<anforande>
<dok_hangar_id>2348948</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:38 Onsdagen den 4 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>B3105C8C-F671-40E8-9CEC-AB02DF59BB55</anforande_id>
<anforande_nummer>64</anforande_nummer>
<talare>ROLF KENNERYD (c)</talare>
<parti>c</parti>
<anforandetext>Herr talman! Basen för mervärdesskatteuttag är
föremål för harmonisering och skapandet av enhetlig-
het inom den europeiska unionen. Det betänkande
som vi nu diskuterar är ett inslag i denna process. Jag
var under folkomröstningen och är alltjämt av upp-
fattningen att EU-medlemskapets fördelar överväger
de nackdelar som samma medlemskap innebär.
Det här är för vårt vidkommande en sådan nack-
del. Men jag är samtidigt av den uppfattningen att vi
som medlemmar i Europeiska unionen skall leva upp
till de gemensamma åtaganden som vi därmed bekänt
oss till.
Vi har, som framgått av debatten tidigare, erhållit
två uppmaningar, med tilltagande skärpa, från EU-
kommissionen om att genomföra de ändringar som
erfordras för en anpassning till EU:s regelsystem
inom avsnittet om utbildning, kultur och idrott. Av
debatten kan man lätt få intrycket att en del debattörer
har missat detta, men jag vet att det inte är så.
Den här anpassningen reser en lång rad avgräns-
ningsproblem vid tillämpningen av dessa gemensam-
ma europeiska regelsystem. Det gäller t.ex. definitio-
nen - om viss verksamhet skall hänföras till utbild-
ning, idrott respektive kultur eller om den t.o.m. skall
betecknas som nöje. Under debatten har det getts en
del exempel på detta.
Vidare är det fråga om avgränsningar för olika
förutsättningar för olika typer av utbildningsanordna-
re med olika konkurrensförutsättningar mellan dessa
utbildningsanordnare som följd. Utskottet har alltså
haft att ta ställning till en lång rad besvärliga avväg-
ningar. Jag påstår inte att vi har lyckats till hundra
procent med detta.
Vi i Centerpartiet har i första hand inriktat oss på
att undanröja skillnader i konkurrensförutsättningarna
inom utbildningsområdet. I anslutning till motionsti-
den väckte vi en motion för att göra det möjligt att
undanta så många utbildningsinstitut som möjligt från
momsreglerna. Utskottet har bl.a. med anledning av
denna motion gjort ett tillkännagivande till regeringen
om en utökad statlig tillsyn som möjliggör befrielse
från momsplikt. Det innebär att utbildningsanordnare
som uppfyller vissa kvalitetsnormer kan undantas från
momsplikt. Här erfordras ytterligare litet beredning
och överväganden. I avvaktan på detta bör regeringen
enligt utskottets samlade mening behandla ansökning-
ar om statlig tillsyn med skyndsamhet och generositet.
Detta är således en klar förbättring i förhållande till
regeringsförslaget. Det gör att det torde vara möjligt
att hantera den här problematiken något så när nöjak-
tigt.
Under debattens gång har det rests frågor om var-
för majoriteten skulle vilja begränsa möjligheten till
mervärdesskattebefriad utbildning. Som redan fram-
gått har vi inga sådana ambitioner. Ambitionen är
tvärtom att möjliggöra så mycket mervärdesskattebe-
friad utbildning som möjligt. Vi har tänkt på möjlig-
heten så långt det gått i det läge som vi varit i, och
som vi fortfarande befinner oss i.
K-G Svensson frågade mig bl.a. om vi bara varit
ute efter att öka skatteintäkterna. Svaret på denna
provokativa fråga är givet: Nej, det grundläggande
skälet är anpassningen till Europeiska unionens skat-
teregler. Men därutöver kan självklart inte de som tar
ansvar för saneringen av den svenska statsekonomin
undgå att också ta hänsyn till de intäkter till statskas-
san som detta medför.
Från flera håll har det efterhörts om det finns någ-
ra garantier för att ett visst namngivet institut blir
föremål för den tillsyn som ger rätt till momsbefrielse.
Jag utgår från att ingen i denna kammare har tillräck-
lig detaljkunskap och insikt för att kunna utfärda en
sådan garanti. Min uppfattning är att den absoluta
merparten av namngivna institut - ja, sannolikt alla -
kommer att omfattas av den tillsyn som här kommer i
fråga.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att jag
tror att det finns grundad anledning att följa den till-
lämpning och praxisbildning som de nya reglerna
medför. Jag utesluter inte att detta följande leder till
behov av lagstiftningsmässiga förtydliganden. Det ger
oss kanske anledning att återkomma till frågan i denna
kammare.
Nu yrkar jag bifall till hemställan i utskottets be-
tänkande.
</anforandetext>
<intressent_id>0505931201806</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>212916</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0938/#anf64</protokoll_url_www>
</anforande>
