<anforande>
<dok_hangar_id>2348943</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0933</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:33 Tisdagen den 26 november</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>33</dok_nummer>
<dok_datum>1996-11-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Svar på interpellation 1996/97:64 om SJ:s ekonomiska problem</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>interpellationsdebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9D9A955A-0699-4A1C-AC8A-79455DF63AD5</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>Kommunikationsminister INES UUSMANN (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Fru talman! Transportpolitik har inget egenvärde,
utan transporter skall främja andra mål, som väl-
färdsmål, tillväxt och tillgänglighet. Vi skall ha en
transportpolitik som är ekonomiskt, socialt och eko-
logiskt hållbar.
Alla transportslag skall komplettera varandra. Det
man nu med facit i hand kan säga blev ett utav de
mindre lyckade resultaten - många var mycket lyck-
ade - av 1988 års trafikpolitiska beslut är att det har
funnits en tendens till att varje trafikslag har subopti-
merat sin egen verksamhet. Man har försökt slå ut
varandra.
Att få fram en helhetslösning för trafikpolitiken i
framtiden är en av de viktigaste uppgifterna för
Kommunikationskommittén. Redan i riksdagsbeslutet
1988 fanns ett uppdrag att göra en utvärdering av
detta. Vi begärde det 1992, och jag deltog själv i
debatten om detta, som liknade debatten här i talarsto-
larna i dag. Men det fanns inget intresse.
Därför har det gått ganska lång tid innan vi
kommit fram till det läge där vi nu har en kommuni-
kationskommitté som inom några månader lägger
fram sina förslag. De handlar om att vi skall ha ett på
sikt ekologiskt uthålligt transportsystem totalt sett i
Sverige.
Man måste sätta in järnvägstrafiken i det här pers-
pektivet, och man måste också skilja ut järnvägspoli-
tik och järnvägstrafik från affärsverket SJ. Järnvägs-
politik är så mycket mera.
Det finns de som i dag säger att problemet löser
sig med fler pålagor på lastbilstrafiken. Det gör det
inte alls! Vi måste naturligtvis ha en effektiv lastbils-
trafik. På sikt är jag övertygad om att vi, bl.a. med
hjälp av informationsteknik, även kommer att ha
betydligt effektivare lastbilstrafik. Men det är ingen
lösning att ha en stor mängd pålagor på andra trans-
portslag, oavsett om det gäller lastbilarna eller de
långväga bussarna.
De långväga bussarna tas ofta upp i debatten som
en orsak till att det går dåligt för SJ just nu. Men
precis som Jarl Lander sade här kan man säga att det
för det första finns oerhört många begränsningar för
bussarna. För det andra har vi ett regelsystem som ger
SJ möjligheter: Om man kan bevisa att bussar skulle
skada företaget SJ, så ges ingen koncession för de
busslinjerna. Det är viktigt att komma i håg.
Jag fann SJ:s ekonomiska redovisning något oro-
ande. Det var orsaken till att jag efter ordentlig upp-
handling bad konsultföretaget att göra en ekonomisk
genomlysning. Den har lett fram till att SJ har akuta
problem i dag. Hur de skall kunna åtgärdas tänker jag
ta upp i min nästa replik.
</anforandetext>
<intressent_id>0729734540102</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>212383</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0933/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
