<anforande>
<dok_hangar_id>2348948</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0938</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:38 Onsdagen den 4 december</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>1996-12-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Handelsändamålet i detaljplan m.m. </avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>FA36B9C5-FA74-41EE-AD38-76369AB99A6E</anforande_id>
<anforande_nummer>239</anforande_nummer>
<talare>ERLING BAGER (fp)</talare>
<parti>fp</parti>
<anforandetext>Fru talman! I propositionen föreslår regeringen en
återgång till de regler i plan- och bygglagen, PBL,
som gällde före den av fyrpartiregeringen genomförda
lagändringen 1992. Regeringen vill ge kommunerna
möjligheter att i detaljplanerna kunna reglera handel-
sändamålen genom att särskilja partihandel från de-
taljhandel och genom att inom detaljhandeln särskilja
handel med livsmedel från handel med skrymmande
varor. I praktiken riskerar en sådan lagändring att
medföra ett stopp för nyetableringar av lågpriskedjor
och s.k. pris-pressar-pirater i många kommuner.
Vi i Folkpartiet anser att förslaget är mycket
olyckligt.
Livsmedelssektorn var en av 1980-talets värsta
inflationshärdar. Den främsta orsaken till detta var
stora brister i konkurrensen. Livsmedelssektorn kän-
netecknas fortfarande av stark företagarkoncentration
och av omfattande samverkan, främst inom föräd-
lings-, distributions-, och grossistleden men även i
viss utsträckning inom detaljhandeln.
Konkurrenssituationen har dock förbättrats under
senare år. EU-medlemskapet och den skärpta konkur-
renslagstiftningen har bidragit till lägre prisöknings-
takt för livsmedel.
En annan bidragande orsak var 1992 års ändring i
PBL, som bl.a. innebar att kommunernas reglerings-
möjligheter begränsades genom en uttrycklig före-
skrift om att bestämmelser om byggnaders använd-
ning inte får utformas så att effektiv konkurrens mot-
verkas.
Grunden för lagändringen 1992 var att bestäm-
melserna i PBL innebar ett påtagligt etableringshin-
der, främst för lågpriskedjor. Konkurrensverket, för-
utvarande Näringsfrihetsombudsmannen, och Statens
pris- och konkurrensverk, SPK, kritiserade vid flera
tillfällen kommunerna för att de tillämpade PBL så att
nyetablering och omstrukturering av livsmedelshan-
deln förhindrades.
Inte sällan fick dessutom den redan etablerade
handeln tillfälle att yttra sig i samband med den
kommunala behovsprövningen, vilket bidrog till att
lagtillämpningen konserverade ställningen inom den
befintliga branschstrukturen.
Mycket tyder på att lagändringen 1992 har fått
positiva effekter. I Konkurrensberedningens slutbe-
tänkande, EU, konsumenten och maten - förvänt-
ningar och verklighet, konstaterades att konkurrensen
inom detaljhandeln förbättrats som en följd av änd-
ringen i PBL.
Förändringen har bidragit till lågpriskedjornas ex-
pansion, till lägre matpriser och till ett mer varierat
utbud för hushållen, inte minst för barnfamiljerna,
som har kunnat pressa sina matkonton.
Fru talman! En väl fungerande konkurrens gynnar
alltid i första hand konsumenterna. Den stimulerar till
förnyelse och är ett av de mest betydelsefulla medlen
för långsiktig effektivitet. Omvänt leder brister i kon-
kurrensen till det motsatta: högre priser och svaga
motiv för effektivisering och rationalisering av verk-
samheten.
Inom livsmedelssektorn är det angeläget att ut-
vecklingen går mot ökad konkurrens. Regeringens
förslag kommer att få motsatt effekt.
Regeringens främsta motiv för en återställare i
PBL sägs vara kommunernas behov av att begränsa
den totala vägtrafiken och att främja utvecklingen mot
en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. Men något
underlag som entydigt visar att avsaknaden av regle-
ringsmöjligheterna fått negativa effekter för trafikmil-
jön presenteras inte.
Anmärkningsvärt är också att regeringen inte har
analyserat hur konkurrensförhållandena inom livsme-
delssektorn skulle påverkas av den föreslagna la-
gändringen. Vår bestämda uppfattning i Folkpartiet är
att de föreslagna förändringarna i PBL leder till sam-
hällsekonomiska förluster, och genom försämrad
konkurrens högre priser och ett mindre varierat utbud
för konsumenterna.
Jag är egentligen inte förvånad att Socialdemokra-
terna vill reglera och styra mer av även handelns
etableringar. Det har Socialdemokraterna alltid velat
göra. Det som förvånar mig är Centerns ställningsta-
gande. Först är man med i fyrpartiregeringen och
genomför en politik, därefter vänder man på kappan
och kör med Socialdemokraternas hjälp över de be-
slut som Centern var ansvarigt för i fyrpartiregeringen
som innebar att man i PBL underlättade för livsme-
delshandeln. Det är detta som är mycket förvånande
när denna återställare genomförs.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till
reservationerna 1 och 4 till detta betänkande.
</anforandetext>
<intressent_id>0117613859601</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>213091</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0938/#anf239</protokoll_url_www>
</anforande>
