2348943 GK0933 Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:33 Tisdagen den 26 november 1996/97 33 1996-11-26 00:00:00 Svar på interpellation 1996/97:64 om SJ:s ekonomiska problem interpellationsdebatt 8E80AD82-1E77-4920-BE24-FA2A0D7E022E 20 Kommunikationsminister INES UUSMANN (s) s Fru talman! Elisa Abascal Reyes har frågat mig om jag avser att styra över medel från satsningar på person- och lastbilstrafik till investeringar i järnvägs- trafik, samt på vilket sätt jag avser att uppfylla det av riksdagen och regeringen antagna koldioxidmålet, som motverkas i och med en ökad andel person- och lastbilstrafik på järnvägens bekostnad. I det trafikpolitiska beslutet 1988 undantogs järn- vägen från ambitionen om ett fullt kostnadsansvar. I propositionen sägs att det totala kostnadsansvaret endast delvis kan tillämpas på järnvägstrafiken, då det på järnvägsområdet saknas förutsättningar för att inom ramen för ett fullt kostnadsansvar finansiera infrastrukturen, men att principen om ett fullt kost- nadsansvar bör iakttagas så långt som det är möjligt. Frågan om kostnadsansvaret kommer att utgöra en av de viktigaste delarna av det trafikpolitiska beslutet 1998. Statskontoret har studerat utvecklingen av järnvä- gens konkurrenskraft under åren 1989-1995 och drar följande slutsatser. SJ har under 1990-talet i stort lyckats behålla marknadsandelarna för persontrafik till en tillfredsställande lönsamhet genom en kombi- nation av realprishöjningar och produktivitetsförbätt- ringar. Konkurrenskraften för persontrafiken som helhet bedöms ha stärkts. Godstrafiken förlorar mark- nadsandelar eller kan bara behålla dem genom att kraftigt sänka priserna, beroende på konkurrensnack- delar eller på produkt- och kvalitetsproblem. Proble- men leder till olönsam verksamhet, trots starkt positiv produktivitetsutveckling. Konkurrenskraften för godstrafik är fortsatt svag. Försämrade resultatnivåer för 1996 beror i stor del på följande: Det har skett en konjunkturavmattning, som främst påverkar godssidan. Det har blivit ett kraftigt ökat utbud av X 2000-avgångar, vilket leder till ökade kostnader som inte matchas av motsvarande ökning av intäkter på grund av låg beläggning. Det har blivit kostnader för omfattande investeringar i rullande material. Kvalitetshöjningar i produktionen har skett på bekostnad av sämre marginaler. Regering och riksdag lägger fast de ekonomiska villkoren och målen för SJ:s verksamhet. En viktig utgångspunkt är att SJ skall driva sin verksamhet efter affärsmässiga principer. En kraftig förbättring för att kunna erbjuda uthålliga miljövänliga järnvägstrans- porter är just tillgången till ett effektivt och ekono- miskt starkt järnvägsföretag. SJ:s bidrag till mil- jövänligare transporter är att producera konkurrens- kraftiga och attraktiva transporter. År 1993 tog riksdagen ett inriktningsbeslut som innebar att järnvägens infrastruktur skulle byggas ut och moderniseras till en standard som innebär att järnvägstrafiken kan konkurrera med andra transport- slag. Sedan 1993 har anslagsmedel för i storleksord- ningen 25 miljarder kronor investerats i nya järnvä- gar. En anpassning till snabbtågstrafik och en hög standard för järnvägens godstrafik var prioriterade områden i detta beslut. Ett viktigt skäl för satsningen är att öka transportsektorns miljöanpassning. Till följd av satsningarna har restiden för snabbaste tåg mellan Stockholm och Göteborg reducerats från cirka fyra till tre timmar. Restiden mellan Stockholm och Malmö kommer att bli fyra timmar under 1997. Lik- nande förändringar kommer att uppnås på trafiken till Sundsvall. Genom snabbtågen går nu tågresan betydligt snabbare än bilresan i många relationer. Nya markna- der har därmed öppnats för SJ. En viktig uppgift för framtidens SJ är att utnyttja dessa fördelar på bästa sätt. I underlaget till det förslag till infrastrukturbeslut som Kommunikationskommittén har lagt fram för åren 1998-2007 har det beräknats att det är möjligt för järnvägsresandet att öka med 70 % under denna period. Ökningen beror främst på de nya tekniska möjligheter som järnvägen nu kommer att få. Det är regeringens avsikt att miljöanpassningen av transport- sektorn skall fortsätta. En parlamentarisk kommitté har tillsatts med upp- drag att utarbeta en nationell plan för kommunikatio- nerna i Sverige. Kommittén skall bl.a. med utgångs- punkt från 1988 års trafikpolitiska beslut ge förslag till nationell plan för kommunikationerna som skall medverka till att man uppnår ett miljöanpassat trans- portsystem samtidigt som trafiksäkerhet, långsiktigt hållbar tillväxt samt regional balans skall främjas. Regeringen kommer att överväga ytterligare åt- gärder när pågående arbete har avrapporterats. 0729734540102 N 2010-01-01 00:00:00 212375 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0933/#anf20