<anforande>
<dok_hangar_id>2348941</dok_hangar_id>
<dok_id>GK0931</dok_id>
<dok_titel>Riksdagens snabbprotokoll 1996/97:31 Torsdagen den 21 november</dok_titel>
<dok_rm>1996/97</dok_rm>
<dok_nummer>31</dok_nummer>
<dok_datum>1996-11-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Utgiftsramar och beräkning av statsin- komsterna</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>E1BB250A-BD3B-42DE-AAC8-762C52B53876</anforande_id>
<anforande_nummer>62</anforande_nummer>
<talare>JAN BERGQVIST (s)</talare>
<parti>s</parti>
<anforandetext>Herr talman! Jag kan förstå att ordet "oändligt" för
en filosof som Johan Lönnroth kan betyda någonting
annat än ett ersättningsord för "mycket". Men vi kan-
ske kan vara överens om en sak, och det är att evighe-
ten är lång, åtminstone i slutet.
</anforandetext>
<intressent_id>0387691310906</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2010-01-01 00:00:00</systemdatum>
<systemnyckel>212074</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_GK0931/#anf62</protokoll_url_www>
</anforande>
