2348948 GK0938 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:38 Onsdagen den 4 december 1996/97 38 1996-12-04 00:00:00 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och idrottsområdet 8FDBEA6A-7070-49A6-8E7F-AC03C6E8B5CC 32 KARL-GÖSTA SVENSON (m) m Fru talman! Regeringens förslag att införa moms på utbildningstjänster har med all rätt väckt en massiv kritik från drabbade elever och ett stort antal privata utbildningsanordnare. Man kan med fog fråga sig hur ett regeringsförslag kan hamna så snett. Är svaret det gamla vanliga? Regeringen vill infö- ra moms på den privata utbildningen för att få in högre skatter för att täcka budgetförsvagningen när det gäller regeringens momsförslag inom kultur- och idrottsområdet. Är det inte fantastiskt att samma regering som ta- lar vitt och brett om betydelsen av ökad utbildning för att kunna bemästra arbetslösheten lägger nya skatte- bördor på enskilda människor som vill skaffa sig ökad kompetens genom utbildning. Var finns logiken i det här förslaget? För att nå sitt syfte med en ökad skattebelastning uttalar regeringen på sitt försåtliga sätt att enligt fast praxis i EG-domstolen gäller att de i direktivet angiv- na undantagen från den generella skatteplikten skall tolkas snävt. Då regeringen inte visar något exempel på vad en s.k. fast praxis kan betyda är det ett an- märkningsvärt uttalande från regeringens sida. Det strider enligt min mening mot den självklara principen att det är svenska folket som själva genom sitt parla- ment skall avgöra beskattningens utformning. Rege- ringen döljer sig bakom EG-rätten för att lindra kriti- ken mot den medvetna skattehöjningen på den privata utbildningen. Den röd-gröna majoriteten har i utskottet fått böja sig för den viktiga principen att nationen Sverige bestämmer mervärdesbeskattningens utformning inom de vida ramar som direktiven i de flesta fall ger möj- lighet till. Det betyder att EG-domstolen i förekom- mande fall i efterhand får pröva om våra bestämmel- ser är förenliga med EG-rätten. Regeringen har klart visat att man inte har haft ambitionen att utnyttja alla de möjligheter som EG- rätten ger. Man har återigen styrts av att få in mera skattemedel till staten. Det går nämligen inte att tolka regeringens ställningstagande på annat sätt. Jag kom- mer att delge kammaren några citat från propositionen som i vart fall ger en klar bild av att regeringen inte har någon ambition att undvika en ökad skattebelast- ning för enskilda personer som vill förkovra sig hos en privat utbildningsanordnare. Det första citatet lyder: "Utredningen föreslog att yrkesutbildning inklusi- ve omskolning skulle undantas från skatteplikt, obe- roende av vem som tillhandahöll den. Flera remissin- stanser har dock kritiserat förslaget i denna del och anfört att kommersiella utbildare bör vara skattskyldi- ga till mervärdesskatt i större utsträckning. Bl.a. har Näringslivets Skattedelegation uttalat att det är olämpligt att skapa skattefria områden inom en i öv- rigt skattepliktig sektor. Regeringen har förståelse för remissinstansernas synpunkter. Det är sålunda inte lämpligt att utvidga det begränsade undantag från skatteplikt som direktivet medger till att även avse kommersiella utbildares tillhandahållande av yrkes- utbildning generellt. Förutom att man enligt regering- ens mening då knappast skulle följa direktivets bety- delse, finns det starka skäl som talar för beskattning. Flertalet kommersiella företag blir skattskyldiga för all verksamhet. Detta skapar en enklare hantering för dem och ger dem möjlighet att göra avdrag för ingå- ende mervärdesskatt. Vidare kan gränsdragnings- problem mellan skattefri yrkesutbildning och skatte- pliktig utbildning för personliga ändamål undvikas. Regeringen föreslår därför att yrkesutbildning och omskolning som inte sker inom ramen för ordinarie skolutbildningen eller berättigar eleven till studiestöd, i fortsättningen skall vara skattepliktig. Eftersom sådan utbildning i huvudsak tillhandahålls skattskyl- diga med avdragsrätt för ingående skatt, torde det också vanligen ligga i utbildningsköparens intresse att en skattebeläggning sker." Sedan har jag ett litet citat till som lyder så här: "Genom regeringens förslag kommer kommersiella trafikskolor att bli skattskyldiga generellt för kör- kortsutbildning, varför de befarade gränsdragnings- problemen undviks." Det är lätt att konstatera att regeringen, visserligen i gott sällskap med Näringslivets Skattedelegation, inte hade en aning om effekterna av en generell skat- tebeläggning av yrkes- och vidareutbildningen. Jag kan också med fog påstå att det socialistiska motstån- det mot bl.a. privata alternativ inom utbildningsområ- det helt klart lagts i den vågskål som talar för att infö- ra skatt på vissa utbildningar. Det tyder också själva ordvalet på. Man benämner dessa engagerade utbild- ningsanordnare som kommersiella företag. Smaka på de orden! Kommersiella företag. Vad förmedlar dessa ord. Inte ett uns av det engagemang och intresse som präglar lärare och ledning hos dessa utbildningsan- ordnare för att ge kunskapstörstande elever ökad kompetens. Jag kan också konstatera att det saknas en politisk viljeinriktning att med utgångspunkt från de svenska förhållandena anpassa vår momslagstiftning inom utbildningsområdet på ett sådant sätt att skatteuttaget inte ökar för den enskilde individen. När jag sedan tar del av följande text i betänkan- det som den röd-gröna majoriteten står bakom, kon- staterar jag att det uppenbarligen är ett ökat skatteut- tag som varit ledstjärnan: "När det gäller bilskolor delar utskottet regeringens bedömning att EU-rätten inte ger någon grund för att införa ett särskilt undan- tag. Att undanta denna sektor från beskattning skulle dessutom rubba de ekonomiska förutsättningarna för de övriga åtgärder som föreslås i propositionen." Där har ni svaret. Det märks tydligt vad ambitio- nen har varit. Regeringens ställningstagande innebär att Sverige inte utnyttjat direktivens möjlighet till ett betydligt bredare undantag från skatteplikt inom utbildnings- området. Man har i stället breddat skattebasen i jäm- förelse med exempelvis den belgiska rätten. Det är minst sagt förvånande att regeringen har gått emot utredningens förslag när det gäller yrkes- utbildning och omskolning. Märk väl att man har gått emot utredningens förslag i det här fallet. Enligt gäl- lande EG-direktiv kan både yrkesutbildning och fortbildning hänföras till det skattefria området. Enligt den belgiska rätten, som torde vara konform med EG- rätten, är utbildningsanordnare som bedriver skol- och universitetsutbildning samt yrkesutbildning och om- skolning befriade från mervärdesskatt om de godkänts eller erkänts av myndighet. När det gäller direktivet som innefattar undervis- ning som ges av privat av lärare och omfattar skolun- dervisning och universitetsutbildning har regeringen också begränsat tillämpningsområdet genom att bara hänföra detsamma till en form av underentrepre- nörsverksamhet, dvs. man skall ha en direkt koppling till grundskolan, gymnasieskolan eller högskolan. Då begränsar man tillämpningsområdet och den möjlig- het som finns i EG-direktiven. Jag skall ge ett litet exempel på skillnaden. Om någon vill fortbilda sig hos en privat musiklärare i vårt land efter den 1 januari 1997 kommer man att få betala moms medan motsvarande fortbildning i Belgi- en är momsbefriad. De har utnyttjat de möjligheter som EG-rätten ger. Varför vill Ulla Rudin och Rolf Kenneryd införa dessa begränsningar när det gäller enskild privat lärarverksamhet och i övrigt enligt det förslag som ligger? Varför vill ni begränsa möjlighe- terna till att ha en skattefri utbildning? Varför vill ni inte åstadkomma en momslagstiftning som är bra för landet, för eleverna, för dem som vill öka sin kompe- tens och för de privata utbildningsanordnarna? Var- för? Regeringen har också tydligen, utan någon som helst reflexion och utan något stöd från EG-rätten, köpt utredningens förslag att man av någon anledning skall skilja på utbildning i egentlig mening och ut- bildning för sådana personliga ändamål som avser att bereda deltagarna t.ex. nöje och rekreation. Som exempel på sådana i dag skattefria kurser kan enligt utredningen nämnas utbildning vid rid-, skid-, tennis- och trafikskolor och vidare kurser i ämnen som språk, ADB, matlagning, musik och vävning. Detta är alltså enligt utredningens mening utbildning som avser personliga ändamål. För det första är väl all utbildning att hänföra till personliga ändamål. Om jag får uttrycka mig litet vanvördigt är utredningens ställningstagande om vad som menas med utbildning för personliga ändamål rena nyset. För det andra kan jag inte förstå att körskoleut- bildning kan anses bereda deltagarna nöje och re- kreation och att denna grund skulle utgöra skäl för att införa mervärdesskatt. Det är minst sagt förvånande, särskilt i ljuset av att denna utbildning finns på gym- nasienivå. För det tredje kan jag inte förstå att det kan vara av allmänt intresse att begränsa möjligheten för män- niskor att förbättra sina yrkeskunskaper genom ökad skattebelastning vad avser fortbildning och omskol- ning. Jag vill därför ställa ytterligare några frågor till Ulla Rudin och Rolf Kenneryd. Har ni bara varit ute efter att bredda skattebasen inom utbildningsområdet? Varför har ni inte haft ambitionen att inom de vida ramar som EG-rätten tillåter bibehålla skattefriheten för utbildning? Vad innebär utbildning för personliga ändamål enligt socialdemokratiskt språkbruk, Ulla Rudin? Är inte all utbildning till för personliga ända- mål? Skall man göra skillnad på detta i lagstiftningen utan att ha någon grund för detta i EG-rätten? Kan ni med utgångspunkt från gällande direktiv visa varför körskoleutbildning i privata bilskolor skall momsbe- läggas? Kan ni ta fram något exempel från direktiven som talar om detta? Den massiva kritiken från elever och privata ut- bildningsanordnare har ändå fått Socialdemokraterna att föreslå vissa förändringar i regeringens förslag, bl.a. att fler skolor än för närvarande skall få komma in under statlig tillsyn. Men det allvarliga är att dessa idéer inte följs upp genom att regeringens lagförslag ändras. Det hjälper inte att regeringen ändrar sin praxis och intar en mer generös tillämpning av gäl- lande bestämmelser för vilka skolor som kan få statlig tillsyn. Det är oundvikligen på det viset att grunden för skattefriheten, som bestäms av skattemyndigheten, är att det skall vara frågan om grundskole-, gymnasie- skole- eller högskoleutbildning. Det är själva grunden för lagstiftningen. Yrkesutbildning, omskolning och fortbildning skall bli skattepliktig från den 1 januari 1997. Det ändrar ni inte på. Det ligger fast. Tillhandahåller samtliga de som har uppvaktat oss på det här området utbildningar som kan inrymmas inom grundskola, högskola eller gymnasium? Jag tror faktiskt inte det. Jag frågar mig: Vad händer med naprapatutbild- ningen? Är den skattefri eller inte? Vad händer med utbildningen på Poppius? Är den skattefri eller inte? Vad händer med utbildningen på RMI-Berghs? Är den skattefri eller inte? Jag kräver ett entydigt och klart svar på dessa frågor. Det tror jag också att de som sitter utanför den här kammaren kräver. Förlåt mig, fru talman, men jag kommer att över- skrida min taletid i denna viktiga fråga. Jag tycker att jag har rätt till det, med tanke på att vi har varit snab- ba tidigare. I samband med justeringssammanträdet i utskottet tog jag upp frågan om naprapatutbildningen. Majori- teten ville inte göra någon ändring eller förtydligande i texten trots att detta handlar om en legitimerad yr- kesgrupp. Vilken status har naprapatutbildningen? Är den en högskoleutbildning eller en gymnasieutbild- ning? Vad är svaret? Lämna det här i kammaren! Kan företrädarna för majoriteten garantera att det är fråga om en högskoleutbildning? En dålig proposition blir inte bättre av att det skrivs några vackra fraser i ett betänkande så länge den grundläggande frågan inte löses, dvs. att yrkes- utbildning, omskolning och fortbildning kan undantas från mervärdesskatt. Jag kan därför inte förstå ut- skottsmajoriteten som inte ville vara med om att snabbutreda frågan om tillsyn först, innan beslut om moms på utbildning blev föremål för prövning i denna kammare. Det underlag som i dag skall ligga till grund för beslutet är inte tillräckligt. Det är dåligt. Det ger varken beslutsfattare eller de människor som drabbas av beslutet besked om vilka kriterier som gäller. Tänk om! Återförvisa detta ärende till regeringen för ny behandling. Avvakta en snabbutredning med parlamentarisk representation och möjlighet att i enlighet med den belgiska rätten införa ett begrepp om godkänd eller erkänd utbildningsanordnare. Efter en sådan utredning skulle det kunna ges klara besked från riksdagen till de människor som lagstiftningen är till för, och som är beroende av den. Jag fick i dag på morgonen ett fax från en skatte- myndighet i landet som förmedlade några frågeställ- ningar med anledning av propositionen och av betän- kandet som nu behandlas. Innehavarna av ett dansin- stitut hade ringt skattemyndigheten i går. Deras verk- samhet består av buggkurser, barnbalett, danslekis och discodans. Företaget riskerar nu att få lägga ned sin verksamhet av följande konkurrenssnedvridande skäl: Studiefrämjandet har buggkurser på sitt program, som hänförs till skattefri folkbildningsverksamhet. Den kommunala kulturskolan, som förutom konst- närlig dans har buggkurser på programmet, är moms- befriad. Varför vill majoriteten döda bra fungerande verk- samheter? Regeringen, liksom den röd-gröna majoriteten i såväl kultur- som skatteutskottet saknar också förstå- else för den kulturgärning som våra djurparker bidrar med. För oss moderater är det däremot helt naturligt att den reducerade mervärdesskattesatsen om 6 % även bör omfatta djurparker. Sett ur ett internationellt perspektiv är det synnerligen olyckligt att Sverige på detta sätt förstärker sin policy som högskatteland, vilket i sin tur leder till en svagare utveckling av tu- rismen i vårt land. Jag har koncentrerat mitt inlägg på den mest all- varliga frågan i betänkandet, nämligen momsbeläg- gandet av privata utbildningar. Det moderata ställ- ningstagandet i övriga frågor som behandlas i betän- kandet, utöver utbildning och djurparker, framgår av de reservationer som fogats till betänkandet. De gäller också viktiga frågor, men för att vinna tid avstår jag i detta läge från att avge några ytterligare kommentarer till Moderaternas ställningstaganden. Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till re- servationerna 2 och 3. 0274590687101 N 2010-01-01 00:00:00 212884 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0938/#anf32