2348952 GK0942 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:42 Tisdagen den 10 december 1996/97 42 1996-12-10 00:00:00 Anslag för budgetåret 1997 m.m. i vad av- ser utgiftsområde 18 - Samhällsplanering, bo- 5387478B-4817-47E5-99BF-49292FD442D6 35 BRITTA SUNDIN (s) s Fru talman! Det är ett enigt utskott som föreslår en snabb utredning av bostadsbidragen och av effekterna av det beslut vi fattade i våras. Trots detta känns det viktigt att få klargöra hur vi ser på bostadsbidragen, som är så viktiga för att de som har små inkomster skall kunna efterfråga bra bostäder. Bostadsbidragen är en viktig del av den sociala bostadspolitik som vi varit ense om i detta land. Be- tydelsen av bra bostäder och bra bostadsmiljöer kan inte nog framhållas. Att få växa upp i en trygg och bra miljö ger glada och trygga barn, som i sin tur ger goda förutsättningar för ett bra liv i fortsättningen. Allas rätt till en god bostad är grundläggande i den svenska bostadspolitiken, och så vill vi att det skall förbli. Beslutet om de nya reglerna för bostadsbidrag tog vi i denna kammare den 8 mars i år. Beslutet innebär besparingar på 2,3 miljarder. Debatten i dag har fått det att framstå som om vi är helt oense i denna fråga, men vi var ju alla överens om att vi tyvärr är tvungna att spara på bostadsbidragen. Sedan hade vi delade meningar om utformningen av reglerna och om be- sparingarnas storlek. I vanlig ordning ville Moderaterna spara mera, och Vänsterpartiet hade mer pengar att spendera och ville spara mindre. Det är ett mönster som lätt känns igen inom många områden. De totala kostnaderna för bostadsbidragen har stigit kraftigt under 90-talet. Av den anledningen, och med tanke på den ekonomiska situation landet befin- ner sig i, var det nödvändigt att ta detta beslut. Be- sparingar har drabbat alla områden, och även om vi skulle önska att bostadsbidragen undantogs har vi fått finna oss i de ramar som riksdagen har beslutat om. Som politiker måste vi kunna se till helheten, och att vi måste göra en sanering av statsfinanserna var vi ju överens om. Jag tycker också att vi skall göra klart för oss sambandet mellan statens ekonomi i stort och familjens hushållsekonomi. Det finns faktiskt ett klart samband mellan räntenivån och hushållens bostads- kostnader. När räntorna sjunker, som de har gjort, sjunker också bostadskostnaderna. Vi har alltså fått gilla läget, som man säger, och våra intentioner har då varit att få besparingarna så fördelningspolitiskt rättvisa som möjligt. Men det var nödvändigt att fatta snabba beslut. Och det var många ändringar som vi genomförde. Därför är det också logiskt att vi nu, när ansökningarna och de nya beslu- ten börjar växa fram, så fort som möjligt gör en ut- värdering av effekterna och att vi också, om det visar sig nödvändigt, gör de förändringar som behövs för att systemet skall bli bra. Och det är därför som vi i ett tillkännagivande har beställt denna utvärdering av regeringen. I reservation nr 17 skriver Moderaterna att de vill samordna bostadsbidragen med övriga sociala stöd- former. Jag är glad att kunna konstatera att Modera- terna är ensamma om den uppfattningen. Det finns fortfarande en samsyn i svensk politik i dag, så när som på högern, när det gäller det här stödet till bo- stadssektorn. Bostadsbidragen är och skall vara ett stöd för att alla skall kunna efterfråga bra bostäder. Bostaden är en så viktig och fundamental del av väl- färden att det måste anses som högst rimligt att det finns ett speciellt, riktat bostadsstöd just till dem som har störst behov. Vi har i Sverige en bra bostadsstandard, som ock- så är den mest jämlikt fördelade i världen. Låt oss vara rädda om det och se till att alla i vårt land har möjlighet att dra nytta av det. Bostaden är ju, som jag tidigare sade, en av de allra viktigaste förutsättningar- na för att vi skall ha möjlighet att skapa det liv som vi önskar. Bostadsbidragen är ju dessutom ett träffsäkert instrument ur fördelningssynpunkt. I särskilda yttranden till detta betänkande har re- spektive parti utvecklat sin syn på förändringarna i bostadsbidragen. Kristdemokraterna har genom Ulf Björklund fö- reslagit att vi i utskottet skall ta initiativ till att göra förändringar i reglerna redan nu. Han vill att vi skall ta bort de individuella inkomstgränserna och att vi skall ändra på ytgränserna. För att finansiera detta vill han bl.a. minska barnbidragen och ta bort bostadsbi- dragen för ungdomar. Jag tror säkert att Ulf Björk- lund har ett äkta engagemang i de här frågorna, men det låter på honom som om vi hade avskaffat bo- stadsbidragen. Det har vi inte gjort. Det finns ändå, som tidigare sagts, en ganska stor del pengar kvar till bostadsbidragen. Folkpartiet vill, till skillnad från vad man tyckte i våras, nu ändra de individuella inkomstgränserna, och detta vill man finansiera genom att sänka bostadsbi- dragen över lag med 60 kr. Moderaterna vill också ta bort de individuella in- komstgränserna och finansiera detta med en sänkning på 60 kr. Det går inte att lappa och laga, sade Inga Berggren tidigare i debatten när det gällde fastighetstaxeringen. Man måste ha en långsiktighet i besluten, och därför kan man inte heller lappa och laga i det här fallet. Vi måste se till helheten i beslutet och göra en utvärde- ring innan vi beslutar hur det skall vara. Miljöpartiet vill skjuta på hela regeländringen ut- om i den del som avser den preliminära beräkningen av inkomsten. Per Lager har dock inte anvisat någon finansiering av detta. Vänsterpartiet har ansett sig kunna öka anslaget till bostadsbidragen men har samtidigt underbalanse- rat den totala budgeten med ca 15 miljarder i förhål- lande till regeringens budget. Det är faktiskt så, Owe Hellberg, att jag instämmer i vad Lennart Nilsson tidigare sade. Vi ser det som populistisk politik att i alla lägen bjuda på litet mer eller spara litet mindre än regeringen. Det finns nästan lika många förslag till hur det här skall åtgärdas som det finns partier i riksdagen. Som jag ser det skulle det vara oförsvarligt av oss att i det här läget göra någon av de här förändringarna utan att riktigt ha klart för oss vilka följderna blir. Att göra en förhastad ändring nu och sedan kanske tvingas åter- komma med ytterligare ändringar under nästa år tror jag skulle ställa till mer oreda och upplevas mera negativt. Jag vill ha en redogörelse för hur det här har slagit, hur stora förändringar det har blivit, om det är några som har drabbats alltför hårt och på vilka sätt vi i så fall skall kunna förändra det inom systemet så att det blir så fördelningspolitiskt rättvist som möjligt. I betänkandet har vi framhållit att översynen måste ske snabbt och att regeringen skall återkomma till riksdagen om det blir nödvändigt med förändringar. Jag har också i kontakter med regeringskansliet fått information om att man redan är på gång med den här översynen i regeringskansliet. I betänkandet har vi återigen tagit upp frågan om direktutbetalning av bostadsbidragen. Om den enskil- de bidragstagaren så önskar skall bostadsbidraget kunna betalas ut till t.ex. en hyresvärd. Enligt den tidigare bostadsbidragslagen var detta möjligt, och ett enigt utskott anser att regeringen skyndsamt bör vidta de åtgärder som behövs och återkomma med ett för- slag. Med det här, fru talman, yrkar jag bifall till hem- ställan i betänkandet och avslag på reservationerna. 0401289742306 N 2010-01-01 00:00:00 213574 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0942/#anf35