! Slutligen vill jag säga något kort om ett bostadsområde i Malmö som heter Holma. Där har de boende lyckats sänka sin hyra genom att överta en del av fastighetsunderhållet. Detta gick dock inte enligt Riksskatteverkets regler. Vi i Folkpartiet tycker att man måste underlätta möjligheter för hyresgästerna att ta över en del av underhållet och därigenom sänka sin hyra. Utskottet är också inne på samma tanke. Men i ett särskilt yttrande betonar vi i Folkpartiet och kd att vi förutsätter att en sådan utredning går snabbt och kan lägga fram förslag redan i början av nästa år. Till slut vill jag yrka bifall till Folkpartiets reser- vation 1 och till flerpartireservationerna 16 och 28. 0117613859601 N 2010-01-01 00:00:00 213546 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0942/#anf7