2348951 GK0941 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:41 Måndagen den 9 december 1996/97 41 1996-12-09 00:00:00 Budgetpropositionen - utgiftsområde 1 Rikets styrelse D9238272-F019-43F2-B556-65299CC911FA 74 KENNETH KVIST (v) v Herr talman! Den här debatten är, som påpekats, en i raden av s.k. utskottsrundor om budgeten, efter det att ramarna för budgeten redan är spikade och efter det att riksdagens händer i praktiken är låsta. De debatter som olika utskott för här i kammaren visar konkret det orimliga i den illistiga ordning som nyliberala teoretiker listat ut och som sedan regering- en och dessvärre riksdagen okritiskt har anammat. Fru talman! Jag har tidigare i kammaren sagt att denna ordning beskär riksdagens demokratiska möj- ligheter att påverka politikens utformning och att det ger en överstor makt till det största partiet och till regeringen. Man har inte vågat att avskaffa det pro- portionella valsystemet. I stället har man skapat denna budgetordning som låser upp riksdagen så att rege- ringen i varje del får igenom sin egen vilja. I fråga efter fråga hör vi att riksdagens partier nu är förhindrade att rösta för sina förslag i viktiga en- skildheter. De är förhindrade att i delfrågor söka och finna majoriteter därför att de råkar vara oense om andra saker. I utskottsrunda efter utskottsrunda hör vi om konkreta delar av politiken där det egentligen finns majoritet i riksdagen för någonting annat än det som blir riksdagens beslut. Allt detta beror på att man har eftersträvat att tukta riksdagen och beskära dess möjligheter att fatta beslut för att man skall hålla den s.k. marknadens aktörer lugna. De får absolut inte oroas och bli nervösa, och därför skall demokratin på detta sätt naggas i kanten. Det demokratiska underskott som man talar om när det gäller EU har nu fått sin motsvarighet i Sveriges riksdag genom denna budgetprocess. Fru talman! Någonting måste göras åt detta. Jag lovar att Vänsterpartiet vid nästa möjliga tillfälle skall väcka en motion som uttrycker de erfarenheter som gång efter annan redovisas av företrädare från olika partier i dessa budgetdebatter. Skulle alla som nu i kammaren och i riksdagskorridorerna uttrycker miss- nöje över budgetprocessen också följa denna sin övertygelse är det nya budgetsystemets framtid oviss. Det förtjänar att bara vara en liten parentes i riksda- gens historia. Inte heller i konstitutionsutskottet kan partierna få rösta på förslag helt i enlighet med sin egen mening. Man kan inte rösta för utskottsmajoriteten i de avse- enden där man är överens med utskottsmajoriteten därför att man då måste ge upp all sin kritik, och partierna är uppbundna. I det läget har utskottets fyra oppositionspartier, från höger till vänster, funnit att det enda sättet, för att partierna inte bara skall gå fram var för sig och få sina förslag utslagna, är att man gör en gemensam minimiplattform i form av en reserva- tion där alla får med något men kanske också får acceptera somligt man inte är alldeles helt nöjd med. Denna reservation har möjliggjorts genom en konstruktiv dialog. Men, fru talman, nog är det ett orimligt system när riksdagens ledamöter och partier skall vara förhindrade att i olika delfrågor kunna rösta helt efter sin egen övertygelse och att delarna i en budget diskuteras efter det att budgeten redan är be- slutad och fastlåst. Det är, som det brukar heta, att kasta in jästen efter degen. Jag har biträtt den gemensamma reservationen för att därigenom bl.a. få uttrycka kritik mot att rege- ringskansliet centraliseras till en myndighet. Det är en kritik som tidigare har utvecklats vältaligt av Birgit Friggebo, och som jag är säker på att även andra talare har utvecklat och kommer att utveckla. Jag har också biträtt reservationen för att få ett bredare stöd för det krav vi har ställt i en motion att också regeringskansliet i dessa de asociala nedskär- ningarnas tidevarv måste dra ned sina anspråk, om än så måttfullt som med 2 %. Man håller på att utveckla en sorts byråkrati också kring regerandet. Det är na- turligtvis delvis en följd av att EU-medlemskapet pressar på. Men det gäller även eljest i form av att det finns alltfler i högre befattningar och med höga löner. Det är en orimlig utveckling i dessa tider som på något sätt måste stäckas. Jag har även biträtt den gemensamma reservatio- nen för att få en möjlighet att rösta mot omdefinie- ringen av dagstidningsbegreppet och reglerna för distributionsstöd, som nära för tankarna till ett be- ställningsverk för att skärpa tendensen till massme- diekoncentration, något som regeringen i andra sam- manhang förtjänstfullt är motståndare till och söker bekämpa. Jag delar däremot inte Folkpartiets och Moderaternas allmänna kritik och demagogi kring presstödet. Det är av utomordentligt värde, eftersom vi skall ha en mångfald i pressen. Jag kan acceptera att vi inte höjer partistödet. Men inte heller där tycker jag att man skall gå på händerna på det sätt som man gör från mina borgerliga medre- servanter. Det är inte så att det partistöd vi får skapar ett beroende av det allmänna. Det allmänna har aldrig, kommer inte och skall inte heller gå in i de enskilda partiernas verksamhet och utformning av deras poli- tik. Det har möjligtvis skett indirekt genom registre- ring av vissa partiers medlemmar, yrkesförbud och annat. Men frånsett sådana tilltag har det allmänna genom historien inte gjort det. Presstödet skapar där- för inte ett beroende. Andra finansiärer skulle i så fall skapa ett motsvarande beroende för partierna, och det vore ännu mindre önskvärt. Jag yrkar med dessa anmärkningar bifall till reser- vation 1. Fru talman! Detta betänkande tar upp några frågor som inte omedelbart påverkar årets budget. Utifrån en överenskommelse från 1809, som Birger Hagård erinrar om, och den har verkligen något mossigt över sig, är hovet undantaget från vanlig redovisning, re- vision, kontroll och öppenhet i det svenska samhället. Vi har i en motion krävt att det förhållandet skall ändras. Kravet på övergång till republik i Sverige har drivits med litet olika styrka och infallsvinklar av progressiva krafter genom årtiondena. Men i riksda- gen har motståndet varit nästan kompakt. Även när det gäller det enda parti som i många årtionden har haft republik inskrivet i sitt principprogram har det tillhört undantagen att företrädare för detta parti bi- trätt förslag om monarkins avskaffande. Så är det också med många enskilda ledamöter i andra partier, som ändå vid sidan av kammarsammanträdena försäk- rar att de minsann är republikaner. Det är märkligt och nästintill komiskt att se hur man krumbuktar sig för att man inte vågar stå för det man påstår vara sin egentliga mening. Eller också är det så att den egentliga meningen är den som kommer till uttryck i kammaren, och de ideologiska republi- kanska bekännelserna är bara ett sätt att framstå som mer progressiv än vad man är. Vänsterpartiet står fast vid sin republikanska hållning. Men det visar sig att t.o.m. en del av det som borde vara statsförvaltning i vanlig mening, nämligen hovet, inte skall få förbli konungens privat lilla äm- betsverk utan dessutom stå utanför revision, kontroll, offentlighetsprincipen, osv.Nu gäller det alltså vårt krav i reservation 5 till utskottsbetänkandet, att kung- ens apanage i den del som inte är direkt lön till kung- en och hans familj utan som går till riksmarskalksäm- bete och hovvåning skall budgeteras, redovisas och revideras som andra statsutgifter. Fru talman! Det lyster mig verkligen att nu få höra med vilka, om med några, argument de påstått repub- likanska företrädarna för utskottsmajoriteten denna gång skall motivera sin mot monarkins institutioner underdåniga inställning. Inte heller de monarkistiskt inställda borde på denna punkt ha en annan mening än jag i den reservation jag har ställt. Men man kan ändå förstå att en monarkist som Birger Hagård är emot detta. Det är i alla fall i viss konsekvens med hans grundläggande monarkistiska hållning. Jag yrkar därmed bifall till reservation 5 om re- dovisning och revision av kungens apanage. Jag yrkar också bifall till reservation 6 om att ho- vet skall ersättas med på sedvanligt sätt anställda statstjänstemän. Den sociala snedrekryteringen kring det följe som närmast omger Sveriges statschef ger på intet sätt en rimlig återspegling av Sveriges folk. Det utgörs av representanter för en närmast arkaisk över- klass med alla dess manér. Hur kommer det sig att de s.k. republikanerna i utskottets majoritet ändå vill försvara hovet, denna urmodiga feodala kvarleva? Fru talman! I reservation 8, som handlar om en helt annan sak, har jag yrkat på en bred översyn av distributionsstödet inte bara till dagspress utan också till kulturtidskrifter, fack- och organisationspress. Det är en nödvändighet med tanke på de dryga kostnader som tidningsdistribution för med sig i dag, bl.a. ge- nom den taxepolitik som Posten delvis politiskt ålagts, och på grund av breddningen av momsen. En sådan översyn är av synnerlig vikt för att vi skall kunna ha ett brett utbud av tidningar och tidskrifter också framdeles. Fru talman! Jag yrkar också bifall till denna reser- vation. 0544752215503 N 2010-01-01 00:00:00 213474 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0941/#anf74