2348948 GK0938 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:38 Onsdagen den 4 december 1996/97 38 1996-12-04 00:00:00 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet ED25112B-38D4-4504-8831-8CDE79938269 33 ISA HALVARSSON (fp) fp Fru talman! I detta betänkande föreslås, som Karl- Gösta Svenson tidigare sagt, ändringar i den svenska mervärdesskattelagstiftningen på kultur-, utbild- nings- och idrottsområdet. Detta är avsett att vara en anpassning till EG:s mervärdesskatteregler. Jag vill liksom Karl-Gösta Svenson hävda att regeringens förslag på detta område är osedvanligt illa genom- tänkt. Regeringen föreslår att den uppdragsutbildning, utbildning för personliga ändamål, yrkesutbildning och omskolning som inte sker inom grundskole-, gymnasieskole- och högskoleutbildning eller berätti- gar eleven till studiestöd skall bli skattepliktig från den 1 januari 1997. När privata utbildningsföretag och trafikskolor blir skattskyldiga till mervärdesskatt så kommer många människor att av kostnadsskäl tvingas avstå från denna form av många gånger mycket kvalificerad utbildning. Nu har skatteutskottet med hjälp av utbildningsut- skottet försökt rätta till en del i regeringens förslag. Det gäller t.ex. de enskilda människor som i höst påbörjat en tvåterminsutbildning hos en privat ut- bildningsanordnare. De skall inte behöva drabbas av en oförutsebar skattehöjning i vår - dvs. om eleven har råd att förskottsinbetala terminsavgiften före års- skiftet. Som det står i betänkandetexten har skatteutskottet också biträtt utbildningsutskottets förslag att den av regeringen aviserade utredningen om kompletterande skolor får ett utvidgat uppdrag i enlighet med de rikt- linjer som utbildningsutskottet förordat. Men det räcker inte för att klara ut den situation som uppstår. För det första borde naturligtvis en så- dan utredning ha gjorts redan innan propositionen lades fram. För det andra föreslog utredningen Mer- värdesskatten och EG fortsatt skattefrihet för yrkes- utbildning och omskolning. Utredningen kom fram till att ett sådant förslag inte strider mot EG:s direktiv. Regeringen följde dock inte utredningens förslag i detta avseende. Ett av argumentet för det tycks vara att regeringen vill undvika gränsdragningsproblem och därför föreslagit skatteplikt - tydligen utan att inse vilka allvarliga konsekvenser förslaget kommer att få. Privata utbildningsanordnare av yrkesutbildning och omskolning anser sin existens hotad. Exempel på detta är RMI Berghs, IHM Business School, Beck- mans skola, Grafiskt Center, Naprapathögskolan och Sveriges Marknadsförbund med utbildningar inom marknadsekonomi och European Diploma in Marke- ting. Alla dessa har långvarig verksamhet och gedigna utbildningar som leder till jobb. De leder till jobb! Yrkesutbildningar i alternativmedicin är ett annat exempel. Efter årsskiftet kommer privatfinansierad yrkesutbildning att diskrimineras å det kraftigaste. De fristående skolorna uppfyller naturligtvis be- hov av något som annars inte finns på marknaden. Varför skulle elever betala dyra studieavgifter för att utan studielån studera på dessa skolor om de kände att deras behov kunde tillfredsställas helt gratis på of- fentliga utbildningar - med studiestöd och allt? Jag blir rätt upprörd över den nonchalans som visas mot dessa skolor, deras anställda och elever. Inser Ulla Rudin hur viktiga dessa utbildningar är och att deras like många gånger inte finns inom det ordinarie skolväsendet? Kan Ulla Rudin garantera att dessa skolor kommer att godkännas som s.k. komplet- terande skolor? Naturligtvis inte! I lagtexten står fortfarande att från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning om utbildningen anordnas av det allmänna eller av en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare. Det står inte en rad om yrkesutbildning eller om- skolning. Det har man strukit. Varför har man gjort det? Varför vill man inte bereda möjligheter för dessa skolor? Skrivningarna om kompletterande skolor avser bara en mycket liten del av dem som nu drab- bas. När skattemyndigheterna skall fundera över om en skola är skattepliktig eller inte kommer de att fråga sig: Är detta en grundskola? Är det en gymnasiesko- la? Är det en högskola? Ofta är de inte renodlade sådana skolor. Ofta faller de emellan stolarna. Dessa skolor förstör ni nu helt möjligheterna för. I flertalet medlemsländer är privata utbildningsan- ordnare undantagna från skatteplikt. Det betyder att det nuvarande regeringsförslaget också kommer att leda till oacceptabla konkurrenssnedvridningar i den konkurrensutsatta internationella miljö som många av dessa företag lever i. Skolor i privat regi i Sverige blir momspliktiga, medan motsvarande utbildningar i andra EU-länder fortsätter att vara momsbefriade. Eftersom studieförbundens utbildningsverksamhet skall befrias från skatteplikt, kommer privata utbild- ningsföretag även i det avseendet att drabbas av all- varliga konkurrensnackdelar, särskilt med beaktande av Sveriges höga skattesats på 25 %. I det sammanhanget drabbas t.ex. dansskolor. Dans är många flickors stora fritidsaktivitet. De spelar inte hockey och inte fotboll, utan de går och dansar. Men eftersom denna dansutbildning naturligtvis var- ken är grundskola, gymnasieskola eller högskola och inte är studiestödsberättigad, så råkar den illa ut med 25 % moms. Om dansutbildningen i stället hade tol- kats som idrott eller kultur skulle momsen bara blivit 6 %. De utbildningar som är studiestödsberättigade kommer även fortsättningsvis att vara befriade från moms. Om däremot en elev föredrar att genomföra en sådan utbildning på kvällstid så att följden blir en förlängd studietid, blir eleven inte berättigad till stu- diestöd. Då kommer eleven att utöver kursavgiften få betala hela mervärdesskatten. På en och samma skola och för en och samma utbildning kommer alltså vissa elever att bli befriade från moms medan andra skall betala denna skatt. Detta visar på den orimliga effekt som regeringens förslag får. Förslaget missgynnar i hög grad enskilda människors möjlighet att höja sin kompetens och fritt kunna välja utbildningsanordnare. Allt tal från rege- ringens sida om vikten av kompetenshöjning och utbildningssatsningar blir till ett hån mot alla dem som regering och riksdag nu med skatter tvingar bort från kvalificerad yrkesutbildning. Förslaget ger en helt felaktig signal. I Sverige är det önskvärt att komptetensutbildning stimuleras och inte tvärtom hämmas genom ökad skattebeläggning och minskad valfrihet. Jag anser det vara omdömeslöst att lägga fram förslag som slår undan fötterna på både utbildare och elever, speciellt i det dåliga läge som Sverige befinner sig i när det gäller antalet arbetslösa människor. Var- ken regeringen eller utskottsmajoriteten har på något övertygande sätt förklarat varför den har förkastat utredningens förslag att yrkesutbildning även i fort- sättningen skall vara skattefri och att detta måste göras med hänsvisning till EG-rätten. Det belgiska exemplet i utredningen tyder på det. Det här är en dålig proposition. Den är dåligt un- derbyggd och gjord utan någon som helst kon- sekvensanalys. Därför har vi yrkat avslag på proposi- tionen. Regeringen måste tillsätta en utredning med en skatteexpertis som penetrerar frågorna ordentligt, så att yrkesutbildning och omskolning även i fortsätt- ningen kan ges möjlighet att vara skattefri. Regering- en kan återkomma med en ny proposition under vå- ren. Också införandet av mervärdesskatt på kör- kortsutbildningar leder till allvarliga konkurrenssned- vridningar. Det finns redan i dag gymnasieskolor som på ett osunt sätt konkurrerar med privata körskolor. Genom att införa körkortsutbildning på de svenska gymnasierna har statsmakten redan givit en signal om att körkortsutbildning är en viktig del i yrkesutbild- ningen för att eleven skall bli attraktiv på arbetsmark- naden. Eftersom det i många yrken krävs körkort kan man inte ifrågasätta att körkortsutbildning kan hänföras till yrkesutbildning och därför, enligt den belgiska rätten, vara skattefri i den mån utbildningsanordnaren god- känts av myndighet. Det är faktiskt inte heller rimligt att utan att ha gjort någon djupare analys införa en beskattning som leder till att professionella utbildare slås ut på marknaden. Vi avvisar regeringens förslag om införande av skatteplikt på utbildning. Eftersom det förekommer gränsdragningsproblem och flera remissinstanser har varit positiva till en skattebelastning bör dock rege- ringen snarast ta initiativ i EU för att få en ändring till stånd av direktiven. I propositionen föreslås vidare att vissa kulturak- tiviteter skall mervärdesbeskattas med en reducerad skattesats om 6 %. Det innebär att entréavgifter till cirkusföreställningar och vissa muséer kommer att beskattas efter den procentsatsen. Djurparkerna i Sverige skulle vilja ha den lägre momssatsen. Parkerna inriktar sin verksamhet på bevarandearbete för att rädda den biologiska mång- falden och bevara utrotningshotade djurarter. Andra ägnar sig åt att vårda vårt svenska kulturarv genom att bevara gamla lantraser. Enligt nu gällande regler i Sverige är entréavgifter till djurparker skattepliktiga till en skattesats om 25 %. I flera medlemsstater inom EU tillämpas en reducerad skattesats för djurparker, och i EG:s sjätte medvärdesskattedirektiv står det uttryckligen att redu- cerad skattesats får tillämpas avseende djurparker. Så är också fallet i ett stort antal medlemsstater. Men en sådan lösning för svenska djurparker avvisas av rege- ringen och utskottsmajoriteten. I betänkandet behandlas också en del motionen från allmänna motionstider, bl.a. en motion av Karin Pilsäter och mig själv. Där föreslår vi en utredning med sikte på en sänkning av turistmomsen till 6 %. Vi tror att det skulle vara väldigt bra ur sysselsättnings- synpunkt. Sigge Godin tar bl.a. upp den brist på konkurrens- neutralitet som föreligger mellan landstingen och privata tandläkare när det gäller mervärdesskatt. Ut- skottsmajoriteten är inte villig att rätta till detta, vilket jag verkligen måste beklaga. Fru talman! Jag står naturligtvis bakom alla reser- vationer med mitt namn, men för att spara kammaren från många voteringar yrkar jag bifall till reservatio- nerna 2 och 6. 0303930476905 N 2010-01-01 00:00:00 212885 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0938/#anf33