2348947 GK0937 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:37 Tisdagen den 3 december 1996/97 37 1996-12-03 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:79 om barns och ungas idrottande interpellationsdebatt FF0CFCDC-D12D-4C80-8CF9-45692084F3DE 69 EVA JOHANSSON (s) s Fru talman! Jag ber att få tacka för svaret. Jag är glad över den positiva grundton som finns där. Det har under senare tid kommit många rapporter som visar på stora förändringar i motionsvanorna. Det är inte så konstigt eftersom vår livshållning över hu- vud taget har förändrats mycket. Det konstiga är att förändringarna tycks ske till det sämre. Vi gör allt sämre val. Vi har aldrig någonsin haft så mycket samlad kunskap om kroppen och hälsan. Vi har aldrig haft så mycket fritid och så många positiva valmöjlig- heter. Ändå verkar det som att alltfler inte utnyttjar detta på ett klokt sätt. Det konstateras i flera undersökningar att klyftor- na växer på ett mycket olyckligt sätt. Detta kommer att få effekter långt in i framtiden. Folkhälsan kommer långsiktigt att bli sämre. Framför allt barn och ung- domar - men givetvis också vuxna - förlorar redan i dag många möjligheter till en kul och spännande fritid. Vad vi behöver göra är att med de resurser som finns stimulera till bättre val. Detta måste grundläggas tidigt, precis som idrottsministern säger. Skolan är naturligtvis oerhört viktig. Det är viktigt att vi använ- der de resurser som skolan har för att grundlägga goda motionsvanor. Men också idrottsrörelsen är viktig. Idrottsministern nämnde Skolidrottsförbundet i det sammanhanget. Som ordförande kan jag lova att vi gör vad vi kan för att medverka till att unga männi- skor tidigt kommer i kontakt med god motion och en bra idrottsverksamhet. Också idrottsrörelsen förändras, både på gott och på ont. För de allra flesta innebär idrottandet glädje och spänning. Det innehåller många positiva saker. Men det finns också en annan sida med utslagning, med tidig och ensidig hårdträning för små barn som ger skador och med större och större kostnader för den enskilde, kostnader som ibland tvingar unga människor att avstå från att utöva en idrottsgren som de egentligen är intresserade av. Det är de goda effekterna som vi vill ha ut. Detta är också i hög grad motivet för att staten, kommuner och landsting stöder idrotten. Min fråga till idrotts- ministern blir: Går det att förtydliga motiven för det statliga stödet till idrotten så att det i ännu högre grad riktas in på stimulering av barns och ungdomars grundläggande vanor när det gäller idrott? Jag håller med om att det är viktigt att intresset väcks tidigt. De vanor som man har med sig från barndomen tenderar man att hålla fast vid i det vuxna livet. Det vore bra med en tydlighet här, inte minst just nu när idrottsrö- relsen är i full gång med att diskutera de framtida fördelningsprinciperna i fråga om de pengar som idrottsrörelsen förfogar över. Det är ju inte bara pengar från samhället utan ock- så pengar från andra håll. Det finns anledning att förse just det statliga stödet med ett mycket tydligt motiv till att det ges, till vägledning när idrottsrörelsen skall ta ställning till hur det skall användas. 0666354900406 N 2010-01-01 00:00:00 212847 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0937/#anf69